med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Valutapolitiken
Regeringen skriver i kompletteringspropositionen att
''när Sverige nu eftersträvar ett närmare samarbete med EG
skärper detta kraven på vår valutapolitik. Att göra avsteg
från vår fasta växelkurs är mot denna bakgrund uteslutet''.
I detta instämmer vi helt och fullt. Men vi anser, till skillnad
från regeringen, att denna strävan till samarbete och
integration också måste följas upp med konkreta
ekonomisk--politiska åtgärder inom en rad områden. Vi har
i en med moderata samlingspartiet gemensam partimotion
lagt fram omfattande förslag till en ny ekonomisk politik.
Sverige har för närvarande ett betydande externt
finansieringsbehov på grund av underskottet i
bytesbalansen, det stora nettoutflödet av
direktinvesteringar samt nettoköp av utländska aktier.
Detta framtvingar en förhållandevis hög räntenivå i
Sverige, vilket försämrar intresset att investera i Sverige.
Det är därför angeläget att så långt möjligt minska
räntedifferensen gentemot utlandet.
De nya riktlinjer för den ekonomiska politiken som vi
förordar ökar möjligheten att minska räntedifferensen
genom att skapa ett ökat förtroende för produktion och
investeringar i Sverige. Däri ingår en anknytning av den
svenska kronan till det europeiska valutasamarbetet.
I den reviderade finansplanen är regeringen mer negativ
än tidigare till en sådan ecu-anknytning. Denna fråga
beslutas av riksbanken, men självklart är den av sådan
betydelse att samråd bör ske med regeringen. Regeringens
tveksamma inställning är därför beklaglig.
Den svenska valutakorgen består för närvarande till
ungefär 70 %
av ecu-valutor, direkt eller indirekt. Den mest
betydelsefulla valutan i korgen som inte är kopplad till ecun
är den amerikanska dollarn.
I den debatt som förts om en ensidig svensk anknytning
till ecu har olika fördelar och nackdelar anförts med en
omedelbar sådan åtgärd. Vi delar uppfattningen som
framförts att en ecu-anknytning inte ensamt kan lösa
Sveriges ekonomiska problem. Däremot anser vi att det
självklart att en sådan anknytning förr eller senare kommer
till stånd -- med hänsyn till att Sverige har beslutat ansöka
om medlemskap i EG och träda in i det europeiska
valutasamarbetet. Det handlar således om att vid något
tillfälle göra en förändring av valutakorgen.
Enligt vår uppfattning bör denna förändring göras nu
eller allra senast när en ansökan om medlemskap i EG
lämnas in. Om riksbanken skulle avstå från en sådan åtgärd
skulle det kunna förstärka spekulationerna om att Sverige
kommer att göra en större eller mindre nedskrivning av
kronan i samband med att ecu-anknytningen slutligen sker.
Om däremot en anknytning snarast sker skulle
trovärdigheten öka i fråga om Sveriges fasta växelkurs.
Vi anser att en ecu-anknytning aktivt kan bidra i kampen
mot inflationen, både direkt genom den hårdare disciplinen
och indirekt genom en viss krympning av räntedifferensen.
Sverige bör således anknyta kronan till ecun. Vi bör
också så snart som möjligt ansöka om fullvärdig delaktighet
i det europeiska monetära samarbetet.
EMS är den samlande beteckningen på EG-ländernas
valutasamarbete, som inleddes 1979. Syftet är att genom en
gemensam valutapolitik garantera stabila valutor inom EG,
fria från kraftiga kursförändringar. Andra mål är jämvikt i
betalningsbalansen och stabila prisnivåer. Samtliga EG-
länder deltar i EMS, men Grekland och Portugal står
utanför växelkurssamarbetet ERM (exchange rate
mechanism), som är en del av EMS. ERM syftar till fasta
men justerbara växelkurser mellan medlemsländerna.
Växelkursmekanismen innebär att om en av
medlemsländernas valutakurs avviker upp eller ned med
mer än 2,25 %
från övriga valutor i korgen, är det landets
centralbanks skyldighet att köpa eller sälja sitt lands valuta
för att upprätthålla balansen. Senaste anslutning till ERM
är Storbritannien och Spanien, vars valutor inledningsvis
tillåts avvika upp eller ned med 6 %.
EG-länderna
arbetar målmedvetet på att vidareutveckla
sitt ekonomiska samarbete och att skapa en europeisk
monetär union, EMU. Detta är ämnet för en av de
regeringskonferenser som pågår inom EG. Enligt den s k
Delors-gruppens förslag skall EMU genomföras stegvis, där
samtliga EG-valutors knytning till ERM är ett första steg,
en gemensam centralbank ett andra steg och det tredje
genomförandet av en gemensam EG-valuta, ecu. Inom EG
pågår intensiva diskussioner om den exakta utformningen
av dessa steg, liksom om lämpliga tidpunkter för
genomförandet. Färdriktningen är dock ordentligt utstakad
och det är tämligen klart att integrationen inom detta
område kommer att ha nått en bra bit på väg när Sverige
förhoppningsvis den 1 januari 1995 blir fullvärdig medlem i
EG.
Norge har redan tagit steget att anknyta sin valuta till
ecun. De norska erfarenheterna därav är goda. Finlands
nya regering har offentligt uttalat sig för en kommande
anknytning av den finska valutan till ecun.
Vi anser således att Sverige bör följa Norges exempel
och snarast knyta kronan till ecun med tillämpning av som
mest en avvikelse upp eller ned på 2, 5 %.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i riksbanken
till känna vad som i motionen anförts om valutapolitiken.
Stockholm den 8 maj 1991
Anne Wibble (fp)
Lars De Geer (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Bengt Rosén (fp)