Huvudlinjen
i Miljöpartiet de Grönas ekonomiska
politik2 1.3
Förslag
i Miljöpartiet de Grönas budget3 1.4
Miljöpartiet
de Grönas budgetförslag6 2.
Krisernas
värld7 2.1
Den
ekologiska krisen7 2.2
Den
politiska krisen13 2.3
Den
ekonomiska krisen -- en stresskris15 2.4
Tredje
världen16 2.5
Östeuropa
och nedrustningen16 3.
Tillståndet
i nationen17 3.1
Tillståndet
i de ekologiska systemen18 3.2
Medborgarnas
fysiska och psykiska hälsotillstånd21 3.3
Tillståndet
i ekonomin24 4.
En
grön solidarisk ekonomi på demokratisk grund31 4.1
Gröna
krav på solidaritet och dess konsekvenser34 4.2
Energipolitiken35 4.3
Trafikpolitiken40 4.4
Konsumentpolitik45 4.5
Livsmedelspolitik45 4.6
Arbetsmarknadspolitiken46 4.7
Den
offentliga sektorn48 5.
Konsekvenser
av Miljöpartiet de Grönas ekonomiska
förslag50 5.1
Inflationen50 5.2
Handels-
och bytesbalansen50 5.3
Arbetsmarknaden50 5.4
Tillfälligt
höjd skattekvot50 5.5
Effekter
för olika samhällssektorer51 5.6
Regionala
effekter52 5.7
Förbättrad
miljö och hälsa52 5.8
Värderingsförsök52 6.
Hemställan53 7.
Budgetsammanställning55 1.
Sammanfattning 1.1
En politik för ''Fred med Jorden''
Barnens bästa i förgrunden!
Minska den materiella förbrukningen och stressen!
Ta socialt och internationellt ansvar!
Dela på jobben och sänk arbetstiden!
Försvara demokratin! Öka friheten!
Ta miljöfrågorna på allvar!
Gröna Luntan 1991 har samma principiella uppläggning
som föregående års. Den är Miljöpartiet de Grönas
alternativ till statsverkspropositionen ''Nådiga Luntan''.
Grunden är den globala situation som vi befinner oss i
med en ökande miljöförstöring. En situation som vi som
lever i den rika industrialiserade världen till stor del är skuld
till. Resurserna utarmas med minskande skördar och
minskad odlingsyta per världsmedborgare. En energikris
med sinande oljekällor och minskande färskvattentillgång
inger stor oro.
Hur en snabbt ökande världsbefolkning skall kunna få
en god försörjning inom ramarna för en krympande
resursbas är en av vår tids stora ansvarsfrågor.
Ekonomin i världen har kriskaraktär på grund av
stigande skuldsättning i så väl u- som i-länder med några få
stora undantag som Japan, Tyskland och oljeproducerande
länder.
En huvudorsak till samtidens problem är den ökande
materiella förbrukningen, som driver till inflation och
kostnadskris, ökande miljöförstöring samt mera förslitning
och stress hos medborgarna.
En utgångspunkt för en ansvarsfull ekonomisk politik
med ekologisk inriktning är att aktivt medverka till att
minska den materiella förbrukningen. Materiell
förbrukning är inte bara prylar. Det är också förbrukning av
exempelvis malmer, fossila bränslen och grus.
Hög materiell förbrukning i kombination med att vi i
industrivärlden har organiserat samhällets processer
linjärt -- dvs att det går en nästan rak linje mellan gruvan
och avfallshögen -- leder oavsett politiskt-ekonomiskt
system till stora miljöskador.
Den nuvarande ekonomiska politiken är en
förstörelsepolitik eftersom den stimulerar till snabbt
ökande materiell förbrukning med bibehållande av det
linjära produktionssystemet.
Den nuvarande politiken är ett krig med jorden.
Vi måste få fred med jorden.
1.2 Huvudlinjen i Miljöpartiet de Grönas ekonomiska
politik
En politik med grön inriktning bidrar till att lösa såväl de
mänskliga som de ekologiska och ekonomiska problemen i
vårt land och i världen. Minskad materiell förbrukning
minskar stressen för människor, miljö och natur och inom
ekonomin.
