Motion till riksdagen
1990/91:Fi9
av Inger Schörling m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1990/91:39 Den ekonomiska politiken på medellång sikt


Innehållsförteckning
1. Sammanfattning1 2. 
Inledning 2 3. 
Miljöpartiet de grönas krav på solidaritet 3 4. 
Regeringens proposition om ekonomisk
politik på medellång sikt med miljöpartiet de
grönas bedömningar 4 4.1 
Regeringens utgångspunkter 4 4.2 
Inflationen 5 4.3 
Den offentliga sektorn 6 4.4 
Tillväxtpolitiken 7 4.5 
Sammanfattning 9 5. 
Miljöpartiet de grönas förslag till solidarisk
ekonomisk politik på medellång sikt och på
demokratisk grund 9 5.1 
Miljöns krav 9 5.2 
Tidsperspektivets krav 9 5.3 
Sociala inhemska krav 10 5.4 
Sociala internationella krav 10 5.5 
Ekonomiska krav 10 5.6 
Demokratins krav 10 5.7 
Kravens demokratiska, ekonomiska och
politiska konsekvenser 11 6. 
Hemställan 14 1. 
Sammanfattning
Sveriges ekonomiska politik på medellång sikt
måste kännetecknas av:klar medvetenhet om
den pågående miljöförstöringen och förstörelsen av
de biologiska systemens produktionsförmåga,
insikten om den stora befolkningsökningen i
världen med en förväntad fördubbling på 50 år,
att vi i Sverige måste börja minska den materiella
förbrukningen av såväl ekologiska som ekonomiska
skäl och öka återanvändning och återbruk.
Minskad inhemsk förbrukning minskar inflation
och därmed krav på stigande löner. Sparandet och
återbetalning av gamla konsumtionsskulder spelar
här en stor roll. Sänkta arbetsgivaravgifter dämpar
inflation. De skall växlas mot skatt på
energiråvaror, som stimulerar till hushållning och
effektivisering,att värna demokratin och dess
institutioner med nej till EG:s odemokratiska
uppbyggnad och beslutsstruktur, att öppna Sverige
för hela Europa med en möjlighet för alla att på sikt
komma hit och verka på svenska villkor,att
motverka de stora kapitalägarnas makt över
politiken. Sverige måste internationellt verka för
begränsningar av kapitalets totala frihet,att göra
marknadsekonomin funktionsduglig med gröna
avgifter och gröna skatter (miljöavgifter och
miljöskatter) och främja internationell konkurrens
på lika villkor med hänsyn till människor och miljö
med en decentraliserad struktur. Varje region bör
öka sin självtillit vad gäller grundläggande
behov,att ställa om Sverige till ett ekologiskt
land genom att bland annat minska
energianvändningen med 3 % 
om året de närmaste åren, avveckla
kärnkraften med start allra senast år 1995, bygga ut
och modernisera spårburen kollektivtrafik och
slopa moms på kollektivtrafik till lands och sjöss,
reformera energibeskattningen med skatt på icke
förnybara energiråvaror, slopa moms på inhemska
förnybara energier, kampanjer för
energihushållning och energieffektivisering, inte
bygga bro över Öresund, sänka hastigheterna på
vägarna, slopa moms på basmaten,att reformera
den offentliga sektorn så att investeringar i
kunskaper och institutioner och infrastrukturer kan
användas betydligt bättre utan att äventyra vårt
sociala ansvar för bland annat glesbygden och dem
med låga inkomster, att strukturera om försvaret
med hänsyn till den säkerhetspolitiska
utvecklingen,att förändra fördelningssystemen
så att onödig byråkrati tas bort och att vi själva får
stå för guldkanten. Förändringar måste ske på ett
socialt acceptabelt sätt.
2. Inledning
Sverige är en del av världen. Vad som sker i vår
omgivning påverkar oss och vi påverkar
omvärlden. Att leva i ett stort internationellt
sammanhang är ansvarsfullt. Våra handlingar
påverkar inte bara nuet. De har en avgörande
betydelse för framtiden, och hur den skall gestaltas
för oss och dem som bor i andra länder. Våra
handlingar har betydelse för fattiga länder, som
ligger nära och långt bort. Våra handlingar har stor
betydelse för våra grundläggande livsbetingelser
såväl på kort som på lång sikt. Miljöfrågorna är
viktiga och kommer att få allt större betydelse.
Brundtland kommissionen myntade begreppet
uthållig framtid. Det gäller att ge ett bra begrepp
ett ansvarsfullt innehåll. Att aktivt leva med i ett
internationellt sammanhang innebär att vi måste
följa och försöka förstå vad som händer i olika delar
av världen och påverka det.
Ett dominerande framtidsproblem är den
snabba befolkningsökningen, som kan medföra en
fördubbling av jordens befolkning inom 50 år om
inte mycket drastiska ändringar i utvecklingen sker.
