med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.
Det föreligger en bred politisk enighet om att bevara
jordbruket i norra Sverige.
Det har stor betydelse för regionalpolitiken och
sysselsättningspolitiken eftersom det även utgör bas för
annan sysselsättning och bidrar till ett levande
kulturlandskap som underlättar annan bosättning. Vår
försörjningsberedskap stärks om vi har jordbruk och
förädlingsindustri över hela landet. Kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl har stärkt denna insikt, och jordbruket har
dessutom en särskild beredskapsmässig betydelse i övre
Norrland.
Riksdagsbeslutet den 9 juni 1990 innebär att jordbruket
under en femårig omställningsperiod skall avregleras och
anpassas till den svenska marknaden. Detta medför bl.a. att
spannmålsproduktionen måste minskas med ca 30 procent
och mjölkproduktionen med ca 15 procent.
I beslutet om den nya jordbrukspolitiken slås dock fast
att produktionsneddragningarna inte skall omfatta
jordbruket inom stödområdet. Även riksdagsbeslutet 1988
om att avskaffa tvåprissystemet för mjölk från den 1 juli
1989 förutskickar att producenterna i norr skall hållas
skadeslösa. Om producentpriset skulle sjunka inom
stödområdet genom omläggningen skall kompensation
utgå.
I regeringens proposition redovisas beräkningar som
statens jordbruksnämnd företagit. Nämnden har kommit
fram till att tvåprissystemets avskaffande har påverkat
avräkningspriset för mjölk och regeringen föreslår nu viss
kompensation. Tillsammans med kompensation för ökade
produktionskostnader föreslås prisstödet uppräknat med ca
12 %.
Vid
fastställandet av stödet till norrlandsjordbruket har
s.k. typjordbruk i norr jämförts med motsvarande i
mellersta Sverige. I propositionen framhålls att detta
system inte är tillämpligt i fortsättningen. Eftersom
produktionen skall reduceras i övriga landet och
prissättningen släpps fri i en överskottssituation förväntas
producentpriserna sjunka innan balans uppnåtts. Därför
kommer de årliga justeringarna av prisstödet i norr i
framtiden att bygga på statistik för kostnadsutvecklingen
inom stödområdet.
Statens jordbruksnämnd har också haft uppdraget att se
över områdesindelning inom stödområdet för såväl
lantbruket som vissa insamlings- och förädlingsföretag som
på grund av långa transportavstånd erhåller fraktstöd.
Jordbruksnämndens förslag redovisas i bilagor till
propositionen.
Regeringen föreslår dock, med hänvisning till pågående
GATT-förhandlingar om avveckling av stöd och
handelshinder inom livsmedelsproduktionen och tankarna
på svenskt medlemskap i EG, att vi inte nu förändrar
områdesindelningen.
Vi samtycker från folkpartiet liberalernas sida härtill och
anser att vi i stället bör företa en grundläggande översyn av
stödet till jordbruket i norra Sverige. Det har i huvudsak
utgått som ett prisstöd men inte nått lantbrukaren direkt
utan via förädlingsföretag.
Vid internationella överläggningar såväl inom GATT
som OECD och olika FN-organ har man betonat vikten av
att stöd och handelshinder inom jordbruket avvecklas, och
då i synnerhet prisstöd. Sådant stöd driver upp intensiteten
som i sin tur leder till miljöbelastning och stora överskott
som får dumpas på världsmarknaden till höga kostnader för
producentländerna och till förfång för utvecklingen i u-
länder.
Prisstödet till norrlandsjordbruket har inte uppvisat
nämnda skadeverkningar men eftersom det inte betalas ut
direkt till lantbrukarna utan via förädlingsindustrin uppstår
''läckage'' och vidare inbjuder det till manipulationer. Ett
flertal fall har upptäckts där djur från södra Sverige via
bulvaner levererats till norrlandsslakterier och därmed har
fått del av prisstöd.
Om vi blir medlemmar i EG får vi inte ha kvar prisstöd
utan detta måste förvandlas till areal- eller inkomststöd.
Inom den livsmedelspolitiska arbetsgruppen -- som
förberedde den nya jordbrukspolitiken -- diskuterades
förändringar av norrlandsstödet. Ett förslag tog sikte på att
ha kvar ett prisstöd eller inkomststöd enbart i de fyra
nordligaste länen och införa ett arealstöd i övrig del.
Folkpartiet liberalerna har i kommittémotion
1990/91:Jo268 av skäl som utvecklas i motionen föreslagit
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att utforma förslag till en
generell arealersättning. Vi föreslår i denna motion att
denna arbetsgrupp även får i uppdrag att utforma ett
norrlandsstöd som ligger i linje med det internationella
synsättet.
Vi accepterar den uppräkning av norrlandsstödet som
regeringen föreslagit för kommande budgetår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett nytt
Norrlandsstöd.
Stockholm den 14 mars 1991
Bengt Rosén (fp)
Håkan Holmberg (fp)
Sören Norrby (fp)
Lars Ernestam (fp)
Anders Castberger (fp)