med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
Om förslag till statsbudget för miljödepartementets
verksamhetsområde
Motionen utgör ett komplement till Miljöpartiet de
Grönas förslag till statsbudget, ''gröna luntan''
(1990/91:Fi101), som lämnades in under allmänna
motionstiden.
Allmänna synpunkter
Den ekonomiska politiken är grundläggande för miljö-
och naturresurspolitiken. Ett miljöanpassat skattesystem,
med höga skatter på energi och råvaror och lägre skatter på
arbete, är nödvändigt om miljöproblemen ska kunna lösas.
Eftersom energi beskattas lågt i förhållande till mänskligt
arbete finns det idag ett klart samband mellan
energiförbrukning och ekonomisk tillväxt. Ett annat
skattesystem skulle kunna bryta det sambandet. I vår
partimotion ''Ett grönt skattesystem'' (1990/91:Sk627) har
vi presenterat ett första steg i riktning mot ett sådant
skattesystem.
Ekonomiska styrmedel i form av t.ex. miljöskatter och
miljöavgifter är också viktiga för att miljöanpassa
samhället. Under den allmänna motionstiden lämnade vi in
en gruppmotion om ekonomiska styrmedel
(1990/91:Sk625). Nu, i samband med miljöpropositionen,
föreslår vi ökad användning av ekonomiska styrmedel bl.a.
inom varu- och produktområdet i motionen ''Varor,
kemikalier och avfall'' (1990/91:Jo119).
För att anpassa samhället till de gränser som naturen
sätter är det också nödvändigt att göra investeringar inom
framför allt trafik- och energisektorn. Våra förslag inom de
områdena lägger vi bl.a. fram i motioner i anslutning till
tillväxtpropositionen.
Den här motionen behandlar alltså bara en liten del av
vår ekonomiska politik som är viktig för att lösa
miljöproblemen. De anslag vi lägger fram här ligger inom
naturvårdsverkets och kemikalieinspektionens
verksamhetsområde.
Den absolut största satsning vi gör är investeringar i
inköp av mark, där vi vill anslå 420 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslagit. Regeringen skär i årets budgetförslag
ned anslaget trots att naturvårdsverket inte ens klarar av att
köpa in de urskogar som man tecknat avtal om och trots att
endast en liten rest av landets urskogar finns kvar. Andra
större anslagsökningar som vi föreslår är medel till
återställning av gamla miljöskador, en stor satsning på
landskapsvård, utveckling av ny miljöteknik och
återskapande av våtmarker.
B1. Statens naturvårdsverk
Nationell miljöövervakning
En bättre miljöövervakning är mycket viktigt för det
fortsatta miljöarbetet. Ett av de största problemen när det
gäller att bedöma vilka miljöpolitiska åtgärder som är de
viktigaste är bristen på information om tillståndet i naturen
och pågående förändringar. Miljöstatistiken och
insamlingen av data har stora brister, även om den har
förbättrats under de senaste åren. Miljöpartiet anser att
miljökvalitetsnormer, bindande gränsvärden för negativ
miljöpåverkan, måste införas i miljölagstiftningen. En
fungerande miljöövervakning underlättar tillämpning av
miljökvalitetsnormer. En effektiv och mer heltäckande
miljöövervakning är naturligvis också väldigt värdefull i det
internationella miljösamarbetet. Naturvårdsverket betonar
starkt att mer resurser behövs till den nationella
miljöövervakningen och föreslår en höjning av anslaget
med ca 30 milj. kr., medan regeringen föreslår en höjning
med endast ca 8 milj. kr. inför det kommande budgetåret.
Eftersom det kommer att underlätta det framtida
miljöarbetet om miljöövervakningen redan nu förstärks
kraftigt, föreslår vi en höjning av anslaget med 20 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.
Information
Information om problem och möjligheter på
miljöområdet blir allt viktigare. Det räcker inte med
lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att lösa
miljöproblemen. Naturvårdsverket bör få 20 milj. kr.
utöver regeringens förslag för att kunna arbeta mer
intensivt med information.
Naturvårdsverket skulle kunna arbeta mer med
information till både elever och lärare i skolan. Kommuner
borde kunna få bidrag i den inledande fasen för speciella
satsningar som t.ex. naturskolor och utveckling av
verksamhet med miljöinformatörer. Erfarenheter från
kommuner som redan gjort den här typen av insatser är i
allmänhet mycket positiva.
Eftersom det internationella miljöarbetet blir allt
viktigare ökar också behovet av information till andra
länder och på andra språk. Inom Östeuropa är
informationsbehovet enormt och Sverige har här möjlighet
att göra en insats.
