med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Inriktningen av den ekonomiska politiken och
kopplingen till energipolitikens inriktning, mål, medel och
tidplaner.
Det behövs en kraftfull, långsiktig, målmedveten och
uthållig energipolitik för att klara den nödvändiga
omställningen till en bärkraftig och solidarisk ekonomisk
utveckling inom naturens ramar i Sverige, Norden, Europa
och i hela världen. Vi känner inte till att det finns något
realistiskt alternativ till en sådan omställning, för att trygga
en levande natur, solidaritet med människor i andra länder
och rimliga levnadsförutsättningar för kommande
generationer.
Det behövs en folkrörelse för att inom rimlig tid få fart
på denna omställning. Allt fler människor i Sverige och i
andra länder oroar sig allt mer för de ökande hoten mot
miljö, och mot sin egen och sina barn och barnbarns hälsa
och överlevnad. Människor känner sig hjälplösa och många
av dem skulle själva vilja göra något, vilja medverka till att
avvärja dessa hot. Därför finns det goda förutsättningar för
en sådan folkrörelse.
Ett av de områden där många människors insatser
behövs är effektivare användning av energi i Sverige och
omställning av vår energiförsörjning till förnybara bränslen
med minsta möjliga miljöskadliga utsläpp och avfall. En
folkrörelse skulle här ge tydliga och bra resultat, bl a
bättre resurshushållning, miljö och hälsa och därmed
minskade kostnader för hälso- och sjukvård och nödvändiga
miljöinsatser!bättre lönsamhet och konkurrenskraft i
svensk industri och därmed större handlingsfrihet!bättre
bytesbalans och därmed större möjlighet att föra en
självständig ekonomisk politik och handelspolitik!bättre
välfärd och möjligheter att fördela välfärden rättvist!
Riksdag och regering bör därför medverka till att få
igång en sådan folkrörelse genom att skapa några viktiga
förutsättningar:
1. Alla måste få information om vilka möjligheter de
faktiskt har och vad de kan göra för att minska sin
energiförbrukning genom effektivare användning utan att
avstå från den nytta energin ger. Här har t ex
Utbildningsradion och radions, TV:s och kommunernas
konsumentupplysning och studieförbunden en viktig
uppgift och riksdagen bör bevilja 10 milj.kr. till ett särskilt
anslag för att ekonomiskt stödja sådan verksamhet under
budgetåret 1991/92.
2. Den så kallade Balansprincipen bör tillämpas, som
regeringen också nämner i sin energiproposition.
Balansprincipen innebär att kraftbolagen väljer det
alternativ att klara en ökad efterfrågan som ger lägsta totala
kostnad för den nytta dvs de energitjänster som kunderna
får:Öka den egna produktionskapaciteten, hittills
vanligastKöpa eller be kunden köpa energi eller
energitjänster från andra leverantörer eller kunder som har
överskottErbjuda samma eller bättre energitjänster med
minskad energianvändning genom effektivisering,
genom byte t ex till fjärrvärme i stället för elvärme
Erbjuda ersättning för ändrade energitjänster t ex för
rätten att avbryta leverans eller leverera med viss
tidsförskjutning för att minska belastningstoppar på
elnätet.Minska överföringsförlusterna (gäller t ex
elnätet).
3.Effektiv användning av energi måste göras lönande för
alla! Kraftbolag, distributörer och användare måste kunna
tjäna på att tillämpa balansprincipen. Riksdagen bör uttala
sig för dels förmånliga lån som gör investeringar i
effektivare energianvändning lika intressanta för företagen
som investeringar i nya kraftverk; dels eltariffer som
gynnar effektivisering genom lämpliga beslut om skatter
och avgifter på energi.
4. Det måste löna sig att använda energi från förnybara
energikällor och att välja bränslen som ger minsta möjliga
påverkan på miljön. Riksdagen bör besluta om skatter på
energiråvaror och skatter och gränsvärden för utsläpp som
leder till detta.
5. Kunderna måste på sin energiräkning få mer och
bättre information om vad deras energiförbrukning kostar.
De måste också få konkreta råd om vad de kan göra för att
få sina energitjänster med minsta möjliga energianvändning
och kostnad.
6. Det måste skapas en öppen och effektivt fungerande
marknad för energi och energitjänster och för apparater och
teknik som ger goda energitjänster med låg
energiförbrukning.
7. Statens energiverks förslag om en elbörs bör
genomföras. Propositionens förslag om att öka
möjligheterna att överföra ström på stamnätet bör utvidgas
till att gälla alla el-leverantörer och större förbrukare än
flerfamiljshushåll och att gälla till självkostnadspris.
8. Förslaget om obligatorisk produktmärkning för att
hjälpa konsumenter och köpare av energiförbrukande
standardutrustning att välja utrustning som är
energieffektiv bör genomföras, med tillvaratagande av
erfarenheterna från USA.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska
politiken och dess koppling till energipolitiken.
Stockholm den 8 maj 1991
Krister Skånberg (mp)
Lars Norberg (mp)