Jordbruket i norra Sverige skall överleva omställningen
En genomgripande omställning av det svenska jordbruket har börjat.
Stora spannmålsarealer kommer under den närmaste femårsperioden att omvandlas till energiskogsområden. Björken kommer att bli ett allt vanligare inslag i landskapsbilden. Diversifierade jordbruksföretag med stuguthyrning, hemförsäljning av kött m m kommer att etableras i högre utsträckning. Industrigrödor blir en allt viktigare näringsgren inom jordbruket.
Bonden som har varit en kombination av regleringsstyrd löntagare och fri företagare kommer att helt anamma den senare rollen. Denna utveckling kommer att vara både smärtsam och spännande. Den kommer att kräva mycket av bönderna och deras organisationer, men också mycket av statsmakterna.
Början av en omställning efter så många år med regleringar är extra känslig, det visar alla tidigare erfarenheter. Det är i ett sådant läge onödigt att, som regeringen gör, försöka hålla nere möjligheten till överlevnad för jordbruket i norra Sverige. Riksdagen har klart uttalat att jordbruket i norra Sverige inte skall minska. Regeringen säger också i propositionen ''. . . av vad jag nu anfört anser jag det vara olämpligt att för närvarande genomföra större förändringar av prisstödet...'' (sid.39).
Beräkningar från Sven Nilsson, jordbruksnämnden och från LRF visar att för att hålla jordbruket i norra Sverige på ''dagens nivå'', som riksdagsbeslutet 1990 var, krävs att ytterligare 170 miljoner kronor tillförs stödet utöver vad regeringen föreslagit. Man kan räkna med att medelsbehovet kommer att kulminera under de närmaste åren. Den omställning av jordbruket som vi beskrivit i inledningen av motionen kommer efter några år att vända lönsamheten uppåt igen, vilket kommer att betyda ett minskat medelsbehov till jordbruket i norra Sverige. Vi anser att staten skall fullfölja sina åtaganden och tilldela nödvändiga medel för de här åren, för att vi även i framtiden skall ha ett livskraftigt jordbruk i hela landet.
Parlamentarisk utredning om ''stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige''
Jordbruksnämnden har nyligen utrett vissa frågor i samband med Norrlandsstödet och lämnat ett förslag på ny områdesindelning och sammanjämkning mellan industristödet och det övriga stödet. Enligt vår mening har dock denna utredning varit alltför begränsad till sin karaktär, eftersom den tagit sin utgångspunkt i det befintliga systemet. Vi anser att det behövs en mer förutsättningslös och genomgripande utredning. En sådan utredning bör vara parlamentariskt sammansatt och belysa bl a följande frågeställningar:
1. Det nuvarande systemet är uppbyggt på liknande sätt som det tidigare prisregleringssystemet. Det är mycket detaljerat och svåröverblickbart. Går det att konstruera en uppbyggnad som är mer generell till sin karaktär och förhåller sig på ett bättre sätt till den nya livsmedelspolitiken?
2. Det nuvarande systemet tar sin utgångspunkt i de sämre produktionsbetingelserna för Norrlandsjordbruket. Begreppet Norrland har därvid kommit att få en betydligt mer vidsträckt definition än den geografiska. Ändå finns det områden som står utanför stödområdet, men som också har sämre produktionsbetingelser och en utpräglad glesbygdskaraktär. Går det att konstruera ett system som tar hänsyn till utsatta områden oavsett var i landet de ligger?
3. En samlad belysning av olika stödformer och deras effektivitet borde göras. LAG, den livsmedelspolitiska arbetsgruppen, gjorde en mycket skissartad bedömning av olika stödformers effektivitet. En sådan analys borde fördjupas för att ge svar på frågor av typen: Hur många arbetstillfällen har skapats respektive bibehållits? I vilken mån har stödet bidragit till att upprätthålla infrastruktur och därmed hålla landsbygden levande? Hur har lönsamheten i Norrlandsjordbruket påverkats?
4. En analys behövs också av hur den regionalpolitiskt inriktade jordbrukspolitiken påverkar totalvolymerna och därmed överskotten. Detta för att bl a ge svar på frågan om handelssnedvridande effekter.
5. En redogörelse för andra länders regionalpolitiskt inriktade jordbrukspolitik behövs också.
Vi tycker alltså att det nu är dags för en mer genomgripande översyn av Norrlandsstödet och föreslår att regeringen ges i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning.
Förändrad stödområdesindelning
En sådan utredning som ovan föreslås kommer att ta tid att genomföra. Vi föreslår därför att de förändringar av områdesindelningen som jordbruksnämnden redan tidigare föreslagit nu genomförs.
Avbytartjänsten
Prisutvecklingen när det gäller avbytartjänsten har lett till att särskilt små jordbruksföretag drabbas av en, i förhållande till produktionens och därmed lönsamhetens omfattning, mycket hög kostnad. Eftersom särskilt jordbruket inom stödområdet består av små jordbruksföretag drabbas dessa delar av landet särskilt hårt av den sneda kostnadsfördelningen. Detta betyder att många små företag inte har råd att utnyttja avbytartjänsten, fast de har stort behov av den. Unga familjers villkor för att delta i samhällslivet i övrigt försämras, t ex vad gäller möjligheter till föräldraengagemang i skolan. Det betyder i sin tur sämre villkor för de anställda inom avbytartjänsten. Om antalet sysselsättningstillfällen går ner blir det svårt att få fungerande arbetsscheman. En välanpassad avbytartjänst är viktig i en regionalpolitiskt inriktad jordbrukspolitik och bör ses som en form av samhällelig social service till en yrkeskår, som har mycket svårt att annars utnyttja den övriga samhälleliga servicen -- sjuk- och hälsovård, föräldraförsäkring m m. Regeringen bör därför lämna förslag på avbytarsystem anpassat till den övriga regionalpolitiskt inriktade jordbrukspolitiken.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen till stödet till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92 anslår 170 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en genomgripande översyn av Norrlandsstödet enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar om förändringar av stödområdesindelningen enligt jordbruksnämndens tidigare förslag,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av avbytarsystemet enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 14 mars 1991 Lars Werner (v) Berith Eriksson (v) Lars-Ove Hagberg (v) Maggi Mikaelsson (v) Bertil Måbrink (v) Jan-Olof Ragnarsson (v) Annika Åhnberg (v)