Naturvårdsverket måste också få möjligheter att
förbättra informationen till regionala och lokala
myndigheter bl.a. när det gäller tillämpning av
miljölagstiftningen. Informationen till politiker behöver
också förbättras. En allmänhetens upplysningstjänst och
hjälp att söka i databaser med miljöinformation skulle
också innebära en förbättring av tillgången till information.
Vård av naturreservat
Naturvårdsverket beskriver bristen på pengar till vård av
naturreservat som akut. Arealen skyddad mark har ökat
utan att anslagen höjts så att ens den allra nödvändigaste
skötseln har klarats av. Verket har yrkat på en ökning av
anslaget med ca 63 milj. kr. Regeringen föreslår äntligen en
ökning men med endast 26 milj. kr. Vi menar att anslaget
bör höjas kraftigare och föreslår att ytterligare 20 milj. kr.
anslås i förhållande till regeringens förslag. Ambitionsnivån
när det gäller naturvården är betydligt högre för
Miljöpartiet än för regeringen och vi räknar därför med att
anslaget kommer att behöva öka ytterligare de närmaste
åren om riksdagen stödjer våra förslag på
naturvårdsområdet.
Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA)
Regeringen föreslår ingen höjning av NOLA-anslaget
utan hänvisar helt till den nya ersättningen till
landskapsvård. Men NOLA-ersättningen har en delvis
annan inriktning än ersättningen till landskapsvård. NOLA
är mer inriktat på artbevarande och skötsel av de allra mest
värdefulla kulturmarksbiotoperna. Naturvårdsverket
menar att stora delar av de mest värdefulla kulturmarkerna
lämnas utanför om anslaget inte höjs. Den nya
jordbrukspolitiken medför också att hotet mot de här
biotoperna ökar. Miljöpartiet föreslår att NOLA-anslaget
räknas upp med 30 milj. kr.
Skogs-NOLA
NOLA-ersättningen har slagit väl ut inom jordbruket
och bidragit till att behålla värdefulla kulturmarksbiotoper.
En liknande modell skulle kunna tillämpas inom
skogsbruket med ersättning till markägare som har
intressanta skogsbiotoper. Det finns t.ex. skogar som länge
skötts med gammaldags blädningsteknik och där det finns
arter som har anpassat sig till just den miljön. I bl.a. den
typen av skogsområden är det inte bäst för naturvården att
helt lämna skogen utan skötsel utan det behövs ett aktivt
skogsbruk som tillämpar skonsamma skogsskötselmetoder.
Vi föreslår att 15 milj. kr. anslås för det kommande
budgetåret.
Återskapande av våtmarker
Det troligen mest kostnadseffektiva sättet att minska
kväveutsläppen till vattendrag och hav är att använda
våtmarker som naturliga reningsverk. I den syrefattiga
miljön reduceras nitrat och försvinner till atmosfären i form
av kvävgas. Läget är särskilt bekymmersamt i sydvästra
Sverige och de åtgärder som har satts in har inte gett
tillräckliga resultat. Våtmarker måste därför återskapas
nära vattendrag och kustområden som är drabbade av
övergödning med kväve.
Som en del i omställningen av jordbruket finns möjlighet
för lantbrukare att få anläggningsstöd för att skapa
våtmarker. Men eftersom miljösituationen i havet är akut
kommer inte detta att räcka. Det är heller inte säkert att de
lantbrukare som anmäler sig som intresserade är de som
äger den mark där det ur miljösynpunkt är speciellt
angeläget att anlägga våtmarker.
En stor del av Sveriges våtmarker har dikats ut för
jordbruks- och skogsbruksändamål och många arter som är
beroende av dessa biotoper är hotade. Ett återskapande av
våtmarker är därför bra också ur naturvårdssynpunkt.
Vi föreslår att naturvårdsverket får ett anslag på 25 milj.
kr. nästa budgetår för att återskapa våtmarker. Pengarna
kan bl.a. användas för inköp av mark.
Buller
I höstas beslutade riksdagen att ett samlat
handlingsprogram mot buller skulle utarbetas. Regeringen
vill i miljöpropositionen inte följa upp riksdagens
beställning utan hänvisar till varje samhällssektors ansvar.
Men även om varje samhällssektor har ett ansvar ska
naturvårdsverket ha en samordnande och pådrivande roll i
miljöarbetet. Naturvårdsverket bör därför få i uppdrag att
utarbeta ett samlat handlingsprogram mot buller. Verket
bör inför det kommande budgetåret få ett anslag på 3 milj.
kr.. för att kunna prioritera arbetet med bullerfrågor mer än
tidigare och utarbeta ett handlingsprogram.
