med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
I regeringens förslag till reviderad finansplan m.m.
föreslås bl a ett treårigt program för omställning och
minskning av den statliga administrationen. Programmet
syftar till att genom strukturella förändringar i
administrationen minska de offentliga utgifterna med 10 %
under en treårsperiod, vilket anges innebära en årlig
nettobesparing på 2 miljarder kronor.
Inom bostadsdepartementets ansvarsområde redovisas
en bedömning av att föreslagna förändringar i
länsbostadsnämndernas verksamhet respektive statens råd
för byggnadsforskning skall leda till en minskning av den
statliga administrationen med minst 64 milj.kr. vid
treårsperiodens slut.
Överläggningar med byggsektorn ed
anledning av en motion från centerpartiet beslutade
riksdagen att byggforskningen skall förstärkas genom ett
ökat engagemang från byggsektorn. Målsättningen i
centerns förslag som antogs av riksdagen är att öka
resurstillskottet med 70 milj.kr. I propositionen redovisas
nu de överläggningar som varit mellan departementet och
byggbranschens sida i syfte att få till stånd en frivillig
överenskommelse om denna ambitionshöjning.
I propositionen konstateras att propåerna om en ökad
medverkan från branschens sida i FoU-finansieringen mötts
med en positiv attityd. Det är tillfredsställande. Samtidigt
redovisas att vissa delbranscher redovisat osäkerhet,
problem och rest hinder när det gäller att finna former för
finansieringen av stödet.
Överläggningarna har hittills lett till en
delöverenskommelse om en finansiering med 25 milj.kr. i
förhållande till målet på 70 milj.kr. Föredragande redovisar
samtidigt att han ser positivt på utfallet av fortsatta
överläggningar. Siktet ställs nu in på att uppnå
målsättningen för finansieringen den 1 juli 1993.
Vi delar i stort föredragandens bedömningar. Det är nu
viktigt att överläggningarna kan fortsätta för att nå det mål
som riksdagen har antagit. Syftet måste vara att få med alla
berörda parter i ett ökat engagemang och ansvarstagande
för den framtida byggforskningen. Det är därvid viktigt att
hitta former genom frivilliga överenskommelser så att en
tvingande lagstiftning kan undvikas. Förutsättningarna för
ett vidare engagemang från branschens sida ökar med en
sådan lösning.
Emellertid vill vi understryka vikten av att det uppsatta
målet kan nås för att klara det ökade behov av
forskningsinsatser inom byggandet som vi ser nödvändiga
att tillgodose. Det är enligt vår mening rimligt att de stora
byggföretagen på detta sätt bidrar till att långsiktigt skapa
bättre bostadsmiljöer. Ifall inte detta är möjligt på annat
sätt måste lagstiftning tillgripas.
Det nya resurstillskottet måste användas på ett sätt som
gör att ökade insikter och erfarenheter snabbt kan omsättas
i den praktiska verkligheten. Utöver den inriktning som
anges i propositionen måste också insatserna riktas mot
miljöfaktorerna i boendet. Ökade forskningsinsatser krävs
för att få till stånd ett mera resursbevarande byggande i stort
och ett boende och byggande som bättre är anpassat till det
ekologiska kretsloppet. Vad här anförts om förstärkning
och inriktning av byggforskningen bör ges regeringen till
känna.
Länsbostadsnämnderna
I propositionen konstateras vidare att betydande
förändringar i länsbostadsnämnderna kommer att ske som
följd av de beslutade förändringarna i
bostadsfinansieringssystemet. Från centerpartiets sida har
vi motsatt oss att det byråkratiskt, administrativt krävande
och långsiktigt instabila räntelånesystemet införs.
Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang
föreslagit att nytt och förenklat system för
bostadsfinansieringen skall införas. Vårt förslag innebär att
ett system införs, där en bassubvention -- lika för alla -- ges
och avsedd att täcka produktionskostnaderna för en
normalbostad, beräknad efter vissa schabloner. Med vårt
förslag till bostadsfinansieringssystem kan
länsbostadsnämnderna avskaffas. Detta skulle innebära en
ytterligare besparing på sikt utöver vad som anges i
propositionen i storleksordningen 30 milj.kr.
