med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)
Turistnäringens konkurrensförmåga
Turistnäringen omsätter i hela världen 700 miljarder
USD. Turismen i Sverige har under 1980-talet växt mycket
snabbt och omsätter i dag ca 100 miljarder kronor. En stor
del av denna omsättning går till stat, kommuner och
landsting i form av skatter och avgifter. En studie 1985
beräknade denna andel till drygt 55 %.
Genom skattereformen under åren 1990 och 1991
ökar andelen ytterligare.
Med utgångspunkt från beslutet om 1991 års skatter med
förändring av systemet från minskad löneskatt till en ökad
konsumtionsskatt har Sveriges Turistråd låtit göra en
beräkning av turismens skatte- och avgiftsandel under 1991.
Studien visar att den sammanlagda andelen skatter och
avgifter av turistinkomster i Sverige uppgår till ca 63 %.
I beräkningarna ingår löneskatter,
arbetsgivaravgifter, moms och andra indirekta skatter.
Målet för samhällets turistpolitik är, som vi förstår det,
att utveckla ett ökat och väl fungerande resande för turism
och rekreation i och till Sverige på ett sådant sätt att det ger
största möjliga utbyte för turisten samt att det ger positiva
effekter utifrån samhällets värderingar och
utvecklingsönskemål, dvs. utifrån regionala, sociala,
handelspolitiska och sysselsättningsskapande
utgångspunkter.
Regeringen uppdrog i juni 1990 åt statens industriverk
(SIND) att följa utvecklingen på vissa turistorter.
Bakgrunden till uppdraget var riksdagens beslut om
skatteomläggning. I samband med detta uttalade
skatteutskottet att det inte kan uteslutas att man inom vissa
turistorter, där prisläget redan i dag är högt, kan få
svårigheter att hävda sig i konkurrensen med motsvarande
turistmål utomlands.
Utredningsuppdraget skulle leda fram till en bedömning
av de skattepolitiska beslutens effekter på den regionala
utvecklingen samt till överväganden om eventuella åtgärder
av regionalpolitisk art.
I den nu lagda SIND-rapporten påpekas att den svenska
fjällkedjan och Gotland och Öland är de områden som är
mest beroende av turism för människors möjlighet att
försörja sig. Även i de övriga områden som SIND granskat
är beroendet stort.
En jämförelse mellan de beräknade effekterna av
skattereformen, som Sveriges Turistråd tog fram inför
skatteomläggningen, och utfallet 1990 enligt
inkvarteringsstatistiken visar att överensstämmelsen hittills
varit relativt god. Turistrådet bedömde att den inhemska
efterfrågan på kort sikt skulle gå ned med 4 %.
Resultatet för 1990 blev en nedgång på strax över 5 %.
Turistrådet beräknade att efterfrågan från utlandet
på kort sikt skulle minska med knappt 11 %.
I verkligheten blev nedgången 13 %.
Turismen/resandenäringen
har fått vidkännas minskad
efterfrågan under 1990. Sysselsättningen har också minskat,
inom hotell- och restaurangrörelsen är arbetslösheten ca 9 %.
Turistorterna
i fjällkedjan har haft varierande
beläggning. Anläggningarna i de södra delarna av
fjällkedjan har klarat sig bäst. Avståndet till
befolkningscentra har haft betydelse för utvecklingen.
Lönsamheten har ändock minskat i alla fjällanläggningar,
liftkortförsäljningen har minskat (veckokorten) och
stuguthyrningen visar att fler personer delar på en stuga av
ekonomiska skäl.
Öland och Gotland är mycket beroende av turism och
flertalet av turisterna är svenskar. En skillnad mellan de två
öarna är att det är billigare att resa till Öland. För att
komma till Gotland får man betala för båtfärden. Det kan
innebära ytterligare bortfall i resandeströmmen till Gotland
1991. Enligt färsk statistik har nu en minskning på mellan
30 och 40 %
kunnat utläsas vid en jämförelse med föregående år i
s.k. gästnätter.
Även andra regioner är starkt beroende av turismen som
försörjningsnäring. Siljans-området och Glasriket i
Småland är exempel på regioner som är mycket beroende
av såväl den svenska som den mycket stora andelen
utländsk turism och den köpenskap som är knuten till
hantverksprodukter och kvalitetsglas. En slutsats bör vara
att i sommarorterna i Syd- och Mellansverige finns ett
relativt stort direkt beroende av resenäringen samtidigt som
de indirekta effekterna kan antas vara något högre i dessa
områden.
Regionalpolitiska åtgärder bör vidtas som dämpar
skatteomläggningens effekter i fråga om konkurrens inom
landet. Hänsyn tas till den generella regionalpolitiska
situationen i de av SIND studerade områdena avseende
arbetslöshetsnivåer m.m. Konkurrensen med utlandet
måste ges förutsättningar som likställer turismen med andra
näringar. Eventuella olikheter i förutsättningarna mellan
turistnäringen och annan industri bör belysas av SIND.
Turism är en viktig exportnäring och har stor betydelse för
bytesbalansen.
Enligt nu redovisade statistikuppgifter har turismen
minskat med en genomsnittssiffra på 18 %
i hela landet totalt. Åtgärder måste nu vidtas
omgående för att förhindra att turismen tappar ytterligare
marknadsandelar.
I proposition 1990/91:150
(kompletteringspropositionen) under avsnittet
''Stabiliseringspolitiken'' berörs pris- och
konkurrenspolitiken som ett medel att få till stånd ett
varaktigt starkt program för svensk ekonomi.
Konkurrenspolitiken kommer att förstärkas, bl.a. i
ljuset av den västeuropeiska integrationen, säger man
vidare i propositionen. Det är viktigt att man i detta
hänseende beaktar turistnäringens konkurrenssituation.
Om man inte är observant kan konkurrenssituationen bli
alltför olika med fördyringar för turister från utlandet
samtidigt som det blir relativt sett billigare för svenskar att
turista utomlands. Detta påverkar vår bytesbalans i kraftigt
negativ riktning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att noggrant följa
frågan om konkurrenssituationen för turistnäringen i såväl
nationellt som internationellt perspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förslag till åtgärder
för att balansera konkurrensskillnaden mellan Sverige och
andra länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att SIND får i
uppdrag att också belysa de eventuella olikheter i
förutsättningarna som råder för turistnäringen och annan
industri.
Stockholm den 8 maj 1991
Leo Persson (s)
Bengt Kronblad (s)
Ulla Pettersson (s)
Maja Bäckström (s)