Den svenska ekonomin har varit och är stressad av
inflationspolitiken som regeringen med stöd av de stora
oppositionspartierna har fört. Regeringen har stimulerat en
överhettning av ekonomin genom att släppa loss
konsumentkrediter, acceptera en stor spekulations- och
låneekonomi, stimulera till stora företagsvinster, acceptera
kraftigt stigande hyror och varupriser och genom att
upprätthålla konstlat låga energipriser.
Medborgarna är mer och mer stressade av ett allt högre
samhällstempo för att hinna konsumera i den önskade
takten och för att täcka kostnadsökningarna. Tiden vill inte
räcka till.
Miljöpartiet de Gröna vill minska den materiella
förbrukningen bland annat med följande åtgärder 1
Ökad användning av fossila bränslen genom
-- Miljöanpassade drivmedelsskatter också för flyget
-- Sänkta fordonshastigheter
-- Slopad mervärdeskatt på kollektivresande på land och
hav
-- Styrande miljöavgifter
-- Utbyggnad och förbättring av den kollektiva spårburna
trafiken
-- Överföring av person- och godstrafik till järnvägen
-- Lösning av storstädernas trafikproblem
-- Inga nya motorvägsbyggen
-- Bromsad utveckling för inrikesflyget
-- Utöka användningen av biobränslen, vindkraft, olika
former av solenergi
-- Effektivisera befintliga anläggningar
2 Effektivisera energianvändningen
3 Bygga upp en fungerande konsumentupplysning
4 Motverka konsumtionsstimulerande reklam
5 Stödja utvecklingen av ett avfallssnålt samhälle
-- Motverka engångsförpackningar
-- Stimulera till förlängd användningstid för varor
6 Minska transportarbetet genom att stimulera till mera
lokal tillverkning
7 Minska skatterna på arbete och ersätta dem med skatt på
energiråvaror
8 Omläggning av jordbruket, bort från kemikalieberoendet 1.3
Förslag i Miljöpartiet de Grönas budget
Utbyggnad av barnomsorgen
Miljöpartiet de gröna lägger förslag om att kommunerna
med hjälp av statsbidrag skall kunna hjälpa dem som vill bli
dagbarnvårdare åt eget barn. Partiet vill förlänga
föräldraförsäkringen en månad utöver den tid som gäller i
dag.
Minskad arbetstid
Under de närmaste åren kommer vi om inte alla tecken
slår fel att vara mitt uppe i en djup lågkonjunktur med ökad
arbetslöshet. Då om inte förr är det viktigt att hjälpa till att
solidariskt försöka fördela lönearbetstiden så att fler kan få
lönearbeta. Därför föreslår vi att normen för
lönearbetstiden skall sänkas till max 39 timmar per
normalarbetsvecka från och med 1.1 1992 och med
ytterligare en timme från 1.1 1993. Rätten att ta ut övertid
ökas i samma grad som normarbetstiden sänks.
Betalningsfrågorna avgörs av arbetsmarknadens parter.
Reformen ökar medborgarnas frihet att använda sin tid
efter eget behag.
Full sysselsättning -- värna om arbetslinjen
Vi har i Sverige vant oss vid att vi har en mycket låg
lönearbetslöshet. Det är en viktig frihets- och
trygghetsfaktor. Inför en kommande lågkonjunktur är det
viktigt att se till att skapa ett handlingsutrymme för att
bromsa den lönearbetslöshet som kan komma.
Miljöpartiet tycker därför att det är bra att regeringen
nu släpper loss 20 000 milj.kr. ur industrifonderna.
Miljöpartiet de Gröna föreslog detta i höstas.
Arbetsmiljöfonderna måste sättas i arbete för att reformera
arbetslivet och för att få igång ett arbete för att göra
industriprocesserna miljövänliga genom mera återbruk,
återanvändning och hushållningsinriktad
energianvändning.
Medelsanslagen till arbetsmarknadsutbildning är ett bra
sätt att se till att medborgarna får bättre kunskaper för
framtiden.
Lägg om skattesystemet -- minskad skatt på arbete, höjd
skatt på energiråvaror
Miljöpartiet de Gröna föreslår att arbetsgivaravgifterna
skall sänkas med 10 procentenheter i Norrland, norra
Värmland och på Gotland från 1.1 92, 3 procentenheter i
övriga Sverige utom i storstadsområdena samt inom vård i
storstadsområdena från 1.1.92 och ytterligare en
procentenhet från 1.1.93.
