med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
Buller -- ett nedtystat problem
Bakgrund
Människan är sedan tusentals år tillbaka anpassad till att
leva i en relativt tyst omgivning i en lugn naturmiljö. Sedan
några årtionden tillbaka lever västvärldens människor i en
helt annan ljudmiljö. Den moderna människan omges idag
av ljud och andra vibrationer som både till sin
sammansättning, volym och frekvens skiljer sig markant
från vad våra sinnen, nervsystem och andra inre
kroppsfunktioner är uppbyggda och anpassade till.
De dominerande bullerkällorna som orsakar besvär och
i värsta fall skador finns i arbetsmiljön och i trafikmiljön --
speciellt bilismen men även flyget och spårbunden trafik ger
störningar. På många arbetsplatser och i bostäder
tillkommer ofta ett ständigt närvarande bakgrundsljud från
fläktar, ventilation, etc., som även det påverkar oss. I
hemmen tillkommer ljudstörningar från grannar, i vissa hus
ett allvarligt problem. Under senare år har även musik på
hög volym gett upphov till både besvär och obotliga
hörselskador, framför allt hos ungdom.
Hörselskador kommer smygande och det är vanligt -- av
både medicinska och psykologiska skäl -- att
hörselskadorna förblir dolda och/eller oupptäckta långliga
tider. Fem--tio procent av den vuxna befolkningen har
hörselskador. Barn har i allt högre utsträckning
hörselskador.
Bullerproblemet är ett av våra vanligaste miljöproblem
samtidigt som det är ett av de minst uppmärksammade. 1 --
2 miljoner människor i landet störs av buller.
Buller orsakar problem på olika sätt. Plötsliga höga ljud,
t ex en explosion, ger akuta och obotliga hörselskador.
Låga, allestädes närvarande bakgrundssus ger
svårdiagnostiserade symptom såsom trötthet, huvudvärk,
koncentrationssvårigheter etc. Olika ljudfrekvenser har
olika effekter.
Propositionen behandlar bullerproblem på knappt tre
sidor av ca 600. Detta är en utmärkt illustration till den
styvmoderliga behandling bullerproblemet fått. När man i
propositionen kan läsa ''Bullerstörningarna i samhället ska
begränsas'' utan att några medel eller förslag lämnas för att
nå dithän blir man än mer oroad.
Riksdagen har beslutat att ett handlingsprogram mot
buller ska utarbetas. Naturvårdsverket ska också få i
uppdrag att lämna förslag till minskat buller i fjällen och
skärgårdarna. Det är en god start för att minska
bullerproblemen men ej tillräckligt. Vänsterpartiet redogör
nedan för vad som konkret kan göras nu och vad som bör
beaktas i handlingsprogrammet.
Antal människor som störs och skadas av buller ska
minska
Regeringen skriver i propositionen att bulleråtgärder
inom trafiksektorn ska anpassas till det ekonomiska läget
under genomförandeperioden. Vänsterpartiet anser att
värdet av en oförstörd hörsel och ostörd sömn etc måste
värderas högre.
Vänsterpartiet lägger här fram förslag som dels minskar
bullerproblemen på kort och lång sikt, dels skapar
sysselsättning vilket behövs i rådande konjunkturläge. En
övergripande målsättning måste vara att antalet människor
som störs och skadas av buller successivt minskar.
A Bilismen
Flertalet av de människor som är bullerstörda störs av
buller från vägtrafik. Vägverket räknar med att
bullerskydd, etc, kostar 5,5 miljarder kronor vid en
ambitionsnivå som innebär att bostäder med
ekvivalentnivåer över 40 dB (A) inomhus åtgärdas så att
bullernivån sänks till högst 30 dB (A). Det skulle innebära
åtgärder i 100 000 lägenheter.
Vänsterpartiet menar att våra förslag till omfördelning
av transporter från bilism till kollektiva trafikslag innebär
en minskning av vägbullret. Detta räcker dock inte. Vi
anser att vägverket bör få 300 miljoner extra under
budgetåret för bullerdämpande åtgärder. Det handlar om
nya bullervallar, andra vägbeläggningar, etc. Vidare bör
stor hänsyn tas till bullerproblemet vid den översyn som nu
görs av hastighetsgränserna på vägarna eftersom lägre
farter ger lägre buller. Utvecklingen av tystare motorer och
mer tystgående däck bör påskyndas. Bilbranschen måste ta
sitt ansvar, annars tvingas samhället gå in med åtgärder.
B Flyget
Flyget orsakar lokala bullerproblem i huvudsak vid
flygplatserna. Störningar förekommer även bl a vid
flygvapnets övningsområden.
Vänsterpartiets förslag till en kraftig utbyggnad av
snabbjärnvägar kommer att minska problemen eftersom
det minskar inrikesflyget, men detta räcker inte. Sverige
måste kraftfullare än nu gå in för att skynda på den
internationella utvecklingen och användningen av tystare
flygplansmotorer.
Den snabba expansionen av flygtrafiken har inte följts av
tillräckliga åtgärder för att minska det ökande bullret. Det
innebär att fler bostäder nu drabbas hårdare och att antalet
drabbade bostäder har ökat. Branschen bör åläggas att via
landningsavgifterna finansiera nödvändiga bullerdämpande
åtgärder för drabbade bostäder.
