Socialstyrelsen har nyligen varit föremål för en omfattande översyn vilken ledde till att riksdagen våren 1989 tog beslut om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning (prop 1988/89:130, SoU 1988/89:24). Folkpartiet liberalerna reserverade sig i det sammanhanget till förmån för möjligheten till en kvalificerad överprövning av olika frågor inom den sociala sektorn i socialstyrelsen och för inrättandet av ett folkhälsoinstitut.
Socialstyrelsens nya organisation trädde i kraft 1990-01- 01 men innan den nya organisationen kommit på plats aviserades nya omfattande förändringar från regeringskansliet. Dessa redovisas nu i kompletteringspropositionen och berör folkhälsofrågorna, arbetet med HIV/aids, tillsynen och metodiken inom socialtjänsten, hälsoskyddet och chefsmyndighetsuppgifterna samt beredskapsfrågorna.
Allmänt
Jag vill först understryka det olyckliga i att en nyligen omorganiserad myndighet så snart blir föremål för nya omfattande förändringar vad avser uppgifter, organisation och resurser. Vill man rekrytera kvalificerad personal och skapa en effektiv arbetsorganisation med trivsel och arbetsro får man inte som regeringen gjort skapa en sådan ryckighet i arbetsplanering och resurstilldelning.
Uppgifterna om vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna medför för myndighetens arbete är otillräckligt belysta. Jag anser att förslagen borde föregåtts av en organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna belysts och att de myndigheter, organisationer m.fl. som berörs av förändringarna fått ge sin syn på förslagen. Jag anser att regeringen bör få i uppdrag att genomföra en sådan utredning och därefter återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag.
Utredningen bör beakta följande synpunkter
Folkhälsofrågor och epidemiologiskt centrum
I motionen om vissa folkhälsofrågor (1990/91:So83) utvecklar folkpartiet liberalerna sina synpunkter på det föreslagna folkhälsoinstitutet. Vi anser bl.a. att det som i kompletteringspropositionen benämnts epidemiologiskt centrum bör överföras till folkhälsoinstitutet men att man vid en sådan överföring inte får rasera det arbete socialstyrelsen lagt ner på att skapa en sådan enhet. Eftersom socialstyrelsen för sitt arbete har behov av uppgifter i de hälsoregister som skulle överföras till folkhälsoinstitutet måste man reglera hur samarbetet kring registren mellan socialstyrelsen och folkhälsoinstitutet skall ske. Detta bör beaktas i den ovan föreslagna utredningen om socialstyrelsen.
HIV/aids
Jag anser att HIV/aids är ett av dagens allvarligaste hälsoproblem men att ansvaret på riksplanet för att initiera olika insatser främst bör åvila socialstyrelsen. Vi har i vår motion om åtgärder mot HIV/aids (1990/91:FP110) framhållit att man inte bör lyfta in uppgifter i regeringskansliet som normalt skall ligga på myndigheter. Jag delar denna uppfattning.
Tillsyn och metodik inom socialtjänsten
I kompletteringspropositionen framför regeringen tankar som folkpartiet liberalerna länge försökt driva igenom, nämligen utvärdering av det sociala arbetets metodik. Jag välkomnar förslaget att bygga upp en centrumliknande verksamhet för ändamålet men anser fortfarande att socialstyrelsens ansvar för en kvalificerad överprövning av olika frågor inom den sociala sektorn måste få finnas kvar dels av rättssäkerhetsskäl, dels för att de individuella ärendena är en viktig kunskapskälla.
Hälsoskyddet
Socialstyrelsens insatser för hälsoskydd har minskat drastiskt under senare år samtidigt som behovet av insatser inom detta område ökar. Jag finner det mycket angeläget att statskontoret får genomföra den av regeringen föreslagna organisationsutredningen så att ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som fullgör uppgifter inom samma område och resursbehov klarläggs.
Beredskapsansvaret för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Slutligen konstaterar jag att man fortfarande inte fått fram någon lösning på hur socialstyrelsens beredskapsuppgifter skall lösas. Denna fråga har varit olöst i femton års tid och det är hög tid att komma till skott om hur ansvaret skall fördelas mellan olika myndigheter och huvudmän. Också denna fråga bör den föreslagna organisationsutredningen besvara.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens omorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för arbetet med HIV/aids på riksplanet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens tillsynsverksamhet och rättssäkerheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om epidemiologiskt centrum,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsoskyddet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens ansvar för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 8 maj 1991 Barbro Sandberg (fp)