Riksdagen beslutade våren 1990 att kommunerna ska
betala en avräkningsskatt under 1991 motsvarande 0:60
kronor per skattekrona. Avsikten med avräkningsskatten är
att neutralisera de vinster kommunerna annars skulle göra
på de förändringar som blir följden av skatteomläggningen.
Under arbetet med 1991 års budget i Jönköpings
kommun visade det sig att avräkningsskatten för
kommunens del inte bara neutraliserar de vinster
kommunen får genom rätten till momsavlyft utan i själva
verket blir en extra staffbeskattning.
Anledningen till att en nettokostnad uppkommer för
Jönköpings del är, att effekten av tillkommande momsavlyft
kraftigt överskattats i de beräkningar som gjorts vid
fastställandet av avräkningsskattens storlek. Detta beror
bland annat på att vissa affärsdrivande verksamheter där
det redan tidigare gjorts momsavlyft räknats med i det
generella underlaget som utarbetats inför beslutet.
Enligt min mening är det orimligt att en enskild kommun
ska drabbas av en straffbeskattning bara för att underlaget
för avräkningsskatten är bristfälligt. I Jönköpings kommun
motsvarar nettokostnaden 24 miljoner en utdebitering på
0:30 kr/skattekrona.
Konsekvenserna för kommunens innevånare blir att
angelägna investeringar skjuts på framtiden och ytterligare
besparingar sker i den kommunala verksamheten.
Avsikten med avräkningsskatten var att åstadkomma
budgetmässig neutralitet mellan stat och kommun. I de fall
det uppstår avvikelser som leder till stora nettokostnader,
ska enligt min uppfattning en justering av
avräkningsskattens storlek för 1991 göras för den berörda
kommunen så att neutralitet uppnås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en justering av
avräkningsskattens storlek för kommuner där stora
nettokostnader uppstår under 1991.