Lantbruket har under många år fört en tynande tillvaro i vissa delar av vårt land. Bl.a. i vissa delar av norra Bohusläns inland har utvecklingen varit starkt negativ.
Under den senaste 10-årsperioden har antalet mjölkbesättningar minskat långt över riksgenomsnittet. Med minskad djurhållning följer färre arbetstillfällen. En fortsatt utflyttning från landsbygden går stick i stäv med intentionerna bakom Landsbygd-90-kampanjen.
Det s.k. norrlandsstödet infördes för att hejda en fortsatt utslagning i de produktionssvaga områdena. 1985 beslutade dessutom riksdagen att 1984 års produktionsnivå skulle bibehållas i norrlandsstödområdet.
Vissa delar av Dalsland ingår i området för norrlandsstöd, vilket bidragit till att bromsa nedläggningstakten. Angränsande områden i norra Bohuslän har dock inte erhållit motsvarande stöd trots att förutsättningarna är klart jämförbara.
Den negativa utvecklingen måste nu hejdas. Om lantbruket skall kunna överleva och bidra till sysselsättning och ett bevarande av det öppna landskapet krävs en ökad lönsamhet.
Vissa förändringar i den föreslagna stödområdesindelningen bör därför göras enligt följande:Mo och Naverstads församlingar i Tanums kommun bör ingå i stödområde 3.Hede, Krokstad, Sanne och Valbo-Ryr i Munkedals kommun bör ingå i stödområde 4.Lur i Tanums kommun bör ingå i stödområde 4.Strömstads kommun i sin helhet bör ingå i stödområde 4.
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen beslutar göra förändringar i stödområdesindelningen på sätt som redovisas i motionen.
Stockholm den 14 mars 1991 Elving Andersson (c)