Ett annat dominerande framtidsproblem är den
omfattande miljö- och resursförslitningen, som
förstör den biologiska produktionsförmågan på
land och i vatten. Själva den livsuppehållande
grunden tappar sin produktionsförmåga. En
bidragande orsak till denna förslitning och
förstörelse är att de moderna industrisamhällena i
allt väsentligt arbetar med linjära resursprocesser.
Det finns en nära, rak väg från gruvan till
avfallshögen. En långsiktigt hållbar utveckling kan
uppnås om resursprocesserna blir cirkulära, dvs att
vi återanvänder och återbrukar mera.
Hållbar utveckling -- hur länge? Eller ett farväl
till framtiden? Vi måste också fråga oss under hur
lång tid vi skall ha en hållbar utveckling. Vår
tideräkning började för två tusen år sedan. För att
få perspektiv på tiden kan det vara värt att notera
att det bara är ca 10 000 
år sedan vårt land började befolkas.
Halveringstiden för människoproducerat
plutonium är nästan 25 000 
år eller tusen generationer.
Kärnkraftsreaktorers avfall måste hållas avskilt
från biologiskt liv minst 100 000 
år. Skall vi tänka oss ett tidsperspektiv på 30 000 
till 100 000 
år för en hållbar utveckling?
Tänker vi oss en hållbar utveckling långt bortom
sekelskiftet ställer det speciella krav på hur vi
använder resurser.
Vi måste inse att följande grundläggande fakta
gäller (efter Bodil Jönsson, Miljödelegationen
Västra Skåne):
1. Ingenting försvinner
Det vi tar upp ur jordens inre och använder, det
finns alltid kvar i någon form.
2. Allting sprider sig
Det vi använder sprider sig i luft, vatten och i
jorden. Tillverka därför så lite avfall som möjligt.
Det avfall som vi ändå skapar måste vi ta hand om
och ha bästa kontroll över.
Vad måste vi göra:
1. Återanvända och återbruka
Genom att utforma produkter, välja material
och tillverkningsprocesser, förpackningar och
distributionssätt så att det går.
2. Undvika att använda allt som inte kan brytas
ner biologiskt.
3. Miljöpartiet de grönas krav på solidaritet och
dess konsekvenser
Miljöpartiet de grönas framtidsvisioner har som
utgångspunkt att människor är skapande och
tänkande. De är kapabla att kunna lösa problem.
De kan och vill ta ansvar. Människor har känsla för
solidaritet. De är medkännande, kärleksfulla och
har samveten. Många människor har känsla för de
långa tidsperspektiven. Människan har som
biologisk varelse en stark överlevnadsvilja och
behov av närhet.
Fyra solidariteter är vägledande för miljöpartiet
de grönas politik:Solidaritet med naturen och de
ekologiska systemenSolidaritet med kommande
generationerSolidaritet med utsatta människor i
SverigeSolidaritet med människorna i u-
länderna
Det som saknas i Sverige är en genomtänkt
ansvarsfull politik med utgångspunkt i de fyra
solidariteterna, som tar hänsyn till:att vi inte
längre kan tära på de ändliga -- de icke förnybara --
resurserna i dagens orimliga takt,att vi inte
längre kan fortsätta med att förstöra
produktionsförmågan hos jord, vatten och luft -- de
förnybara resurserna,att vår varutillverkning
och dess produkter i användning inte får förstöra
människors hälsa och naturen,att vi måste gynna
återbruk och återvinning,rättvisa och solidaritet
i vårt land,att visa solidaritet med de fattiga i
världen.
Industrisamhället som system har fram till nu
byggt på fyra underförstådda, allmänt accepterade
men ohållbara förutsättningar:Obegränsad
tillgång till lagrad energiObegränsad tillgång till
råvarorObegränsad tålighet hos naturen mot
påverkanObegränsad fysisk och psykisk tolerans
hos människan mot en ändrad livssituation
Vi är nu i en situation som fordrar att vi tar
ansvar för utvecklingen i Sverige och internationellt
solidariskt ansvar. Vår ekonomiska politik måste
präglas av de kunskaper som vi har och av våra
grundläggande humanistiska värderingar. Det
betyder att vi måste visa återhållsamhet i vårt
dagliga handlande och använda vårt samlade
kunnande.
4. Regeringens proposition om ekonomisk
politik på medellång sikt
Ett farväl till en solidarisk och demokratisk
framtid
Vi anser att det är ett bra grepp att försöka
spegla ett lands ekonomi på medellång sikt och i
detta fall fram till sekelskiftet (10 år).
4.1 Regeringens utgångspunkter
Regeringen har i sitt arbete utgått från
långtidsutredningen (LU 90). 
Denna menar på fullt allvar att vi i Sverige
måste ha en ''real ekonomisk ökning'' av
bruttonationalprodukten med 2 % 
per år också för avsevärd tid efter
sekelskiftet. Ökningstal av denna storlek innebär
att den ekonomiska aktiviteten, handeln med varor
och tjänster och konsumtionen -- den materiella
förbrukningen -- i stort skall fördubblas på 35 år.