Utredning om plaster
Naturvårdsverket bör få ett anslag på 5 milj. kr. till en
arbetsgrupp som ska ta fram konkreta förslag till hur
problemet med plaster kan minskas i avfallshanteringen.
Allt fler kommuner inför källsortering av sopor. Plasten är
ett stort problem därför att de praktiska möjligheterna till
återvinning och återanvändning är ganska små. En mängd
olika plastsorter används och ofta innehåller samma vara
flera olika plastsorter, vilket ytterligare försvårar
återvinningen. Därför bör en speciell arbetsgrupp tillsättas
med uppgift att utreda de möjligheter som finns att
begränsa tillverkningen av plastvaror där
materialblandningen omöjliggör eller försvårar
återvinning. Gruppen bör också ge förslag på andra sätt att
öka återanvändning och återvinning av plaster.
Utveckling av ekologiska toalettsystem
Avloppssystemen är i mycket dåligt skick i de flesta
kommuner i landet. Kommunerna står därför inför ett
enormt investeringsbehov. Frågan är om det är rätt att åter
investera i den gamla typen av avloppssystem. Systemet
med vattentoaletter har visat sig innebära stora nackdelar
ur miljö- och resurssynpunkt. I en motion under allmänna
motionstiden har vi föreslagit ett utvecklingsprojekt för
ekologiska toalettsystem. Problem med utsläpp av närsalter
från enskilda avloppsanläggningar tas upp i
naturvårdsverkets aktionsplan ''Sötvatten90''. På
landsbygden skulle sådana problem kunna lösas genom en
successiv övergång till ekologiska toalettsystem t.ex.
multrumtoaletter. Vi föreslår här att naturvårdsverket får
ett anslag på 15 milj. kr. för försöks- och
utvecklingsverksamhet med olika typer av ekologiska
toalettsystem. Arbetet bör bedrivas i samråd med boverket.
Minskning av avfallsmängderna
När riksdagen förra året fattade beslut om
avfallspolitiken fanns det i beslutet inte med någon strategi
eller klar målsättning för att minska avfallsmängderna.
Programrådet ''Forskning för ett avfallssnålt samhälle''
arbetar med långsiktig utveckling för att komma till rätta
med avfallsproblematiken. Men redan med dagens tekniska
nivå kan mycket göras för att minska avfallsmängderna. En
arbetsgrupp vid naturvårdsverket bör få i uppdrag att ta
fram ett konkret handlingsprogram med strategi och
åtgärder för att radikalt minska avfallsmängderna. Vi
föreslår att naturvårdsverket får ett anslag på 15 milj. kr.
nästa budgetår för detta arbete.
Hotade arter
Trots att regeringen höjer anslaget anser vi att den
höjning av ambitionsnivån som vi kräver i vår
naturvårdspolitik innebär att anslaget behöver höjas
ytterligare. Vi föreslår att 4 milj. kr. utöver regeringens
förslag anslås.
Ny miljöskyddsteknik
Naturvårdsverket yrkar på att få pengar till investeringar
till fullskaleanläggningar inom miljövårdsområdet.
Anledningen är att det ofta saknas företagsekonomiska
incitament för att ta risken och investera i helt ny teknik.
Enligt miljöskyddslagen går det heller inte att kr.äva att
företagen använder bättre teknik än vad som används
kommersiellt någonstans i världen. Ekonomiskt stöd till
investeringar i ny teknik skulle kunna lyfta den kr.avnivå
som kan ställas på företagen enligt miljöskyddslagens 5:e
paragraf genom att lyfta ribban för vad som betraktas som
''bästa teknik''. Vi föreslår att 100 milj. kr. utöver
regeringens förslag anslås till ändamålet.
B2. Bidrag till miljöarbete
Kalkning
Det är bra att regeringen höjer anslaget till kalkning av
sjöar så att ett visst utrymme för nykalkning finns. Tidigare
anslag har inte ens lämnat utrymme för tillräckliga
omkalkningar. Men behovet är mycket större än de ca 212
milj. kr. som regeringen föreslår för nästa budgetår.
Beräkningar finns som visar på att behovet av insatser
kanske är så stort som 17 miljarder kr. om alla sjöar och
vattendrag i behov av kalkning skulle kalkas. Vi föreslår att
anslaget höjs med 50 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Medel från anslaget ska också kunna användas för
skogskalkning samt återställningsåtgärder i sjöar som
drabbats av radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan.
Kalkning av försurade brunnar
Tidigare fanns ett anslag för kalkning av försurade
brunnar. Anslaget togs bort i statsverkspropositionen
1988/89. Eftersom bra vattenkvalitet är en viktig hälsofråga
anser vi att anslaget bör återinföras. Inför nästa budgetår
föreslår vi ett anslag på 20 milj. kr.
