med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Byggande av allmänna samlingslokaler som
beredskapsarbeten
Bland de branscher som drabbas hårdast vid en allmän
konjunkturnedgång är byggnadssektorn. Under den nu
pågående lågkonjunkturen har därför arbetslösheten bland
byggnadsarbetare och inom byggmaterialsektorn ökat
markant. Varsel som lagts under 1991 pekar på att risken
för ytterligare ökad arbetslöshet är stor.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att vända
utvecklingen inom byggsektorn. Bl.a. har man tagit bort en
del av ombyggnadsbegränsningarna. I
kompletteringspropositionen föreslås också omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Arbetsmarknadsutbildningen och andra föreslagna
åtgärder kommer att dämpa arbetslösheten även inom
byggsektorn. Åtgärderna är emellertid inte tillräckliga.
Uppdämt behov av allmänna samlingslokaler
Det finns inom allmänna samlingslokalsektorn ett
mycket stort uppdämt behov av nybyggnation samt
upprustning och ombyggnad. Ca. 170 byggärenden står i kö
hos Boverkets samlingslokaldelegation för erhållande av de
statliga bygganslagen. De flesta av dessa ärenden avser
upprustning och motsvarar en sammanlagd byggkostnad på
ca. 1,2 miljarder kronor. Av denna summa avser ca. 0,5
miljarder kronor projekt i regioner som också i andra
sammanhang betraktas som stödområden. Projekten
kommer från medlemmar hos de samlingslokalägande
riksorganisationerna Bygdegårdarna, Folkparkerna,
Folkets hus samt Våra gårdar. Dessa samlingslokalers
projekt kommer att ha en mycket stor betydelse för en
utvecklad regional kulturpolitik.
Klara för byggstart
Projekten i byggkön är framtagna av
samlingslokalföreningar i samarbete med kommunerna. De
är prövade i Boverkets samlingslokaldelegation.
Byggprojekten är väl förankrade lokalt genom
föreningslivets engagemang och genom beslut rörande
bygganslag och anslag till drift i kommunala församlingar.
Lämpliga som beredskapsarbeten
Allt flera bedömare är nu överens om att byggsektorn
måste stimuleras. Detta gäller i synnerhet de delar av
byggsektorn som kan skapa arbetstillfällen för äldre
arbetskraft, som är bosatta i mindre samhällen och hårt
bundna till orten.
De aktuella samlingslokalprojekten svarar enligt en
försiktig bedömning mot ca. 1 200 årsarbeten. Såväl
nybyggande som upprustning av allmänna samlingslokaler
är sysselsättningsintensiva verksamheter. Den statliga
insatsen blir ju enligt samlingslokalkungörelsen 50 % av
produktionskostnaden. Resterande 50 % delas mellan
kommunen, 30 % och lokalföreningen 20 %.
De skilda byggprojekten har en varierad
igångsättningstid. Hälften av dem kan sättas i gång inom en
sexmånadsperiod. Övriga kan vara klara för byggstart inom
1 till 1 1/2 år.
Samnyttjande allmänna samlingslokaler
Bland de byggaktuella samlingslokalprojekten är en stor
andel s.k. samnyttjandeprojekt. I samband med den
svenska landsbygdskampanjen ''Hela Sverige skall leva''
startades studiecirklar och utvecklingsgrupper på många
orter runt om i landet. Många av dessa grupper, som
arbetade med sin bygds utveckling, kom fram till att en av
lösningarna på aktuella problem var att i bygden skaffa sig
en bra samlingslokal.
I samband med planeringen av de allmänna
samlingslokalerna aktualiserades också ofta en rad andra
behov av verksamheter i samhället.
Samlingslokalanläggningen utvecklades till servicecentrum.
De verksamheter som man samlokaliserade till
samlingslokalerna eller som man planerade för
samnyttjande var t.ex. barnomsorg,
fritidshemsverksamhet, distriktssköterskemottagning,
gymnastiksal och matsal för skolan, hemtjänstlokaler etc.
Det säger sig självt att denna typ av anläggningar kan få
mycket stor betydelse för att tillgodose servicebehovet på
den aktuella orten. Det är också självklart, att man genom
denna typ av samnyttjande och samlokalisering får god
byggekonomi och god driftsekonomi. Denna typ av
byggprojekt är belägna i små samhällen landet runt. Det rör
sig ofta om ombyggnad av befintliga lokaler. Detta är
således byggprojekt väl lämpade för äldre arbetskraft.
Det är således av flera skäl lämpligt att hos
arbetsmarknadsverket och i länsarbetsnämnderna
aktualisera byggprojekt innehållande samlingslokaler, när
man gör sina bedömningar av behovet av
beredskapsarbeten och typen av dessa arbeten. Särskilt bör
de ovan redovisade s.k. samnyttjande projekten få en hög
prioritet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggande av allmänna
samlingslokaler.
Stockholm den 8 maj 1991
Elving Andersson (c)
Åke Wictorsson (s)
Göran Magnusson (s)
Redovisad produktionskostnad, totalt 753.829.000
kronor, har varierande prisläge mellan 1984 -- 1990 fördelat
på 164 projekt.
Byggkostnadsindex har under denna tid stigit med ca 60
procent plus ökad moms 1991 med ca 12 procent.
Bedömd totalkostnad i januari 1991 blir 754.000.000 +
(754.000.000 x 60 procent/2) + 12 procent = 1.097.824.000
kronor.