Skattereformen har som uttalat mål att leda till
denna utveckling.
Regeringen anger i propositionen riktlinjer för
att nå de ekonomiska utvecklingsmålen genom:
inflationsbekämpningenreformer inom den
offentliga sektorntillväxtpolitiken 4.1.1 
Miljöpartiet de grönas bedömning
Mot bakgrund av kända fakta om
befolkningsökning, talet om en uthållig utveckling
och förstörelsen av den biologiska
produktionsförmågan är det obegripligt,
oansvarigt, perspektivlöst, utmanade och
fullständigt orealistiskt av regeringen att föreslå en
politik, som leder till fördubbling av den materiella
förbrukningen. Vi har tidigare efterlyst
miljökonsekvensbeskrivningar för den ekonomiska
politiken. De saknas helt i propositionen.
Regeringen visar inte inom vilka områden, som den
tror att ökningarna av bruttonationalprodukten
skall ske och inom vilka områden ökningen är
orimlig. Vi måste beskriva tillväxtbegreppets
innehåll. Där finns inte heller några bedömningar
utöver det korta ekonomiska perspektivet om de
stora skeendena i världen. Skeenden som kommer
att påverka oss i vår vardag. Miljöfrågorna och
sambanden mellan ekonomi och ekologi lyser
fullständigt med sin frånvaro.
4.2 Inflationen
Vi delar regeringens uppfattning att inflationen
kortsiktigt är ett mycket allvarligt problem.
Regeringen uttalar att uppgiften att klara
inflationen, dvs att minska den, måste överordnas
andra ambitioner och krav. Regeringens hopp står
till ett stabiliseringsavtal mellan arbetsmarknadens
parter, som innebär att endast låga löneökningar
skall få ske under 1991. Kommuner och landsting
måste hålla igen och begränsa sin volymtillväxt till
högst 1 % 
per år. Valutapolitiken ligger fast.
Regeringen kommer inte att möta ökad
arbetslöshet med generella stimulanser av
ekonomin. Regeringen vill se över
konkurrensbegränsningarna i samhället.
4.2.1 Miljöpartiet de grönas bedömning
Regeringen har inte försökt beskriva de
bakomliggande inflationsdrivande krafterna och
kommer därför inte fram till realistiska sätt att klara
inflationsproblemen.
4.2.1.1 Grunden till inflationen är den höga
varuförbrukningen, den stora efterfrågan och
själva tanken att pengar föder pengar utan någon
begränsning eller etik. När kreditregleringen
släpptes ökade bankerna sin utlåning dramatiskt
och vi fick en långvarig köpboom. Det fanns ingen
brist på pengar. Under åren 1983 till 1989 ökade
den privata konsumtionen realt med 2,5 % 
per år. Den kraftigt ökade köpförmågan
ledde till att industrin körde för fullt och att
arbetslösheten sjönk snabbt. Arbetsmarknaden
blev överhettad. I en så kallad marknadsekonomi
innebär detta att lönerna och priserna stiger. Efter
ett tag klarar inte industrin att försörja marknaden
med varor. Importen stiger. Det blir allt svårare att
få ihop bytesbalansen. Efter en tid slopas
valutaregleringen och vi får ett starkt flöde av
kapital till de spekulativa marknaderna, främst
fastighetsmarknaderna inom EG. Allt mindre
utländskt kapital strömmar till Sverige.
Investeringstakten i Sverige är mycket hög och
ökande under åren 1983 till 1989. Näringslivets
investeringar ökade i fast penningvärde med 51 % 
eller drygt 6 % 
om året. Bytesbalansen blir allt sämre och
räntorna går i höjden. Till detta kommer en
skattereform som i ett slag ökar inflationstakten
med närmare 3 % 
på grund av momspålagor av skilda slag. För
1991 räknar konjunkturinstitutet med en
konsumtionsökning på dryga 2 %, 
som en följd av skattereformen. Till detta
kommer anmälda hyreshöjningar och moms på
kollektivtrafiken. Det blir svårt att dämpa
lönekraven under dessa omständigheter. Vi
kommer att få fortsatt ökad varukonsumtion. Det
blir svårt att hålla tillbaka inflationen och
inflationsförväntningarna.
Vi vet att ständigt ökad konsumtion -- materiell
förbrukning -- är oförenlig med en hållbar
utveckling.
Myter måste avlivas
Aldrig någonsin har så många lönearbetat som
nu. Aldrig förut har vi arbetat så många timmar per
vecka som nu. Produktiviteten i det svenska
näringslivet är alls inte dålig sett ur ett
internationellt perspektiv. Sedan 1980 ligger vi
bättre till än medelvärdet för de sex rikaste
länderna i världen räknat per arbetad timme och
anställd. Vi ligger bättre till än våra viktiga
konkurrentländer. Vi måste föra en politik som
kombinerar ekonomiskt förnuft med ekologiska
kunskaper. En politik med huvudinriktningen att
minska den materiella förbrukningen på ett socialt
acceptabelt sätt.