Bibehåll biståndsmålet och satsa på miljön i Östeuropa
och i u-länderna
Miljöpartiet de Gröna anser att det är mycket viktigt att
biståndsmålet bibehålls. Vi har ett ansvar för människor i
tredje världen, som vi inte kan undandra oss. Det är viktigt
att biståndsarbetet gör den nytta som vi vill att det skall
göra. Partiet kan därför inte acceptera regeringens förslag
att ta bort 700 milj.kr. och använda dem till
flyktingmottagning. Miljösituationen i många länder i
tredje världen är svår och Miljöpartiet de Gröna har därför
avsatt 1 000 milj.kr. under budgetåret för att stödja
miljöarbetet.
Miljösituationen i Östeuropa är i många områden
omvittnat usel. Det är med stor sannolikhet så att medel,
som satsas i våra östliga grannländer kommer att göra stor
nytta för att klara miljöproblemen i Östersjön och
gränsöverskridande miljöföroreningar, som drabbar oss
luftledes.
Därför föreslår Miljöpartiet de Gröna att det anslås 1
000 milj.kr. för miljöarbete i våra östliga grannländer.
Bygg ut spårburen kollektivtrafik och skapa alternativ
Miljöpartiet de Gröna prioriterar utbyggnad av
spårburen kollektivtrafik som ett effektivt sätt att erbjuda
alternativ till massbilism och flyg. Det sker på två sätt :
investeringar i banor och rullande materiel som en del i
arbetet att också motverka arbetslöshet.slopad moms på
kollektivtrafik till lands och sjöss. Detta ökar
kostnadsskillnaden till fördel för kollektivt åkande.
Miljöanpassa skattesystemet
För att få fart på miljöarbetet fordras det tydliga
ekonomiska signaler i hela samhället i form av miljöskatter
och miljöavgifter. Detta redovisas i separata motioner.
Ställ om energisystemen -- halvera energianvändningen
på 35 år
Våra energisystem och sätt att använda energi måste
radikalt förändras från slöseri till hushållning och
energieffektivisering. Kärnkraften skall avvecklas på högst
10 år och minst en reaktor tas ur drift 1991. En
lågkonjunktur med minskad tillverkning är ett lämpligt
tillfälle att börja avvecklingen. I separata motioner
redovisar vi hur detta skall gå till och hur vi samtidigt kan
minska användningen av fossila bränslen och minska
skadliga utsläpp.
Försvara demokratin och öka friheten
Demokratin hotas av den tilltagande
kommersialiseringen och avpolitiseringen. Stora företagare
betraktar demokrati och demokratiska processer som grus i
maskineriet. De talar bland annat om att deras
verksamheter fragmenteras av politiker.
Styrningen av den ekonomiska politiken har under
senare år försvårats av att kapital i dag har full frihet att röra
sig mellan länder. Stora kapitalägare vill vara med och styra
utvecklingen. De fria kapitalrörelserna är ett sätt att
åstadkomma detta. I Sverige har vi sett hur en sådan
styrprocess sattes i gång i oktober 1990. Genom ett massivt
utflöde av kapital tvingades regering och riksbank att höja
räntorna. Regeringen tvingades till en EG-deklaration för
att återfå marknadens förtroende.
Detta är en ohållbar situation för länder med
demokratiska traditioner som vill fortsatta att vara
demokratier också i sin funktion. Miljöpartiet de Gröna vill
därför att regeringen snarast kallar till en konferens som
skall ha till syfte att finna vägar för en internationell
konvention som reglerar kapitalströmmar.
En förnyelse av de politiska arbetsformerna är
nödvändig för att på nytt väcka intresse för politik och
politikens innehåll.
Frihetsfrågornas behandling är avgörande för
utvecklingen. Svenska kvinnor och män har aldrig varit så
väl utbildade som nu. Viljan att själva få välja och ta ansvar
är stor. Beslut måste föras ner till de nivåer i samhället där
de bäst kan beslutas och verkställas. Närheten mellan
medborgarna och beslutsfattande demokratiska organ
måste öka.
Samtidigt lever vi i en värld med gränsöverskridande
miljöstörningar, som i likhet med alla miljöstörningar är
svåra ingrepp i den personliga friheten. Frågor kring
gränsöverskridande miljöstörningar behandlas bäst i
internationella och mellanstatliga organ.