JAS-planet intar en särställning i
flygbullersammanhang. Det kommer att öka bullret för
tusentals boende runt berörda flygplatser och försvåra
bebyggelseplaneringen. Hur många och hur mycket vet vi
inte; i den senaste utredningen på området -- Boverkets
''JAS -- Konsekvenser för miljön, bostadsförsörjningen och
övrig markanvändning''-- konstateras att ''full klarhet om
störningarna från JAS kommer inte att nås förrän planen
finns ute på förbanden''. Mellan 50 000 och 100 000 boende
kommer att drabbas av ökat buller. Stora områden som
berörda kommuner, t ex Uppsala och Östersund, har tänkt
bebygga kan ej användas som bostadsområden.
Vänsterpartiet säger även av denna anledning nej till JAS.
C Spårtrafik
Banverkets beräkningar visar att det kostar ca 200
miljoner kronor att åtgärda bebyggelse där maximalnivån
inomhus överstiger 60 dB (A) i sovrum nattetid.
Vänsterpartiet anser att det är ett första minimisteg som bör
vara klart under budgetåret.
Även annan spårtrafik som SJ ej har huvudansvaret för
orsakar ett ökat buller i takt med förslitning och eftersatt
underhåll, t ex tunnelbanesystemet i Stockholm.
Vänsterpartiet har i en annan motion föreslagit en
tidigareläggning av upprustning av bl a Stockholms
tunnelbana vilket torde reducera problemet. Troligen
behövs dock fler åtgärder vilket vi återkommer till.
D Industrin
Det finns relativt noggranna och välutvecklade
bestämmelser för buller på arbetsplatser. Det stora
problemet är dock efterlevnaden av reglerna av både
arbetsgivare och arbetstagare. Problemen är oftast av
allvarligare art ju mindre arbetsplatserna är. I takt med
maskinutvecklingen och mekaniseringen av många
branscher har bullerstörningar även drabbat nya kategorier,
t ex lantbrukare och skogsarbetare.
Det ovan nämnda bör särskilt beaktas vid framtagandet
av handlingsprogrammet mot buller.
E Bostäder
Frånsett de redan nämnda bullerstörningarna drabbas de
boende ofta av ett lågt, malande buller med till stor del
okända medicinska långtidseffekter. Ljudkällorna är
ventilation, avlopp, hushållsapparater, etc. Grannar stör
ofta varandra; problemet har ökat eftersom byggnormer
och efterlevnad inte alltid motsvarar dagens krav. Vi vill
också påpeka att man inte blir av med t ex trafikbuller
genom att isolera husen. Bullret finns kvar utomhus och det
kommer in när fönstren öppnas.
Med god planering och lämplig teknik kan många
bullerproblem i bostäderna elimineras. Bullriga och tysta
funktioner bör hållas isär, ventilation utan fläktar bör
utvecklas, Hushållsapparaterna bör vara få, energisnåla och
tysta. I handlingsprogrammet mot buller bör även dessa
aspekter beaktas.
Normkraven vad gäller luft- och stegljudsisolering av
lägenheter bör skärpas i enlighet med uttalade
konsumentkrav i t ex experimentprojektet Bo 100 i Malmö.
Det gäller högre krav på normerna när det gäller buller från
grannlägenheter, etc.
F Rekreationsområden
Vänsterpartiet instämmer i kraven på ''bullerfria zoner''
i fjällen och i skärgårdarna. Dock måste även behovet av
frihet från buller i våra vardagsrekreationsområden
beaktas. Det gäller allt från stadsparkerna till våra vanliga
skogsområden. Olika motorfordon stör nu ofta tystnaden.
Vänsterpartiet förutsätter att även dessa problem
uppmärksammas i handlingsprogrammet. Vänsterpartiet
tog i en motion under allmänna motionstiden upp
problemet med motorfordon o dyl i naturen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det övergripande målet för handlingsprogrammet mot
buller skall vara att antalet människor som störs eller skadas
av buller skall minska,
[att riksdagen till bullerbekämpning för budgetåret
1991/92 anvisar 150 000 000 kr. utöver vad regeringen har
anslagit till vägverket för bullerdämpande åtgärder,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flygbranschen skall stå för
finansieringen av åtgärder för att reducera bullret från
flygtrafiken,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att JAS-projektet även ur bullersynvinkel bör avbrytas,
[att riksdagen beslutar att anslå 200 000 000 kr. extra till
banverket för bullerdämpande åtgärder,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att buller på arbetsplatser skall
beaktas i handlingsprogrammet mot buller,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att buller i bostäder skall beaktas
i handlingsprogrammet mot buller,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kraven på tystare
hushållsapparater, fläktsystem etc., skall beaktas i
handlingsprogrammet mot buller,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minskade bullerstörningar i
våra vardagsrekreationsområden skall beaktas i
handlingsprogrammet mot buller.
Stockholm den 11 mars 1991
Annika Åhnberg (v)
Jan Strömdahl (v)
Jan Jennehag (v)