4.2.1.2 Konkurrensfrågorna
Målet måste vara att få konkurrens på lika
villkor med socialt och ekologiskt hänsynstagande.
Ett viktigt led i detta är att konsumenterna får en
fullgod konsumentupplysning så att de kan göra
sina kloka val. Televisionen kan vara ett bra
medium för fullgod konsumentupplysning
tillsammans med kommunala
konsumentvägledare. Reklam i etermedia
motverkar god konsumentupplysning och ökar
materiell förbrukning och miljöförstöring. Ett
annat viktigt led är att vi skall kunna ställa samma
krav på importerade varor som inhemskt
tillverkade. Kan vi inte göra det får vi ekologisk och
social dumpning som inte är i överensstämmelse
med konkurrens på lika villkor.
Inom Sverige måste vi uppmärksamma de
starka koncentrationsprocesser och brist på
konkurrens, som finns inom dagligvaruhandeln.
Orsaken till att det är som det är ligger i vår
skattelagstiftning som befrämjar specialisering,
koncentration och omfattande transporter. Höga
lönekostnader med stora arbetsgivaravgifter och
låga energikostnader har påskyndat koncentration
och utslagning av mindre verksamheter. För att
ändra denna utveckling fordras sänkta
arbetsgivaravgifter och skatt på energiråvaror.
Varje kommun måste samtidigt försöka värna om
ett varierat varuutbud i orternas kärnor för att
motverka storskaliga varuhus utanför tätorterna.
4.3 Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorns funktion och effektivitet
står under ständig debatt. Mycket av det som sägs
är ovederhäftigt och kränkande för dem, som gör
helhjärtade insatser. Rimligen finns det i många fall
bättre sätt att använda människors goda viljor,
kunskaper och arbetsinsatser än i dag. Regeringen
gör i sin proposition ingen uppdelning av den
offentliga sektorns olika delar och vad den vill skall
ske med dem. Regeringen tar upp frågan om
rehabilitering och vill att ''ohälsotalet'' skall sjunka
med 10 dagar på fem år.
4.3.1 Miljöpartiet de grönas bedömning
Vi måste kunna använda våra stora
infrastrukturinvesteringar bättre genom att tillåta
konkurrens i användningen av järnvägar,
telekommunikationsnät och elledningar. Flera
aktörer kan dela på användningen av
samhällsinvesteringarna. Ingen ifrågasätter att så
sker när det gäller våra vägar, broar och tunnlar. En
mera marknadsorienterad användning av
infrastrukturerna måste fungera så att företag inte
bara tar godbitarna och lämnar åt samhället att ta
glesbygds- och socialt ansvar. Politiska beslut skall
styra vilka infrastrukturinvesteringar, som vi
behöver för att få ett miljörimligt samhälle. Det är
bättre att politiskt besluta hur knappa resurser skall
användas än att överlåta besluten åt kommersiella
krafter.
På liknande sätt kan vi överväga om andra delar
av våra stora infrastrukturinvesteringar i
byggnader, institutioner och kunskaper inom vård
och omsorg skulle kunna användas på ett bättre sätt
om det kan bli viss konkurrens. Förutsatt att god
vård, omsorg och allas rätt till likabehandling kan
säkras. Att en verksamhet finansieras med
offentliga medel måste inte automatiskt innebära
att också verksamheten skall ske i offentlig regi. En
ändrad verksamhetsform kan ske i kooperativ form
där samhället disponerar alla platser och överskott
kommer vårdsökande till del i form av sänkta
kostnader eller direkt återbäring. En omläggning
till kooperativ leder till att verksamheter blir mera
självständiga och ansvarstagande. De kan köpa och
sälja tjänster. Former för dessa förändringar måste
noga utredas och diskuteras.
Rehabilitering är en viktig del i ett arbete att ge
människor möjlighet att fungera socialt efter
skador i arbetsliv eller trafik. Regeringens
målsättning med stor sänkning av ohälsotalet är
mycket hög och fordrar massiva insatser för att
komma åt arbetsskadorna i samhället och ett helt
annat ansvarstagande från arbetsgivarna.
Arbetsmiljöfonden är ett av de instrument som kan
användas. Medel till rehabilitering kan också
erhållas genom differentierade arbetsgivaravgifter
som tar hänsyn till skadefrekvenser och
olycksfallstyper inom företagen. Medinflytande
och en vida bättre användning av människors
kunskaper fordras för att förbättra
arbetsförhållandena. Arbetslivet står ännu långt
ifrån att på ett bra sätt utnyttja ungdomars stora
kunskaper och kreativitet.
Försvaret måste omstruktureras med anledning
av de stora säkerhetspolitiska förändringarna i
Europa och ESK-arbetet. Det är rimligt att något
avvakta med beslut i försvarskommittén så att
säkrare bedömningar kan göras. Det står klart att
JAS Gripen bör avslutas som projekt.
