Regeringen föreslår att myndigheterna övergår från att använda arkivbeständigt papper till s.k. åldersbeständigt papper för sådana arkivhandlingar som inte beräknas bli utsatta för ett mer omfattande slitage. Åtgärden skulle för den offentliga sektorn leda till en besparing om 3 miljoner kronor. Frågan har utretts och förslaget läggs fram innan den pågående remissbehandlingen avslutats.
Enligt propositionen utgör förslaget om förändrade papperskvaliteter för arkivalier ett bra exempel på en åtgärd ''som fyller det krav på rationalisering'' som formulerats för kulturområdets myndigheter.
Dess värre måste vi konstatera att förslaget också är ett exempel på hur regeringen lägger sina förslag utan att avvakta de synpunkter som remissbehandlingen kan ge.
Vi anser att vårt ansvar inför framtiden kräver att bevarande- och arkivfrågor måste behandlas på ett seriöst sätt. Viktiga arkivhandlingar skall kunna vara tillgängliga för att studeras och hanteras av forskare och andra intresserade.
Det är möjligt att den föreslagna övergången till annan papperskvalitet inte lägger några hinder i vägen härför. Emellertid måste en rad förutsättningar vara uppfyllda innan beslut fattas om en övergång. Uppgifterna om hur man skall bedöma det s.k. åldersbeständiga papperets egenskaper är inte helt entydiga. Det åldersbeständiga papperet kan inte heller enkelt särskiljas från andra papperskvaliteter. Till detta kommer svårigheterna att avgöra vilka handlingar som kan tryckas på det ena eller andra papperet.
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats anser vi att det är rimligt att avvakta vad remissorganen har att säga innan beslut fattas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvakta remissvaren innan beslut fattas om övergång till nya papperskvaliteter för arkivalier.
Stockholm den 7 maj 1991 Margit Gennser (m) Nils Fredrik Aurelius (m)