Regional miljöövervakning
Behovet av en effektiv miljöövervakning har vi
motiverat under anslaget B1. Även den regionala
miljöövervakningen behöver förstärkas kraftigt.
Naturvårdsverket har äskat 18 milj. kr. under det första året
för att sedan höjas de kommande två budgetåren. Vi
föreslår ett anslag på 18 milj. kr., dvs. 9 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit.
B3. Investeringar inom miljöområdet
I våra partimotioner om naturvård och biotopskydd har
vi krävt att de sista resterna av urskog och urskogsliknande
naturskog som finns kvar i landet ska skyddas. Att skydda
en procent av den produktiva skogsarealen nedanför
skogsodlingsgränsen skulle, enligt naturvårdsverket, kosta
ca 3 miljarder kr. Istället för att höja det låga anslaget på
100 milj. kr. föreslår regeringen att anslaget skärs ned till 80
milj. kr. Vi föreslår att totalt 500 milj. kr. anslås till nästa
budgetår, dvs. 420 milj. kr. mer än vad regeringen har
föreslagit. Naturvårdsverket bör få rätt att omdisponera en
del av pengarna till ersättning till markägare. Vår politik på
naturvårdsområdet medför att större ersättningar till
markägare kommer att behöva betalas ut t.ex. för skydd av
fjällnära skog och förstärkt biotopskydd.
B4. Miljöforskning
Eftersom forskningspolitiken behandlades i riksdagen
förra våren i samband med forskningspropositionen lämnar
vi inte några förslag i år.
B5. Forskning för ett avfallssnålt samhälle
Förra året när riksdagen behandlade forskningspolitiken
inrättades ett programråd för forskning för ett avfallssnålt
samhälle. Totalt föreslår regeringen att ca 29 milj. kr.
anslås, varav 12.36 milj. kr. under miljödepartementet för
avfallshantering. Resten går till miljöanpassad
produktutveckling inom industridepartementet.
Trots att det allt mer talas om problemet med varornas
negativa miljöpåverkan har alltför få politiska beslut fattats
som skulle kunna minska avfallsmängd och avfallets
farlighet. I andra motioner tar vi upp förslag när det gäller
miljöfarliga kemikalier och avfall, bl.a. lägger vi fram ett
förslag till avfalls- och återvinningslag. Vi anser att
ytterligare 15 milj. kr. bör anslås till programrådet för att
snabbt få igång mer forskning och utveckling inom ett
område som länge har förbisetts. Anslaget bör höjas de
kommande budgetåren.
B8. Visst internationellt miljöarbete
Regeringen föreslår att de ideella miljöorganisationerna
får 2 milj. kr. till sitt internationella arbete. Vi föreslår att
organisationerna får ytterligare 3 milj.kr., eftersom det är
viktigt att även de ideella organisationerna kan samarbeta
över nationsgränserna när det blir en allt väsentligare del i
det politiska miljöarbetet.
B11. Kemikalieinspektionen
Miljöpartiet har i en partimotion om miljöfarliga
kemikalier krävt en ambitionshöjning när det gäller
kemikaliekontrollen och en skärpt kemikalielagstiftning.
Detta för med sig att kemikalieinspektionen behöver mer
resurser. Kemikalieinspektionen bör därför få möjlighet att
utöka sin verksamhet och ramen för resultatbudgeten bör
höjas med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Tillämpning av substitutionsprincipen
Hösten 1989 fattade riksdagen beslut om att
substitutionsprincipen skulle införas i lagen om kemiska
produkter. En systematisk tillämpning av principen vore
mycket viktig för att minska miljö- och hälsorisker med
kemikalieanvändningen i samhället. Ett sätt att få igång en
omfattande tillämpning av principen är att över
statsbudgeten ge kemikalieinspektionen ett anslag till ett
projekt för en kartläggning av när substitutionsprincipen
kan tillämpas samt en systematisk tillämpning av
substitutionsprincipen när det gäller kemiska produkter och
hälso- och miljöfarliga varor. Vi föreslår att
kemikalieinspektionen nästa budgetår får ett anslag på 15
milj. kr. för en effektivare tillämpning av
substitutionsprincipen. Arbetet kommer att underlättas av
att kemikalieinspektionen nu får ett bemyndigande från
regeringen att förbjuda produkter enligt lagen om kemiska
produkters 12:e paragraf.
B12. Landskapsvårdande insatser
Regeringen föreslår 200 milj. kr. till landskapsvårdande
insatser. Förslaget är en del av den nya jordbrukspolitiken.
