med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Stimulera entreprenörskapet
Kompletteringspropositionen inleds med en strategi för
en politik på rätt väg. Bl.a. säger regeringen att den
ekonomiska politiken ska bidra till tillväxt genom att
stimulera produktiviteten, genom att stärka
konkurrenskraften och sysselsättningen. Med koppling till
detta vill vi peka på entreprenörskapet som en
samhällskraft för utveckling och sysselsättning.
Entreprenören
Entreprenörskapet är grunden för ett levande näringsliv.
Entreprenörskapet, som i sig alltid innesluter nytänkande,
kan definieras som viljan att uppfinna, viljan att utveckla
nya idéer och leda ett eget företag eller en egen verksamhet,
viljan att riskera eget kapital för framtida vinster m.m.
Entreprenörskapet är också grunden för en väl fungerande
offentlig sektor. I det senare fallet kan entreprenörskapet
definieras t.ex. som viljan att vårda och utbilda, viljan att
utveckla egna idéer och leda en för samhället viktig
serviceverksamhet m.m.
När entreprenörens villkor är goda, då ökar mångfalden
och flexibiliteten i både privat och offentlig verksamhet. Så
när många idag konstaterar att näringslivet saknar tillväxt
och offentlig sektor är ineffektiv och för dyr, då ska hindren
sökas bland villkoren för nytänkande och entreprenörskap.
Detta görs emellertid inte på långa vägar i den utsträckning
som skulle behövas.
Generellt finns det fog för att påstå att entreprenörskap
och nytänkande inte premieras i dag,
vare sig i offentliga sektorn eller i näringslivet.
Skälen för detta kan vara antingen närvaron av skadliga
eller frånvaron av nödvändiga regler. I näringslivet t.ex.
förhindras fri konkurrens genom regler som gäller t.ex.
livsmedelssektorn och byggsektorn. I det svenska
näringslivet förhindras därtill konkurrensen genom en
obegränsad fusionsiver på grund av frånvaron av en vettig
konkurrenslagstiftning. Den offentliga sektorn har tidigare
inte varit utsatt för någon speciellt omfattande konkurrens.
De skyddande reglerna har därmed hämmat en god
utveckling och också bidragit till en slags ''fusionsiver'' även
inom denna sektor. Cheferna har strävat efter så stort
kontrollspann som möjligt. Det har varit status att vara chef
över stora enheter och så har elefantiasisen varit i full gång.
Företagsfilosofin
En under 80-talet rådande företagsfilosofi har varit en
strävan mot en överväldigande dominans. Det finns
fristående ekonomer som varnat för detta. Särskilt allvarlig
blir denna filosofi när den strävar efter att förhindra
innovationer och nytänkande inom sina verksamheter. Hur
många uppfinningar och patent har begravts i en
skrivbordslåda för att just hämma konkurrensen och
samhällsutvecklingen? Detta minskar konsumenternas
valmöjligheter, som förhindras att påverka utbudet i
önskvärd omfattning. Den amerikanske ekonomen Michael
Porter talar t.o.m. om att för långt gående fusioner bidrar
till att bygga upp dessa hinder. Han menar att det svenska
näringslivet därmed riskerar att stagnera och på sikt hotar
detta de svenska företagens överlevnadsmöjligheter.
Småföretagens villkor
I debatten om företagssektorn lyfts småföretagens
villkor upp alldeles för dåligt. Det är där det verkliga
entreprenörskapet och nytänkandet kan återfinnas. Det är
där de största hindren finns för en positiv, hållbar
utveckling. Det bör framhållas att de stora företagen skulle
inte kunna existera utan sina underleverantörer, utan en
fungerande privat servicesektor osv. De stora företagen har
också växt fram ur de små och medelstora företagen.
Det är villkoren för de små företagen som är de verkligt
hämmande faktorerna för entreprenörskapet.
Beskattningsreglerna hämmar möjligheterna att med billigt
eget kapital utveckla och förnya. Istället avskattas de små
företagen sitt arbetande kapital. Det är därför nödvändigt
att slopa beskattningen av det arbetande kapitalet och
införa särskild redovisningsmetod (SRM). Det är
nödvändigt att möjliggöra en god tillgång på kapital vid
nystartande av företag. Här behövs både
kvittningsmöjligheter under de första fem åren och
möjligheter till skattefritt sparande för nyetablering. Det är
en erfarenhet att ett företag efter fem år har övervunnit de
största svårigheterna och blivit mera självgående. Det är
också viktigt att företag kan ärvas eller tas över av personer
med förståelse för den bedrivna verksamheten. Arvs- och
gåvoregler måste ändras så att de inte hindrar kontinuitet i
produktion och nytänkande.
Entreprenören och regional balans
Entreprenörskapet finns latent hos varje människa.
Därför är det så viktigt att det kan utvecklas där det uppstår.
Detta är i princip omöjligt på vissa håll idag på grund av
alltför undermåliga transportmöjligheter och därmed också
servicemöjligheter. Det är därför det är så nödvändigt med
infrastruktursatsningar i hela landet och inte bara i de mest
tätbefolkade områdena. Vi vill också påminna om att
naturresurserna oftast finns på annat håll än där
befolkningskoncentrationerna utvecklats!
Entreprenörskapet stimuleras också genom utbildning
och därför är de regionala högskolorna av stor vikt.