4.4 Tillväxtpolitiken
Detta är en central fråga för regeringen och det
uttrycks som:
Regeringens tillväxtpolitik kommer att inriktas
på att skapa förutsättningar för en smidig
anpassning av ekonomin till nya villkor och
förändrade förutsättningar. Ineffektiv verksamhet
måste lämna plats för att ersättas med ny effektiv
och efterfrågad produktion. Industristöd som
konserverar föråldrade strukturer kommer att
avvisas liksom generella efterfrågestimulanser som
ger bränsle åt inflationen.
Regeringen ser framgångsrika EES-avtal som
betydelsefulla för en ökad ekonomisk tillväxt.
Regeringen menar att skattereformen skall leda till
''att hushållens och företagens agerande i större
utsträckning kommer att styras av vad som är
samhällsekonomiskt rationellt''. Sparandet i
samhället skall prioriteras. Regeringen avser att
återkomma med förslag om stora
infrastrukturinvesteringar i storstädernas miljö och
trafik.
4.4.1 Miljöpartiet de grönas bedömning
Det är inte utan stor undran som vi tar del av
regeringens texter i detta avsnitt. Tydligen tror
regeringen fortfarande att tillväxt i ekonomin är
något gott i sig. Det finns ingen kvalificering av
önskvärd eller inte önskvärd tillväxt. Regeringen
anser uppenbarligen all ekonomisk tillväxt vara
god. Det gäller bara att se till att den blir så hög som
möjligt. Ekonomisk tillväxt är i hög grad ökad
materiell förbrukning och leder därmed till ökad
miljöförstöring såvida inte tillväxten i
förbrukningen åstadkoms genom ökad
återanvändning och ökat återbruk. Vi ser i den
föreliggande propositionen inga tecken på att
regeringen ser ett samband mellan ekonomi och
ekologi, ingen insikt om att naturen inte tål mer.
Vad menar regeringen med samhällsekonomiskt
rationellt?
Miljöpartiet de gröna anser att hushåll och
företag skall handla samhällsekonomiskt rationellt.
Det förutsätter att miljö- och samhällskostnader på
ett bra sätt kan föras in i företagens
tillverkningskostnader. Vi måste i ökande grad få in
rejäla miljöavgifter (gröna avgifter och gröna
skatter). Om detta säger regeringen ingenting. När
miljö- och samhällskostnader belastar företagen
och deras produkter, får tillverkare som producerar
miljösnålt konkurrensfördelar genom att deras
varor blir billigare. Medvetna konsumenter kan
genom ett lägre pris tillförsäkras varor som sliter
mindre på såväl miljön som plånboken.
För att de gröna skatterna och avgifterna skall
kunna fungera måste vi få internationella avtal om
likartade gröna skatter för importen eller ett bra
system för produktspecifikationer som möjliggör
att svenska varor kan konkurrera inom landet på
lika villkor.
Sparande är viktigt anser miljöpartiet de gröna.
Vi ser det önskvärt att vi i så stor utsträckning som
möjligt försöker klara oss utan att låna till
konsumtion. Ett högt sparande innebär också att
den omedelbara konsumtionen dämpas. Högt
sparande måste ses som en viktig del i arbetet att
hejda inflationsökningar. Partiet är öppet för att
delta i ett arbete att öka sparandet som ett led i
arbetet att minska materiell förbrukning,
ekonomisk överhettning och inflation.
Det är viktigt att samarbetet med Europa och
världen sker utan att äventyra demokratin och
vitala konsumentintressen, miljöfrågorna, de
sociala frågorna och neutralitetsfrågan.
Infrastrukturinvesteringar i storstäderna är
viktiga och miljöpartiet de gröna har tidigare under
1989 motionerat i denna fråga och föreslagit att en
miljö- och kollektivtrafikavgift räknat på antalet
anställda bör tas ut på framför allt centralt belägna
kontors- och institutionsfastigheter. Det är rimligt
att sådana verksamheter, som alstrar mycket trafik
vid de anställdas pendling till och från arbetet också
får vara med och betala för utbyggnaden av denna
trafik.
4.5 Sammanfattning
Vi kan konstatera att den ekonomiska politik,
som regeringen föreslår är osolidarisk och
orealistisk såväl på kort som på lång sikt. Dess
politik innebär en fortsatt och ökande förslitning av
människor och natur. Den är utmanande med tanke
på de kunskaper som vi har om tillståndet i världen
och hur produktionsförmågan i de biologiska
systemen minskar. Inte minst med tanke på de
långa tidsperspektiv, som borde ligga bakom den
ekonomiska politiken. Regeringen säger i denna
proposition i praktiken farväl till en demokratisk
och solidarisk framtid.
5. Miljöpartiet de grönas förslag till en solidarisk
ekonomisk politik på medellång sikt och på
demokratisk grund
En solidarisk ekonomisk politik
Ja till en uthållig framtid
I inledningen har vi redovisat miljöpartiet de
grönas grundläggande synsätt, som får genomslag i
den ekonomiska politik, som vi anser skall föras på
såväl kort som på medellång sikt.