Investeringsbidrag till bostadsbyggandet
I propositionen bil I:7 föreslår bostadsministern att
investeringsbidraget till bostadsbyggandet skall sänkas med
0,7 % från 9,7 till 9,0 %. Det förutsätter minska statens
utgifter med 400 milj.kr. Åtgärden vidtas för att finansiera
dels det extra KBT som regeringen tvingats införa som
kompensation till de sämst ställda pensionärerna för
skatteomläggningens konsekvenser, dels för att finansiera
vissa förbättringar av det särskilda grundavdraget vid
inkomstbeskattningen för pensionärer.
Förslaget om sänkt investeringsbidrag är ytterligare ett
exempel på det orimliga i att finansiera skatteomläggningen
med en så kraftigt ökad beskattning av boendet som
folkpartiet och socialdemokraterna valt. Det leder enbart
till en ökad rundgång av ökade skatter och bidrag. Den nu
föreslagna åtgärden innebär att ett nytt bidrag utbetalas, det
extra KBT, som finansieras med ökade kostnader för
boendet som i sin tur kommer att leda till ökade krav på
bidrag som kräver nya finansieringsförslag från statens sida
o.s.v.
Vi vill också peka på det orimliga i att öka kostnaderna
i nyproduktionen för att kompensera en viss boendegrupp
för höga boendekostnader.
För det tredje innebär förslaget en kraftig
överfinansiering. Enligt våra bedömningar kommer
kostnaden för det extra KBT som regeringen infört att kosta
ca 18 till 20 milj.kr. Den finansiering som regeringen
härmed anvisar uppgår till 220 milj.kr.
Vidare är kompensationen till pensionärerna en
engångsåtgärd som enbart påverkar statsbudgeten ett år
medan finansieringsförslaget har varaktig effekt även
kommande budgetår.
Enligt vår uppfattning måste beskattningen av boendet
ske med återhållsamhet. Inriktningen måste vara att fler
skall klara sina boendekostnader utan hjälp av bidrag.
Centerns finansieringsförslag har den inriktningen. I en
särskild motion upprepar vi vårt förslag om att byggmomsen
sänks och att investeringsbidraget som skall kompensera för
den höjda byggmomsen avskaffas.
Bygginvesteringarna
Byggverksamheten har stor betydelse för
sysselsättningen. I propositionen bedöms nyproduktionen
av bostäder avta under de närmaste åren. En nedgång av
nybyggnadsverksamheten förutsätts inte kompenseras av
en motsvarande uppgång av ombyggnadsverksamheten.
Det innebär att byggsysselsättningen kommer att minska.
Det är särskilt allvarligt i ett läge där arbetslösheten
beräknas öka. Inte minst visar sysselsättningsstatistiken att
arbetslösheten bland byggnadsarbetare nu ökar i snabbare
takt.
För att hålla nere kostnaderna bör tvära kast i
byggverksamheten undvikas. En jämn byggverksamhet bör
därför eftersträvas. För att möta nedgången i
nybyggnadsverksamheten borde regeringen vidtagit
åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten. En
lämplig åtgärd hade varit att med verkan från den 1 juli 1991
återinföra samma garanterade ränta vid ombyggnad som
vid nybyggnation. Detta krav framförde vi under den
allmänna motionstiden. Förslaget har emellertid avvisats av
riksdagen. Detta är synnerligen olyckligt i ett läge där vi
bedömmer att nedgången i nybyggandet av bostäder som en
följd av de höga kostnaderna som skattereformen har
åstadkommit och införandet av räntelån kommer att bli
betydligt kraftigare än den nedgångstakt regeringen
kalkylerar med.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets
utformning och avskaffande av länsbostadsnämnderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktning och behovet av
förstärkning av byggforskningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelse och inriktning av
byggverksamheten för utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stockholm den 8 maj 1991
Agne Hansson (c)
Rune Thorén (c)
Birger Andersson (c)
Elving Andersson (c)
Ivar Franzén (c)
Karin Starrin (c)
Stina Gustavsson (c)