Forskning är en mycket viktig faktor som påverkar och
stimulerar till nytänkandet. Forskning måste därför
möjliggöras hos de regionala högskolorna genom att fasta
forskartjänster inrättas som bas för denna forskning.
Kostnadshöjande regelverk
Regler för byggande, krav på vissa byggmaterial osv kan
vara mycket fördyrande liksom krav från yrkesinspektionen
m.fl. myndigheter. Kraven måste vid små verksamheter
kunna anpassas så att de inte betyder ett direkt hinder för
företagande eller t.ex. omsorg i kooperativ form.
Det kan ifrågasättas de krav på ventilationsanläggningar
som ständigt betungar investeringskalkyler vare sig det
gäller nybyggnad eller små ombyggnader. Alla dessa krav
bör ses över. Det kan inte vara särskilt befogat att vid en
liten utbyggnad av ett gammalt litet skolhus för att
åstadkomma en kooperativ daghemsverksamhet, kräva en
ventilationsanläggning som kostar mellan 100 000
och 150 000
kr.
På samma sätt är det när yrkesinspektionen kräver full
köksstandard i ett personalrum, då en mikrougn installeras.
Ovannämnda områden kräver en översyn, så att kraven inte
endast fördyrar utan är ändamålsenliga och kopplade till
miljökrav av olika dignitet.
Offentliga sektorns filosofi
I kompletteringspropositionen har lagts förslag om stora
besparingar inom den offentliga sektorn. Det är inte enbart
besparingar som behövs. Det behövs också ändrade
regelverk. Det pågår en omfattande nydaning inom den
offentliga verksamheten som många gånger inte observeras.
Inom den offentliga sektorn kommer konflikten mellan
nytänkande och entreprenörskap och de övergripande
kraven på kontroll och övervakning tydligast till uttryck.
Entreprenörskapet inom barnomsorgen och vården
liksom inom fritid, kultur och utbildning rymmer inte
enbart kravet om nya driftsformer för olika verksamheter
utan också förhoppningar om och krav på ett vidgat och mer
varierat innehåll i arbetet. Dessa sektorer domineras av
kvinnor. Ett ökat entreprenörskap för förnyelse innebär
därmed ökade insatser för företagande bland kvinnor.
En ökad mångfald inom offentlig sektor skall också ses i
ett konsumentperspektiv. Mångfald ökar möjligheterna för
människor att själva välja grad av service och form av
verksamhet utifrån sina speciella behov. Mångfald ger
också möjligheter till jämförelser mellan olika
verksamheter inom samma område och mellan olika
samhällssektorer.
Utvecklingen inom den offentliga sektorn går nu snabbt.
Inriktningen är att skapa små flexibla enheter med
varierande driftsformer, kort sagt en ökad konkurrens
genom småskalighet och decentralisering. Dess värre finns
det inbyggda hinder i den nuvarande strukturen som
försvårar och ibland förhindrar en sådan process. De
byråkratiska kontrollfunktionerna utgår från en
samhällssyn som gynnar koncentration.
Kontrollfilosofi
De myndigheter som ska svara för kontroll och
uppföljning arbetar fortfarande huvudsakligen med
gammaldags revisionsmetoder. Kontrollen inskränks till en
ekonomisk revision, dvs att samhällets omfattande
detaljreglering av ekonomiska transaktioner till punkt och
pricka efterföljs. Det blir alltså viktigare att nuvarande
ekonomiska regelsystem följs, än att den verksamhet som
granskas fyller de politiskt uppsatta målen. Detta gäller all
verksamhet som sker med hjälp av statliga medel.
Det finns fria organisationer som med hjälp av
statsbidrag åstadkommer viktiga verksamheter t.ex. våra
hjälporganisationer. Ett förstärkt inflytande av enskilda
människor leder i sig till en granskning om måluppfyllelse.
Idealt är det ju så att människor kommer att kunna
efterfråga den service som behövs och avvisa verksamheter
som inte fyller behoven eller är för dyra. Självklart måste
det finnas effektiva kontrollfunktioner för verksamheter
som drivs med hjälp av offentliga medel. Det får emellertid
inte förhindra entreprenörskapet i dessa verksamheter och
viljan till förändring. En övergång från ekonomisk
revisionsverksamhet till förvaltningsrevision är därför
nödvändig.
Centerpartiet har länge arbetat för att ge
entreprenörskapet bättre villkor. Vi har i motioner och på
olika sätt arbetat för att förändra regelverken i den riktning
som motionen beskriver. Vi tycker emellertid att det går för
långsamt. De besparingskrav i offentlig sektor som
kompletteringspropositionen föreslår, bl a på grund av
samhällets låga tillväxt, är hårda krav. Hade riksdagen
redan tidigare förbättrat människornas villkor för
nytänkande och dynamik, då hade stora besparingar redan
idag varit ett faktum utan centrala påbud och då hade
dessutom tillväxten varit högre och ekonomin i bättre
balans.
Riksdagen bör därför uttala att entreprenörskapet i
privat och offentlig sektor ska stimuleras genom åtgärder
och principer som beskrivs i motionen.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett
åtgärdsprogram för att främja entreprenörskapet inom
privat och offentlig sektor.
Stockholm den 8 maj 1991
Görel Thurdin (c)
Gunnar Björk (c)
Rolf Kenneryd (c)
Ivar Franzén (c)
Håkan Hansson (c)
Gunilla André (c)
Martin Olsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Larz Johansson (c)