1.4 Miljöpartiet de Grönas budgetförslag
Miljöpartiet de grönas budgetförslag för budgetåret
1991/92 är något överbalanserat, med ca 3 000 milj.kr.,
jämfört med regeringens förslag. Räknat som helårseffekt
finns en mindre underbalansering på knappa 200 milj.kr.
Skattekvoten är något högre (ca 0.5 % av BNP) än i
regeringens förslag. Den högre skattekvoten beror på att
dryga fem miljarder mer än vad regeringen föreslår måste
användas för långsiktiga investeringar för att börja komma
tillrätta med våra samlade miljöproblem.
Budgetförslaget bör leda till lägre priser på resurssnåla
varor och tjänster och detta slår olika beroende på bransch.
Inkomster från skatter och avgifter på energi och
miljöfarliga utsläpp används dels för att sänka
arbetsgivaravgifter, dels för investeringar för en bättre
miljö. Dessa skatter och avgifter har den karaktären att de
har dynamiska effekter som på sikt minskar statens
inkomster. De får därför inte bindas upp i driftsutgifter för
sociala reformer och liknande.
Tabell
2. Krisernas värld
Vi har flera pågående kriser i världen:
Den ekologiska krisen
Den politiska krisen
Den ekonomiska krisen
De har alla sin grund i att den industrialiserade delen av
världen för en politik med evig ekonomisk tillväxt som mål
med hjälp av storskaliga och centralistiska lösningar. Det
finns en klar och entydig koppling mellan val av ekonomisk
politik och det som sker i de ekologiska systemen.
Brundtlandrapporten talar om en hållbar (sustainable)
utveckling. Begreppet hållbar utveckling innebär att vi på
allvar måste beakta den fråga, som är avgörande för hur vi
skall handskas med våra naturtillgångar; nämligen
tidsperspektivet.
I vår tid har tidsperspektiven krympt. Medellång sikt
avser i svensk ekonomisk debatt och politik två möjligen tre
år. Ytterst sällan arbetar man med tidsperspektiv på över 10
år.
Vi måste inse att en uthållig utveckling innebär att vi
tvingas anlägga ett för oss långt tidsperspektiv.
Mänsklighetens skrivna historia omfattar på sin höjd fem till
sex tusen år. Det skulle innebära utomordentliga
restriktioner på våra handlingar i dag om vi skulle lägga
detta för hela mänskligheten korta tidsperspektiv för att
kunna klara en hållbar utveckling. Detta förutsatt att vi är
villiga till solidaritet med de fattiga som lever nu och med
kommande generationer.
2.1 Den ekologiska krisen
Den ekologiska skuldsättningen
Vårt sätt att leva, som leder till förgiftning av
ekosystemen, innebär att vi överlåter till kommande
generationer att ta kostnaderna för att komma tillrätta med
ekosystemens förfall. Den ekologiska skulden ökar för vart
år som går. Vi ser redan i dag hur våra barn och barnbarn
betalar delar av den ekologiska skulden genom att alltfler
av dem drabbas av allergiska problem, som direkt beror på
vår livsstil.
Den ekologiska krisens huvuddelar är:Biosfärens
förgiftning: den globala uppvärmningen, ozonlagrets
uttunning och försvinnande, de nukleära hoten
BefolkningskrisenEnergikrisen 2.1.1
Förgiftningen av biosfären
Förgiftningen av biosfären har sin grund i de slösaktiga
levnadssätten i industrivärlden och att industrisamhället
arbetar linjärt; dvs det går en nästan rak väg från gruvan till
avfallshögen. Längs denna väg sprids också molekylsopor (t
ex koldioxid och kväveoxider) till luft och vatten. Den
linjära industrimodellen innebär att samhällets
avfallsprodukter förr eller senare sprids i naturen.
Vi måste inse följande grundfakta:
1. Ingenting försvinner
Det vi tar upp ur jordens inre och använder finns alltid
kvar i någon form.
2. Allting sprider sig
Det vi använder sprider sig i luft, vatten och i jorden.
En viktig del av förgiftningen på norra halvklotet är de
sura regnen, som beror på den stora och ökande
användningen av fossila bränslen. Det vi ser nu är en allmän
förgiftning av de ekologiska systemen på grund av alla de
gifter och avfallsprodukter, som vi sprider och som de
ekologiska systemen inte kan ta hand om och bryta ner.
Det som sker nu, mitt framför våra ögon och med vår
dagliga medverkan, är att vi med ökande hastighet återför
jorden till tillstånd, som liknar de då liv uppstod på jorden.
