Det är välbekant att varje företagare -- praktiskt taget --
gärna ser att hans företag blir det enda inom branschen.
Marknadsekonomin skall i teorin förhindra detta. Vi vet att
marknadsekonomin inte alltid förmår det. Det är som i
blomrabatten, vissa arter är så livskraftiga att de effektivt
förhindrar konkurrenter att spira om människan inte lägger
sig i konkurrensen.
Dessa tendenser förstärks när företagen utvecklar sig till
transnationella eller multinationella giganter. Därför har
också i industriländerna skapats kontrollorgan, som för en
ojämn kamp för att förhindra monopol.
Emellertid finns det åtskilliga områden där det är
uppenbart att det är mycket svårt att undvika monopol, och
där konkurrens skulle vara ett oförsvarligt
nationalekonomiskt slöseri. Typexemplet är järnvägen. Att
ha två eller flera parallella spår för konkurrerande företag
vore en orimlighet. Här leder marknadsekonomins logik till
att det uppstår ett så kallat naturligt monopol. Den som har
fått övertaget på marknaden har av tekniska skäl skaffat sig
en så stark ställning att konkurrerande företag slås ut och
nya konkurrenter inte har en chans att etablera sig.
2. Naturliga monopol
Det finns många sådana exempel på ''naturliga
monopol''. Det allmänna telefonnätet, lokala kabel-TV-
nät, vatten- och avloppsnät, eldistribution, fjärrvärme,
vattenkraftverk, posthantering (i varje fall i glesbygd).
Stat och kommun har i medvetande om detta etablerat
offentliga monopolföretag på områden där naturliga
monopol föreligger. Avsikten är att förhindra att
monopolföretaget gör orimliga vinster på folkets bekostnad
och för att låta de vinster som görs återgå till medborgarna.
Formen för detta har varit att etablera statliga och
kommunala affärsverk.
En annan bakgrund till detta är samhällets vilja att
samma tekniska service skall komma alla medborgare till
del. Detta har betraktats som ett rättvisekrav och det har
betytt att viss service har upprätthållits som inte har varit
ekonomiskt självbärande. Man har dessutom exempelvis
insett att även om postdistributionen i glesbygd går med
förlust, så skulle det vara en förlust för tätortsbon att inte
kunna skriva brev till landsbygden, varför överskott av
tätortsverksamheten bör komma glesbygden till del.
Samma sak gäller givetvis telefonnätet.
3. Problem
Det senaste årtiondet tycks denna principiella syn ha
råkat i glömska. Både statliga och kommunala affärsverk
sneglar med viss avund på de privata aktiebolagen med
deras större frihet från regleringar uppifrån. I diverse
sammanhang förklarar exempelvis både televerket och
posten att deras huvuduppgift är att vara
konkurrensmässiga på marknaden. De förnekar då att en av
deras huvuduppgifter i stället är att fungera, där marknaden
inte fungerar.
Tendensen har varit att man mer intresserat sig för de
konkurrensutsatta delarna av verksamheten och försummat
monopoldelen. Man har med viss förtjusning sökt överföra
konkurrensutsatta delar till aktiebolagsform och tvekar inte
att begära att även monopolbetonade delar av
verksamheten skall bli aktiebolag.
Sådana signaler har hörts från televerket, Vattenfall och
postverket för att inte tala om åtskilliga kommunala
verksamheter. Symtomatiskt är att televerket, som har ett
praktiskt taget totalt monopol på privattelefonservicen här
i landet, går ut i annonser och påstår att man inte är ett
monopol. Rubriken lyder: ''Vi spelar hellre finans än
monopol''.
Detta är också en internationell företeelse. I England
har regeringen Thatcher i den allmänna
marknadsekonomiska yra som inte kunnat skilja på
monopol och konkurrens sålt ut sitt televerk. Detta
privatiserade monopolföretag -- British Telecom -- har
sedan det privatiserades för sju år sedan visserligen blivit
mycket lönsamt, vilket inte är märkligt när man har
monopol, men servicen är försämrad och priserna har ökat
kraftigt. Regeringen har uppmuntrat andra företag att
etablera konkurrens. Men efter sju år har British Telecom
fortfarande 99% av marknaden. Och det är endast när det
gäller storföretag som konkurrenten haft en chans att
komma in.
De som vill förvandla offentliga monopol till
aktiebolag -- offentligägda eller privatägda -- brukar
åberopa att den tekniska utvecklingen ökat möjligheten till
konkurrens inom det naturliga monopolet. Detta är oftare
en förevändning än en sanning.
4. Gör boskillnad mellan monopol- och
konkurrensverksamhet
Det akuta problemet i dag synes vara att återföra statliga
och kommunala affärsverk till ordningen. De har ett annat
och mer vittförgrenat ansvar än aktiebolag som konkurrerar
på en fri marknad.
Inom de stora statliga verksamhetsområdena finns i dag
en blandning av monopolverksamheter och
konkurrensutsatta verksamheter, det finns en blandning av
aktiebolagsform och affärsverksform som är förvirrande
och skadlig. Det finns generellt bland cheferna inom
verksamheterna en stor preferens för aktiebolagsformen,
vilken motiveras med att den är smidig och effektiv. Tyvärr
är den också befriad från den insyn som bör vara ett villkor
för att ett monopol skall kunna accepteras. Att det kan
finnas andra och sämre motiv för cheferna att vilja minska
insynen från allmänheten är dessvärre inte osannolikt.
Miljöpartiet har flera gånger ifrågasatt meningen med
att staten i aktiebolagsform bedriver verksamhet inom
konkurrensutsatta sektorer. Sådana verksamheter borde i
varje fall ovillkorligen hållas väl skilda från de
monopolistiska. Monopolverksamheten skall hållas öppen
för offentlig insyn och styrning. Och detta gäller även andra
monopol än naturliga, dvs sådana monopol som staten av
andra skäl ansett vara motiverade: Apoteksbolaget,
Systembolaget, SAKAB m.fl.
5. Utredning och städning
Det är i hög grad motiverat att tillsätta en utredning som
kartlägger det reella läget i första hand inom affärsverken
men också inom annan statlig och kommunal sektor som
bedrivs under monopol eller monopolliknande
förhållanden.
Vidare bör det klarläggas vad kravet på lika service till
alla medborgare från monopolens sida skall innebära i
praktiken.
Slutligen bör utredningen utmynna i ett förslag till
städning så att det skapas klara rågångar mellan
monopolverksamhet och konkurrensverksamhet inom
offentlig affärsverksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts beträffande offentliga monopol i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1991
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)
Krister Skånberg (mp)