Det viktiga är att på allvar börja minska den
materiella förbrukningen och se till att vi börjar
återbruka och återanvända.
5.1 Miljöns krav
Under en historiskt mycket kort tid har vi i de
industrialiserade länderna, oavsett om vi har levt
under marknadskapitalistiska förtecken eller under
kommunistisk statskapitalism, slitit svårt på natur,
miljö och människor för att öka den materiella
förbrukningen. Vi ser det idag i form av döende och
skadade skogar och hav, allergier och förslitningar,
sjunkande produktionsförmåga i de biologiska
systemen, ökenutbredning, skador på skyddande
ozonskikt och ökad uppvärmning av jorden på
grund av överstor användning av fossila bränslen
mm mm. Kunskaperna om dessa förlopp är väl
kända. Vi har problemen inpå oss också i Sverige.
Vi är en av de största förorenarna räknat per
innevånare. Vi vet att det brådskar med åtgärder
för att stoppa förödelsen och för att kunna börja
återställa det som har förstörts.
5.2 Tidsperspektivets krav
Brundtlandrapporten med dess tal om uthållig
utveckling framhålls ofta som en ledstjärna i
framtidsarbetet. Den avgörande frågan om hur
länge vi skall ha en uthållig utveckling lämnas
därhän. Vi kan bibringas uppfattningen att uthållig
betyder för evigt. Den aktuella propositionen tar
upp ekonomisk politik på medellång sikt och det
betyder de närmaste tio åren. Lång sikt är då allt
som är bortom tio år. Den planerings- eller
tankehorisonten är för kort när man vill behandla
uthållig utveckling. Om vi med uthållig utveckling
menar tidsperspektiv bara bortom några hundra år
ställer redan det utomordentligt höga krav på
återhållsamhet i resursanvändningen. Tar vi
dessutom hänsyn till att merparten av jordens
befolkning lever på ett sätt som är ofattbart för de
flesta av oss och att jordens befolkning kan
fördubblas på 50 år måste det betyda att våra
levnadsmönster av solidariska skäl måste genomgå
stora förändringar.
5.3 Sociala inhemska krav
De krav på förändringar i livsstil som miljön och
de långa tidsperspektiven samt ansvaret för
kommande generationer ställer på oss måste lösas
på socialt ansvarsfullt sätt så att de som i dag har det
ekonomiskt svårt inte ytterligare drabbas.
5.4 Sociala internationella krav
Vi har också ett stort internationellt ansvar. Vi
deltar i ett utsugningsarbete när vi importerar, ofta
billigt, från länder som inte har kraft att försvara sig
och sina egna intressen mot den internationella
exploateringen. Det är viktigt att vi är generösa i
våra bidrag till utveckling av de fattiga länderna och
att vi på allvar försöker en prissättning på dessa
länders varor som möjliggör att de får en
miljömedveten ekonomisk utveckling. Frågor av
detta slag måste vara viktiga i GATT- förhandlingar
och i arbetet inom OECD, Världsbanken och andra
internationella organ. Detta gäller inte minst våra
grannländer i det forna Östeuropa.
5.5 Ekonomiska krav
Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att vi
har en dubbel skuldbörda: En ekonomisk skuld i
form av statsskuld och utlandsskulder. En
ekologisk skuld som beror på de skador som vi har
tillfogat ekosystemen. Att komma tillrätta med
dessa skulder är viktigt inte minst etiskt-moraliskt.
Det kan inte vara rätt att vi skjuter skuldernas
betalning till kommande generationer.
För att komma tillrätta med dessa frågor måste
stora kapitalägare fås att agera solidariskt och inte
ständigt söka sig till de ställen i världen där
kapitalet förmeras snabbast. De slopade
valutaregleringarna har varit som att dra tappen ur
tunnan. Det går inte längre att styra kapitalet --
resultatet av många människors arbete -- på sätt
som gynnar folkflertalet.
5.6 Demokratins krav
En solidarisk ekonomisk politik måste bygga på
demokratisk grund. Stora kapitalägare är normalt
bara lojala mot kapitalökandet.
Valutavregleringens slopande som nu har följts av
krav från regeringens sida att ändra författningen
för att stärka de stora partiernas makt och
möjligheter är ett led i avdemokratiseringen av
Sverige. Kombineras detta med de stora partiernas
uttalade vilja att utan demokratiska förbehåll
ansluta Sverige till den västeuropeiska ekonomiska
unionen -- EG med dess odemokratiska
uppbyggnad ser vi framför oss en nedmontering av
500-åriga svenska traditioner för folkstyre. Det kan
vi i miljöpartiet de gröna inte acceptera.
