med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
Om forskningsinsatser m.m. kring Vänern
Under de två senaste decennierna har insikten om vikten
av ett samhälle i ekologisk balans vuxit sig allt starkare. Det
har också inneburit en förståelse för att en fortsatt
utbyggnad av folkhemmet måste gå hand i hand med
miljöpolitiken. Denna förändrade syn på folkhemsbygget
leder till en rad nya politiska ställningstaganden och
revision av gamla.
För Vänerns del innebär detta att vattnet nu inte längre
ses som en möjlig mottagare av allsköns föroreningar från
industrin och hushållen. Vänern har allmer börjat betraktas
som en resurs.
Ett uttryck för denna syn är projektet Laxfond Vänern.
Projektet kan också ses som ett exempel på nödvändigheten
av större behov av samarbete eftersom alla länsstyrelser
runt Vänern är engagerade i detta fiskvårds- och
näringsprojekt.
Enligt vår mening måste sjösystemet Vänern betraktas i
ett helhetsperspektiv. Att Vänern numera har en förbättrad
vattenkvalitet -- vad gäller t.ex. lägre fosforhalter som i sig
ger lägre algmängder -- kan ju isolerat sägas vara bra för
Vänern. Men det är här viktigt att anlägga ett
helhetsperspektiv eftersom det kväve som tidigare togs upp
i Vänerns växter nu följer vattnet ner till västkusten. Kvävet
göder sedan Bohusläns kustområden och medför en ökad
algproduktion.
Låt oss rikta blickarna norrut och ställa frågan: Vilken
betydelse har Klarälvens vattenföring och planerade
skogsbruksåtgärder kring Trysil för vattenkvalitén i Vänern
och vad kan detta på sikt betyda för Bohuskusten?
Vi menar att särskilda medel måste anslås dels för att
garantera Laxfondsprojektet och dels initiera forskning i
samverkansform kring olika för Västkusten, Vänern,
Klarälven och de norska vattenföringsområdena viktiga
ekologiska-näringspolitiska villkor.
Det är enligt vår mening naturligt att inom
forskningsverksamheten kring dessa frågor ett samarbete
byggs upp mellan Göteborgs universitet, Högskolan i
Karlstad, Miljöforskargruppen i Fryksta och berörda
norska myndigheter och institutioner. Övriga som naturligt
kan ingå i detta arbete är naturligtvis SLU som enligt vår
mening besitter en särskild kompetens inom för
verksamheten viktiga områden.
Vi beräknar kostnaden för de åtgärder vi nämnt till 7
miljoner kronor under budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Anslaget bör stå till regeringens disposition för
ovannämnda åtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning kring Vänern m.m.,
2. att riksdagen beslutar att till regeringens disposition
ställa 7
000
000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 11 mars 1991
Björn Samuelson (v)
Ylva Johansson (v)
Lars Bäckström (v)
Viola Claesson (v)
Alexander Chrisopoulos (v)
Elisabeth Persson (v)