I en borgerlig trepartimotion, undertecknad av Carl
Bildt, Bengt Westerberg och Olof Johansson, föreslås en
avveckling av löntagarfonderna. Där föreslås bl.a.: ''Medel
bör avsättas för att främja forskning och utbildning vid
främst universitet och högskolor på områden som bidrar till
en varaktig tillväxt. Tillgångarna bör överföras till ett antal
fristående stiftelser, vars avkastning går till finansiering av
sådan verksamhet.''
Enligt vår mening bör riksdagen besluta att viss del av
dessa medel avsättes till Riksbankens Jubileumsfond.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har till
ändamål att främja och stödja kvalificerad forskning inom
alla vetenskapliga discipliner.
En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet
på ett sådant sätt att den ekonomiska basen för den
forskningsstödjande verksamheten säkerställs för
framtiden.
Verksamheten började under hösten 1965. RJ har alltså
verkat i 25 år. Under denna tid har drygt 4.000
projektanslag beviljats på tillsammans något mer än 1.800
milj.kr. (i 1990 års penningvärde). Ungefär hälften har varit
samhällsvetenskapligt inriktad forskning, en fjärdedel har
haft medicinsk eller naturvetenskaplig inriktning och resten
humanistisk.
Utdelningskapaciteten under de första åren var drygt 90
milj.kr. (i dagens penningvärde). Under 1990 kunde endast
omkring 70 milj.kr. delas ut. Skälet till denna nedgång är
att donationskapitalet, som fram t.o.m. 1987 endast kunde
placeras i den typ av värdepapper som ingick i riksbankens
portfölj, efter hand minskade i värde realt och sålunda gav
allt mindre avkastning.
Fr.o.m. den l januari 1988 är stiftelsen helt fristående
med egen ekonomisk förvaltning. Genom ett nytt
kapitaltillskott återställdes samtidigt i det närmaste
grunddonationens reala värde. Banden med donator,
Riksbanken, upphörde. En egen finansavdelning
organiserades inom stiftelsen. Alla slags ändamålsenliga
placeringar som ingår i en aktiv och rationell
förmögenhetsförvaltning kan därefter genomföras.
Restriktionerna i kapitalförvaltningen t.o.m. 1987 har
medfört att stiftelsens ekonomiska roll som
forskningsfinansiär är avsevärt mindre nu än för 25 år
sedan. Orsaken härtill är att RJ inte hade några möjligheter
att utnyttja 80-talets kapitaltillväxt framför allt på
aktiemarknaden. En jämförelse med Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse (KAW) kan vara belysande.
År 1966 delade RJ ut 98 milj.kr., KAW 49 milj.kr. År
1980 delade RJ ut 75 milj.kr., KAW 74 milj.kr. År 1990
delade RJ ut 72 milj.kr., KAW 190 milj.kr. Alla belopp är
uttryckta i 1990 års penningvärde.
RJ har alltså under den gångna 25-årsperioden realt
minskat sin utdelningskapacitet med mer än en fjärdedel;
KAW har nästan fyrdubblat sin. De statliga forskningsråden
har under motsvarande tid fått sina anslag realt ungefär
tredubblade.
Till skillnad från de statliga forskningsråden, som vart
och ett verkar inom relativt snävt avgränsade sektorer
liksom flertalet andra fristående stiftelser, har RJ kunnat
finansiera åtskilliga mång- eller tvärvetenskapliga projekt.
Detta har haft stor betydelse särskilt för
kunskapsutvecklingen rörande de verkningar som tekniska,
ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar
framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. I
boken Forskning i ett föränderligt samhälle, publicerad med
anledning av stiftelsens 25-årsjubileum, finns många
exempel på detta.
Enligt tillgänglig statistik från forskningsstödjande
organ i Sverige och utlandet är konkurrensen om anslag
från RJ hårdare än i andra motsvarande organisationer.
Endast omkring 10 %
av de totala sökbeloppen för nya projekt kan
tillgodoses.
Det utvecklade välfärdssamhället blir alltmer beroende
av akademisk forskning. Såväl industriell som ekonomisk
och social utveckling måste baseras på kvalificerade
kunskaper hos ett allt större antal människor. Gedigen
akademisk forskning, forskarutbildning och
grundutbildning är avgörande för Sveriges materiella och
kulturella framsteg.
De forskningsprojekt som Jubileumsfonden stöder
kvalitetsprövas utomordentligt noggrant. Utöver den
allsidiga kompetens som finns i de olika
prioriteringsgrupperna (flertalet ansökningar prövas i mer
än en sådan grupp) anlitas också extern kompetens i form av
särskilt sakkunniga vetenskapsmän inom eller utom landet.
Därmed undviker man att någon särskild vetenskaplig
''skola'' eller något särskilt universitet gynnas.
Internationell standard är alltid huvudkriterium. Inom
vetenskapliga kretsar är RJ:s kvalitetsbedömningar,
prioriteringar och arbetssätt högt respekterade.
All internationell erfarenhet tyder på att en samlad
bedömning vid konkurrens om medel för kvalificerad
vetenskaplig forskning är överlägsen regionala eller lokala
bedömningar. Riksdagens bedömningar i anslutning till
forskningspolitiska propositioner har också gått i denna
riktning.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har redan en väl
fungerande organisation med hög kompetens både för
förmögenhetsförvaltning och för fördelning av
forskningsmedel. Befintlig organisation kan utan någon
som helst förändring på ett effektivt sätt förvalta ett
avsevärt större kapital. Den kan också, liksom under de
första åren, på ett kompetent sätt fördela avsevärt större
belopp än nu till kvalificerad och angelägen vetenskaplig
forskning. Genom sin fristående ställning kan stiftelsen
utan invecklat byråkratiskt krångel omedelbart utöka sin
verksmahet.
Givetvis måste en ökad utdelningskapacitet åtföljas av
en diskussion av hur resurserna skall användas. Både
forskarnas efterfrågan på medel och övriga medborgares
efterfrågan på kunskap kan därvid vara vägledande. Ser
man till dagens situation inom RJ förefaller efterfrågan på
medel till kvalificerade naturvetenskapliga och medicinska
samt till större, långsiktiga och mångvetenskapliga projekt
vara störst. Men också behovet av kvalificerade översikter
över eller analyser av kunskapsläget inom samhälleligt
komplicerade områden syns också vara mycket stort.
Sammanfattningsvis anser vi det synnerligen
välmotiverat att vid en avveckling av löntagarfonderna en
viss andel av fondernas medel tillföres Riksbankens
Jubileumsfond.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid en avveckling av
löntagarfonderna viss del av deras medel tillförs Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond.
Stockholm den 25 januari 1991
Jan-Erik Wikström (fp)
Daniel Tarschys (fp)