med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
Östersjön och västerhavet
Östersjön och stora delar av Sveriges västerhav
(Skagerrak och Kattegatt) är jordens mest förorenade och
därmed skadade hav. Orsaken till detta är en stor mänsklig
påverkan under lång tid i kombination med att dessa hav är
relativt instängda, små, grunda och har låg
vattenomsättning.
Östersjön är ett unikt vattenområde. Det kan nästan
betraktas som en insjö med ett visst inflöde av saltvatten.
Östersjön är jordens största brackvatten och är en väldigt
ung geologisk skapelse -- endast några tusen år.
Att västerhavet och Östersjön är jordens mest
förorenade hav är ett faktum som många människor inte har
känt till. Om man jämför med Medelhavet har Östersjön ett
medeldjup på under 200 meter medan Medelhavet har ett
medeldjup på tusentals meter. Det gör att Medelhavet har
en volym som är många gånger större än Östersjöns.
Våra hav har under industrialismen stått som slutstation
för en mängd olika utsläpp från mänskliga aktiviteter och
anläggningar: industriverksamhet, jordbruk, våra VA-
system, bilismen, sjöfarten, energianläggningar, etc.
Under senare årtionden har diffusa utsläpp via
atmosfären ökat sin andel av belastningen på haven, t ex
står luftnedfallet för ca 95 % av andelen av blybelastningen.
Nedfallet från atmosfären härstammar från många olika
källor från ett stort område runt våra hav. Bilismen,
industriverksamhet och energiproduktion är de
huvudsakliga källorna till de diffusa utsläppen.
Det finns gott om fakta som visar på denna mänskliga
negativa påverkan på våra hav ända från 1900-talets början;
den biologiska produktionen i södra Östersjön har ökat
med ca 50 %, mediansiktdjupet har i norra Östersjön
minskat från 9 till 6 meter på 30 år, blåstången fanns på 40-
talet ner till 12 meters djup vid Öregrund -- nu går den ned
till 8 meters djup, arealen bottnar utan syre har ökat med
tio gånger sedan 60-talet, döda bottnar utan djurliv utgör
nu ca 100 000 kvadratkilometer, belastningen av kväve och
fosfor har under 1900-talet ökat med fyra respektive åtta
gånger, förhöjda halter av ett antal giftiga substanser finns i
både levande organismer och bottensediment, etc, etc.
De skadliga utsläppen till våra hav kan indelas i tre
kategorier: näringsämnen, metaller och övriga giftiga
substanser.
Överskotten på näringsämnen gör att tillväxten i havet --
av framför allt alger -- råkar i obalans. Det skapar
algblomningar, syrefria bottnar och en total obalans mellan
olika typer av vattenlevande organismer, från de lägsta till
de allra mest avancerade arterna högst upp i
näringskedjorna, t ex sälar och rovfåglar.
Metaller och andra giftiga substanser orsakar skador på
vattenlevande arter och gör fångster från haven otjänliga
som människoföda.
Vissa ämnen tillhör flera kategorier. Vissa ämnens
giftighet och påverkan är svåra att förutsäga eftersom
effekten beror på koncentration och omgivning. Alla
ämnen -- även vatten -- är skadliga i fel koncentration på fel
plats och i olika kemiska omgivningar. Ett exempel i
Östersjön är effekten av olika koncentration av
näringsämnena fosfor och kväve. Det har under flera år
diskuterats vilket av dem som är det tillväxtbegränsande i
Östersjön. Noggranna studier har nu visat att det varierar
från havsområde till havsområde. Detta visar behovet av
noggranna studier och kunskaper innan åtgärder vidtas.
Vänsterpartiets förslag till åtgärder
Vänsterpartiet anser att restaureringen av våra hav är av
avgörande betydelse. Vi måste kunna vända den
fortfarande negativa utvecklingen för våra hav.
Åtgärder måste kunna sättas in även om ett miljöhot inte
till 100 % är vetenskapligt bevisat i alla dess detaljer.
Östersjön och västerhavet är idag så starkt belastade att en
minskning av belastningen av vissa ämnen omedelbart
måste till. Risken för nya eller ökande utsläpp måste
effektivt undanröjas. Inga mänskliga aktiviteter får tillåtas
som ens kan misstänkas öka risken för ett förvärrat tillstånd
för våra hav.
Vänsterpartiet har i ett antal motioner under allmänna
motionstiden och i samband med propositionerna om
energipolitiken och näringspolitiken samt
miljöpropositionen visat på en rad åtgärder för att minska
hoten mot våra hav och uppnå målet att havens tillstånd
kontinuerligt ska förbättras. Kort samanfattning:1. Ökad
kollektivtrafik -- minskad bilism.2. Effektivare
energianvändning, förnyelsebara, miljövänliga energislag
såsom vindkraft och biobränslen.3. Anläggning av
våtmarker etc som näringsfällor, särskilt i södra Sverige.
4. Bättre gödselhantering, miljöanpassat skogs- och
jordbruk, t ex att jordbruksmarker ska vara beväxta,
skogsdikning ska minska etc.5. Internationellt
samarbete -- särskilt med öststaterna -- speciella studier för
att snabbt bygga reningsverk m m.6. Minskade utsläpp
från industrin -- särskilt av metaller och klororganisk
substans.7. Minskat metalläckage från gruvavfall.8.
Övergång till ekologiskt boende vilket t ex betyder slutna
VA-system som ej utmynnar i våra hav.
Detta ska kompletteras med följande åtgärder:
All oljeutvinning i Östersjön förbjuds.
En Öresundsbro som äventyrar det extremt känsliga
flödet av vatten mellan Östersjön och västerhavet får ej
byggas.
Samarbetet med övriga stater runt våra hav ska
förstärkas och påskyndas, speciellt med öststaterna.
Alla fartyg i våra hav som medför miljöfarlig last ska
vara dubbelbottnade och i övrigt ha hög sjöduglighet.
Naturvårdsverket får 30 miljoner i extra anslag för ett
pilotprojekt för att sanera kvicksilverhaltiga fiberbankar.
Sammanfattningsvis måste våra hav nå sina naturliga
tillstånd i så hög grad som möjligt. Haven ska återigen bli
badbara från alla stränder och klippor, alla våra
havsfångster ska bli ätbara och alla kommande
solnedgångar över våra hav ska spegla sig i ett levande och
friskt vatten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska dagens hot mot våra
hav,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att oljeutvinning i Östersjön ej
skall tillåtas,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka samarbetet med övriga
stater runt våra hav,
[ att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fartyg som trafikerar våra hav
och medför miljöfarlig last skall vara dubbelbottnade och i
övrigt ha hög sjöduglighet,2]
3. att riksdagen till naturvårdsverket för budgetåret
1991/92 anvisar 30 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit för ett pilotprojekt för att sanera
kvicksilverhaltiga fiberbankar.
Stockholm den 11 mars 1991
Annika Åhnberg (v)
Jan Jennehag (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)
Viola Claesson (v)
Alexander Chrisopoulos (v)
Jan Strömdahl (v)