Kommunerna i norra Sverige har höga kostnader och höga kommunalskatter. Den höga kostnadsnivån är inte självvald, utan beror på strukturella faktorer, som kommunerna själva inte kan påverka. Detta påvisades i en gemensam utredning som kommunförbunden i de sex nordligaste länen överlämnade till den då sittande skatteutjämningskommittén 1984. Från kommunerna i norra Sverige påpekades då att det dåvarande skatteutjämningssystemet inte fungerat utjämnande utan tvärtom ökat klyftorna mellan hög- och lågskattekommuner.
Det nya system som så småningom infördes anses vara ett steg i rätt riktning. Utjämningen förstärktes, men inte tillräckligt kraftfullt. Det visar resultatet av den utredning som Svenska kommunförbundet gjort och som publicerats i skriften ''Bestämma i eget hus''. De skillnader som påpekades 1984 består!
Effektivare skatteutjämning
Det statliga skatteutjämningssystemet har till syfte att utjämna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner i fråga om skattekraft och kostnader för att bedriva kommunal verksamhet. Systemet skall främja en i möjligaste mån likvärdig kommunal service, oavsett skattekraft, i olika delar av landet så att skillnader i utdebitering ska avspegla skillnader i service- och avgiftsnivå samt hur effektivt verksamheten bedrivs.
Om dessa syften ska uppnås måste en större del av statsbidragen fördelas efter kriterier, som har en utjämnande effekt på de strukturella skillnaderna mellan kommunerna. Specialdistinerade bidrag bör föras över till skatteutjämningssystemet, samtidigt som detta ges en utformning som effektivare jämnar ut kostnadsskillnaderna. En förutsättning är förstås att statsbidragen värdesäkras.
Effektivare statsbidrag -- effektivare kommuner
Kommunerna skulle med ett sådant förslag få likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet. Genom att de specialdestinerade statsbidragens detaljregler försvinner får man också möjligheter att att utforma verksamheten på ett sätt som passar förhållandena i den egna kommunen. Kommunerna får också chansen att bedriva verksamheten effektivare.
Dagens statsbidragssystem utjämnar inte skillnaderna mellan kommunerna i tillräckligt hög grad. De specialdestinerade statsbidragen försvårar dessutom för kommunerna att utforma verksamheten på ett effektivt sätt.
Ett nytt statsbidragssystem måste göras effektivare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt statsbidragssystem för kommunerna görs effektivare genom att större tyngd ges åt faktorer som motverkar kostnadsskillnader mellan kommunerna,
2. att riksdagen beslutar slopa specialdestinerade bidrag och i stället beslutar fördela resurserna via skatteutjämningssystemet.
Stockholm 23 januari 1991 Stina Eliasson (c) Karin Starrin (c)