Tyvärr valde riksdagen vägen att minska åkerarealen istället
för att minska användningen av kemiska
bekämpningsmedel och handelsgödsel för att bli av med
överskottet av jordbruksprodukter. Det är den sämsta
marken för odling som kommer att läggas ned först. Men
det är också den marken, i skogs- och mellanbygd, som har
störst betydelse ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverket
gjorde i sitt remissvar till förslaget till ny jordbrukspolitik
bedömningen att det krävdes minst 500 milj. kr. för att klara
de värdefullaste biotoperna. Vi anser att anslaget stegvis
ska ökas till 500 milj. kr., men föreslår för det kommande
budgetåret att 100 milj. kr. utöver regeringens förslag
anslås.
B13. Sanering och återställning av miljöskadade
områden
Naturvårdsverket har tidigare inte lyckats få något
anslag för ändamålet trots upprepade äskanden. Nu anslår
regeringen äntligen 25 milj. kr. Men regeringens förslag är
mycket lågt i förhållande till behoven. Idag finns ingen som
tar ansvar för miljöskador som uppkom före -69 och som
inte omfattas av miljöskadeförsäkr.ingen. Problemen rör
bl.a. kvicksilverhaltiga fiberbankar, slagghögar som läcker
giftiga metaller och gamla upplag av miljöfarligt avfall. I
miljöpropositionen föreslog miljöministern att
budgetmedel skulle användas för att sanera dessa skador. Vi
föreslår att anslaget höjs i förhållande till regeringens
förslag med 75 milj. kr.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi
1. att riksdagen anslår 20 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till nationell
miljöövervakning under anslaget B1,
2. att riksdagen anslår 20 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till information under
anslaget B1,
3. att riksdagen anslår 20 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till vård av naturreservat
under anslaget B1,
4. att riksdagen anslår 30 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet (NOLA) under anslaget B1,
5. att riksdagen anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till naturvårdsåtgärder i
skogslandskapet under (''Skogs-NOLA'') anslaget B1,
6. att riksdagen anslår 25 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till återskapande av
våtmarker under anslaget B1,
7. att riksdagen anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till handlingsprogram mot
buller under anslaget B1,
8. att riksdagen anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till utredning om plaster
under anslaget B1,
9. att riksdagen anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till projekt för
avfallsreduktion under anslaget B1,
10. att riksdagen anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till utveckling av ekologiska
toalettsystem under anslaget B1,
11. att riksdagen anslår 4 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till hotade arter under
anslaget B1,
12. att riksdagen anslår 100 000 000 kr. utöver
regeringens förslag i proposition 1990/91:90 till
investeringar i ny miljöteknik under anslaget B1,
13. att riksdagen anslår 272 000 000 kr. utöver
regeringens förslag i proposition 1990/91:90, Statens
naturvårdsverk B1, dvs. 696 816 000 kr.,
14. att riksdagen anslår 50 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till kalkning under anslaget
B2,
15. att riksdagen anslår 20 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till kalkning av brunnar
under anslaget B2,
16. att riksdagen anslår 9 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90 till regional
miljöövervakning under anslaget B2,
17. att riksdagen anslår 79 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90, Bidrag till miljöarbete B2,
dvs. 290 855 000 kr.,
18. att riksdagen anslår 420 000 000 kr. utöver
regeringens förslag i proposition 1990/91:90, Investeringar
inom miljöområdet B3, dvs. 548 000 000 kr.,
19. att riksdagen anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90, Forskning för ett
avfallssnålt samhälle B5, dvs, 27 360 000 kr.,
20. att riksdagen anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91 till de ideella organisationernas
miljöarbete under anslaget B8,
21. att riksdagen anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90, Visst internationella
miljösamarbete B8, dvs. 16 900 000 kr.,
22. att riksdagen medger att kemikalieinspektionen får
möjlighet att utöka ramen för sin resultatbudget med 15 000
000 kr. nästa budgetår i förhållande till regeringens förslag
i proposition 1990/91:90, Kemikalieinspektionen B11,
23. att riksdagen anslår 15 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91 till projekt för tillämpning av
substitutionsprincipen under anslaget B11,
24. att riksdagen anslår 100 000 000 kr. utöver
regeringens förslag i proposition 1990/91:90,
Landskapsvård B12, dvs. 300 000 000 kr.,
25. att riksdagen anslår 75 000 000 kr. utöver regeringens
förslag i proposition 1990/91:90, Sanering och återställning
av miljöskadade områden B13, dvs. 100 000 000 kr.
Stockholm den 11 mars 1991
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp)
Åsa Domeij (mp)
Roy Ottosson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)