De sociala och ekonomiska klyftorna är fortfarande
stora i Sverige. De tenderar också att öka. Det är en viktig
politisk uppgift att utjämna dessa klyftor.
För att få ner arbetslösheten och få fart på tillväxten i
ekonomin har investeringar och produktion stimulerats
under 80-talet. Genom tidigare stora budgetunderskott har
statens skuld ökat. Enbart räntorna på skulden uppgår till
ca 60 miljarder kronor. Räknat per person innebär detta 7
500 kronor och för en genomsnittsfamilj mellan 20 000 och
30 000 kronor.
För att förstå omfattningen på statsskulden kan nämnas
att en utbyggnad av den tredje etappen av
föräldraförsäkringen enligt beräkningar skulle kosta 1,5
miljarder kronor eller att räntan på statsskulden motsvarar
ca två tredjedelar av de totala kostnaderna för hälso- och
sjukvården.
Socialbidragsstatistik visar att omkring en halv miljon
människor i en eller annan form är beroende av
socialbidrag, f.n. 6 %. En del människor kommer på grund
av olika orsaker alltid att vara beroende av socialbidrag.
Det kan inte accepteras att den ekonomiska
utvecklingen slår ut stora grupper av människor i vårt land.
Det är heller inte rimligt att många måste söka socialbidrag
för att kunna överleva. Socialbidrag skall alltid vara den
sista utvägen i vårt välfärdssystem för att uppnå skälig
levnadsnivå. Det är därför nödvändigt att vi får en ordentlig
genomlysning av fördelningspolitiken.
Forskning, studier och debatt om fördelningspolitiken
sker kontinuerligt hos bl.a. Statistiska Centralbyrån (SCB)
och de fackliga organisationerna. Som exempel kan nämnas
att SCB kontinuerligt arbetar med två fördelningspolitiska
statistiksystem, ett välfärdsprogram -- undersökning om
levnadsförhållanden (ULF) och ett hushållsprogram --
hushållens inkomster (HINK). Rapporter publiceras
regelbundet och årligen. Resursbrist har gjort det svårt att
på senare tid publicera en del av rapporterna.
När det gäller effekterna av skattereformen skall en
utvärdering ske av en särskilt tillsatt kommitté.
Det är ett angeläget samhällsintresse att de
fördelningspolitiska studierna fortsätter och intensifieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statistik, forskning,
studier och debatt kring fördelningspolitik och
inkomstfördelning.
Stockholm den 24 januari 1991
Torgny Larsson (s)
Karl-Erik Svartberg (s)
Evert Svensson (s)
Berit Löfstedt (s)
Berndt Ekholm (s)