5.7 Kravens demokratiska, ekonomiska och
politiska konsekvenser 5.7.1 
Bevara och utveckla demokratin
Vi måste sätta stopp för de nya feodalherrarna --
de stora kapitalägarna. Det grundläggande för en
solidarisk ekonomisk politik på demokratisk grund
är att vi kan bibehålla och utveckla våra
demokratiska beslutsprocesser; vårt
självbestämmande. Förlorar vi dem har vi inga
möjligheter att styra vår ekonomiska utveckling på
det sätt som vi vill i Sverige.
De i andra sammanhang framförda tankarna på
en författningsreform innebär att de stora partierna
vill öppna vägen till överstatligt odemokratiskt
inflytande utan att störas av mindre partiers strävan
att bibehålla och utveckla demokratin och
protestera mot avdemokratiseringen.
Vi är inne i ett skede i vår historia där de
politiska skeendena och avgörandena styrs av det
som kallas penningmarknaden. Regeringen är i dag
mer lyhörd för penningmarknadens reaktioner än
för medborgarnas.
Vi måste få i gång en demokratisering av
ekonomin så att så många som möjligt har
inflytande över sin och sin familjs vardag.
Miljöpartiet de gröna har tidigare visat på en väg
genom en omvandling av löntagarfonderna till
kommunala närfonder för att främja lokal
tillverkning och ett aktivt inflytande från dem som
bor i kommunen och dem som arbetar på
företagen.
Stärk de enskilda människornas inflytande
Samhällsutvecklingen måste återgå till att mera
styras av medborgarnas önskemål och viljor. Det är
också genom medborgarnas politiska
ställningstaganden, som framtiden görs möjlig.
5.7.2 Miljöpolitiken
Den skall bland annat aktivt bidra till att minska
störningarna från den materiella förbrukningen, att
återställa förstörd miljö, att förstörelsen av de
biologiska systemens produktionsförmåga upphör,
att de biologiska systemens produktionsförmåga
återställs, att energihushållning och
energieffektivitet främjas i syfte att minska den
totala energianvändningen med 3 % 
om året de närmaste åren, att spårburen
kollektivtrafik byggs ut och moderniseras, dvs att vi
satsar ca 65 000 
Mkr för detta ändamål under tiden fram till
sekelskiftet, att större delen av det långväga godset
går på järnväg år 2000, att det inte byggs en bro
över Öresund, att kärnkraftens avveckling påbörjas
allra senast år 1995 och att merparten av
energialstringen från kärnkraftsreaktorer är
avvecklad fram till år 2000, att inhemska förnybara
energier gynnas med utvecklingsmedel och slopad
mervärdeskatt, att biobränslen produceras utan
tillförsel av konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel på arealer som nu inte behövs
för matproduktion, att ett ambitiöst program för
småskalig vindkraft tas fram och som verkställs
fram till år 2000, att ekonomiska styrmedel i form
av gröna skatter och gröna avgifter införs för att
miljö- och samhällskostnader skall komma in i
företagens kalkyler och priser.
5.7.3 Socialpolitiken med vård och omsorg
Den skall aktivt bidra till att vi får en social och
ekonomisk utjämning, att vård och omsorg är god
och drivs på sätt som inte diskriminerar, att vi skall
ha en öppen arbetsmarknad också för personer från
hela Europa förutsatt att det sker på de villkor som
vi i Sverige föreskriver, att vi återgår till en generös
flyktingpolitik, att vi undersöker möjligheterna att
göra vården effektivare och bättre (mer vård för
pengarna) under förutsättning av lika behandling
av alla patienter och omsorgsbehövande, att vidta
förändringar i socialförsäkringssystemen, som inte
drabbar dem med låga inkomster och dem med stor
försörjningsbörda, att på sikt ersätta ATP-systemet
med en rejäl grundpension lika för alla, guldkanten
får vi ordna själva. Gällande åtaganden inom ATP-
systemet skall fullföljas.
5.7.4 Internationell solidaritet
Den skall vara ett sätt för oss att hjälpa
människor i fattiga länder till en bättre tillvaro
demokratiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt.
Det skall ske oavsett om de bor i länder som ligger
nära oss eller långt borta. Vårt bistånd skall inte
sänkas och det skall inte omdirigeras till att omfatta
asylsökande i Sverige.
5.7.5 Den offentliga sektorns förnyelse
Den offentliga sektorn måste förnyas för att
svara mot dagens och morgondagens behov.
Utbildningsnivån har aldrig varit så hög som nu i
Sverige. Det måste avspeglas i det sätt på vilket vi
löser problem under ansvar i den offentliga
sektorn. Människors förmågor, kunskaper och vilja
att ta ansvar måste kunna utnyttjas konstruktivt.
Med offentlig sektor avses inte här alla
transfereringar som är omfördelning av inkomster
och som till största delen blir privat konsumtion.
Miljöpartiet de gröna är av den åsikten att
förnyelsen måste ha demokratiska och solidariska
förtecken så att enskilda eller grupper inte
skummar grädden av systemet och låter samhället
stå för vård, omsorg, utnyttjande av infrastruktur i
glesa bygder och till dem som inte anses lönsamma.
