med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a.
hälso- och sjukvården. Myndigheten har till uppgift att
utöva tillsyn och kunskapsutveckling på området.
I den nu aktuella propositionen anges inledningsvis att
socialstyrelsen är statens viktigaste organ inom hälso- och
sjukvården. Detta till trots föreslås nu genomgripande
förändringar och nedskärningar i verksamheten.
Socialstyrelsens organisation och arbetsformer har varit
föremål för diskussioner under en lång tid. Myndigheten
har fråntagits en rad uppgifter. Som exempel på det kan
nämnas socialstyrelsens läkemedelsavdelning som avskiljts
och ombildats till ett eget verk och det tillkommande
rättsmedicinalverket.
Centerpartiet har kritiserat nuvarande omorganisation
då den inte föregåtts av en parlamentarisk beredning som
tog ställning till vilken roll socialstyrelsen skulle spela i
framtiden. Varje ny förändring måste grundas på ett väl
avvägt beslut om färdväg.
Det väsentliga enligt vår uppfattning är att det skapas
förutsättningar för att myndigheten skall kunna arbeta
effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund i en strävan att
avbyråkratisera och skapa flexibilitet. De regionala
insatserna på området måste stärkas. Detta kan uppnås
utan att behöva minska personalstyrkan på det sätt som nu
föreslås. Det torde vara fullt möjligt att genomföra olika
förbättringar inom den befintliga arbets- och
organisationsformen. Att inrätta nya verk med uppgifter
som socialstyrelsen tidigare haft utgör ingen garanti för att
de nuvarande bristerna i verksamheten löses.
Socialstyrelsen hade i slutet av 1970-talet mer än 1 000
anställda. I dag
har man 340 årsarbetskrafter. Med regeringens
besparingsförslag i kompletteringspropositionen och med
förslaget om ett nytt folkhälsoinstitut kommer
personalstyrkan att minska ytterligare. Var fjärde anställd
kommer enligt uppgift att sägas upp från socialstyrelsen.
Några garantier för att de som arbetar med dessa frågor på
socialstyrelsen får följa med till institutet finns inte.
Personalen på socialstyrelsen har tillräcklig kompetens
för att arbeta aktivt med folkhälsofrågorna. Nyligen har en
omfattande folkhälsorapport utarbetats liksom ett
folkhälsoprogram.
Vi kan mot bakgrund av vad ovan anförts inte ställa oss
bakom de ytterligare nedskärningar av socialstyrelsen som
föreslås. I stället
bör socialstyrelsen nu ges möjlighet att se över sin
organisation i syfte att bedriva verksamheten än
effektivare, inte minst vad gäller folkhälsofrågorna.
Folkhälsoinstitutet beräknas under budgetåret 1991/92
ha en budget om 47,5 milj.kr.,
varav 32,5 milj.kr.
utgör ett nytillskott. Institutets finansiering i
övrigt detta budgetår sker på bekostnad av att
Systembolaget upphör med sin riskinformation och att
dessa medel, 15 milj.kr.,
överförs till institutet. Fr.o.m. nästa budgetår,
1992/93, sker finansieringen härutöver på bekostnad av
bl.a. det drogförebyggande arbete som CAN och olika
nykterhetsorganisationer bedriver samt neddragning av
socialstyrelsens verksamhet, sammanlagt 85,9 milj.kr.
1992/93. Vi motsätter oss såväl tillskapandet av
ett särskilt folkhälsoinstitut som förslaget till finansiering.
Vår syn på hur folkhälsoarbetet skall bedrivas och hur det
skall finansieras utvecklas i en motion med anledning av
proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 med förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92
såvitt avser förslag till neddragning av socialstyrelsens
verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 8 maj 1991
Karin Israelsson (c)
Rune Backlund (c)
Ulla Tillander (c)
Rosa Östh (c)
Göran Engström (c)
Roland Larsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Kersti Johansson (c)