Formerna för reformeringen måste utredas noga
och skyndsamt. Vi kan tänka oss att olika lösningar
prövas i olika delar av landet för att vinna
erfarenheter. Regeringens strävan att förbättra
rehabilitering ställer vi upp på, som har beskrivits
tidigare i denna motion. Försvaret måste förnyas
med hänsyn till de skeenden som nu pågår i vår nära
omvärld för att minska spänningar och aktuell
nedrustning.
5.7.6 Ekonomisk politik
Den ekonomiska politiken omfattar inte endast
finans- och penningpolitik utan också dess fysiska
materiella grunder. Grunden i den ekonomiska
politiken måste vara att minska den materiella
förbrukningen. Det innebär att politiken måste
styra mot alltmer ökad återanvändning och ökat
återbruk. Resursprocesserna skall bli mera
cirkulära. Vi måste bort från de linjära
resursprocesserna med sin nära raka linje från
gruvan till avfallshögen.
Utan minskad materiell förbrukning kommer vi
inte att klara att minska inflationen.
En omställning till minskad materiell
förbrukning innebär inte automatiskt att den
ekonomiska tillväxten minskar. Den kommer att
öka i de områden som står för återbruk och
återanvändning. Den kommer att öka inom
områden som inte skadar miljö och människor.
Den ekonomiska tillväxten måste minska inom
områden som skadar natur, miljö och människor.
Det betyder att vi måste kvalificera inom vilka
områden som vi kan tillåta ekonomisk tillväxt och
inom vilka den skall minska så att vi kan börja klara
våra långsiktiga ekologiska och ekonomiska
problem. En sådan kvalificering måste skyndsamt
sättas i gång.
Sparande och sätt att göra det
marknadsekonomiska systemet funktionsdugligt
Sparande är en viktig del av den ekonomiska
politiken. Sparande är uppskjuten privat
konsumtion -- materiell förbrukning. Om
sparandet kan styras till ekologiskt bra och
lönsamma investeringar fyller den en dubbelt god
uppgift. Ekologiska investeringar kan göras
lönsamma genom att det marknadsekonomiska
systemet görs funktionsdugligt. I dag fungerar inte
systemet eftersom miljö- och samhällskostnader
inte beaktas i företagens kalkyler och prissättning.
När väl utformade gröna skatter och avgifter införts
kan marknadsekonomin börja fungera och då kan
också ekologiskt riktiga investeringar bli
lönsamma. Innan de gröna skatterna och avgifterna
finns måste samhället gå in och hjälpa ekologiska
investeringar som inte klarar sig i en förvriden
marknadsekonomi. Ett snabbt införande av gröna
skatter och gröna avgifter är av största betydelse för
funktionen i den framtida ekonomin.
Bytesbalansen
Vårt ansträngda ekonomiska läge fordrar
snabba åtgärder för att minska inflation och import.
Inflationen kan vi komma åt genom minskad
inhemsk konsumtion och sänkta
arbetsgivaravgifter. Importen kan vi komma åt
genom att minska den inhemska förbrukningen av
speciellt fossila bränslen. Miljöpartiet de gröna har
tidigare föreslagit att vi skall införa skatt på icke
förnybara energiråvaror. Erfarenheten visar att
höga kostnader på råvaror leder till att framför allt
industrin minskar sin användning genom
förändringar i produktsortiment och genom
effektivisering av användningen. En sådan
omläggning behöver inte drabba energiintensiv
industri beroende på att miljöpartiet de gröna
samtidigt föreslår sänkta arbetsgivaravgifter och en
mindre justering av gränsen för
storförbrukarsubventionen från 1,7 % 
av försålda produkters värde till 2,2 %. 
Ett aktivt led i arbetet att minska importen
måste vara att sänka hastigheterna på landets vägar
och att slopa mervärdeskatten på kollektivtrafik till
lands och sjöss. På så sätt erhålls åkkostnads- och
tidsskillnader som stimulerar till mera
kollektivtrafikåkande och mindre bilåkande.
Dessutom kan vi lättare klara ett antal miljömål.
Begränsa kapitalets rörelsefrihet
Regeringen måste skyndsamt ta upp
förhandlingar med EG, OECD och andra organ för
att komma tillrätta med kapitalets frihet. Sker inte
detta kommer alla våra önskningar om
demokratiskt inflytande, miljömål och sociala mål
att komma på skam. Sker inte detta kommer de nya
feodalherrarna -- de stora kapitalägarna -- att
definitivt ta makten över vår framtid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om inriktningen
av den ekonomiska politiken på medellång sikt,
2. att riksdagen hos regeringen begär en plan på
hur vår materiella förbrukning kan minskas för att
vi skall komma till rätta med såväl våra ekonomiska
som ekologiska problem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet att
snarast få i gång internationella förhandlingar för
att begränsa kapitalets fria rörlighet.

Stockholm den 5 november 1990

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Carl Frick (mp)

Anita Stenberg (mp)