Vid den tidpunkten var jordens atmosfär giftig och det
spirande livet började en reningsprocess, som vi som lever
nu försöker upphäva.
Detta sker trots att vi har kunskaper och insikter om
förloppen och orsakerna till dem. Vi har också medlen och
möjligheterna att hejda förgiftningen. Ännu har inte
ledande politiker, företagsledare, etc visat kraft att ta itu
med problemen. Vi har ännu inte sett tecken på att de vill
använda sig av de kunskaper som finns. Denna vilja finns i
stället i den gröna rörelsen och miljörörelsen (Greenpeace,
SNF och andra) samt hos oroliga forskare.
Den globala uppvärmningen
Många tecken tyder på att industrisamhällenas
slösaktighet med bland annat fossila bränslen leder till en
global uppvärmning på grund av utsläpp av växthusgaser
som koldioxid, metan, lustgas, freoner och haloner. Enligt
många forskare kan vi, om inget avgörande sker, förvänta
oss dramatiska klimatskiften de närmaste femtio åren.
Det finns synnerligen starka skäl att minska den totala
användningen av fossila bränslen och utsläppen av
växthusgaser samt se över jordbruks- och
djurhållningsmetoder, som alstrar växthusgaser.
Återplantering av skog och odling av grödor som tar upp
koldioxid är ett måste för framtiden. Skövlingen av de
tropiska regnskogarna måste snabbt minska i omfattning.
tabell
De stora industriländerna har med sina mycket stora
utsläpp speciellt ansvar för att sätta igång arbetet att minska
koldioxidutsläppen. I diagrammen redovisas utsläppen
omräknade till ton kol.
tabell
Att länder som Brasilien och Colombia är med på listan
i det första diagrammet beror på skövlingen av
regnskogarna i dessa länder. Sverige bör hamna i den grupp
där vi återfinner England och Västtyskland. Det är bland
annat därför som Miljöpartiet de Gröna kräver en
minskning av fossilbränningen med 2% om året.
Uppnåbara nivåer för kolutsläpp för att kunna hålla
tillbaka växthuseffekten enligt Worldwatch Institute
tabell
Ozonlagrets uttunning och försvinnande
Ozonlagrets uttunning förorsakas i huvudsak av freoner
och haloner. Dvs ämnen, som också bidrar till den globala
uppvärmningen. Ökningstakten i användningen av freoner
är mycket oroväckande med tanke på de kunskaper vi har
om deras skadeverkningar.
tabell
Ozonlagrets uttunning och försvinnande leder till risker
för och skördeskador på grund av starkt ökad UV-strålning.
Uttunningen ger skador på hela ekosystemet.
Ämnen som förorsakar ozonlagrets uttunning måste
snarast tas ur tillverkning i alla länder.
De nukleära hoten
Dessa är betydande då all kärnkraftshantering innebär
stora risker. De är alltid utsatta för mänskligt felhandlande.
Många incidenter och olyckor visar detta. Hela
kärnkraftscykeln är i olika skeenden farlig för allt levande.
Det farliga avfallet måste lagras skyddat under 100 000-tals
år -- ett långt tidsperspektiv på långt över 4 000
generationer. Tjernobylkatastrofen borde ha varit den sista
varningen.
Därför måste kärnkraften i hela världen avvecklas i
snabb takt. Kärnkraft har ringa betydelse för att ersätta
fossila bränslen. Sambandet mellan kärnkraft och
kärnvapen kvarstår.
2.1.2 Befolkningskrisen
Vi är på väg in i en global försörjningskris om inte
politiken ändras i solidarisk riktning. Världens befolkning
ökar snabbt. Med nuvarande trender räknar man med en
fördubbling inom femtio år. Vi kan konstatera att den
odlade ytan per världsmedborgare sjunker sedan 1950. En
halvering mellan 1950 och år 2000 kan förväntas.
tabell
Länge kunde den minskande tillgängliga odlingsytan per
innevånare mötas av ökade hektarskördar. Under det
senaste decenniet har detta samband upphört att gälla och
vi får i genomsnitt i världen allt mindre att äta. Prognoserna
fram till år 2000 är dystra.
Befolkningsutvecklingen i världen inger stor oro
tillsammans med de fallande försörjningsmöjligheterna.
Det är värt att lägga märke till att ökningstakten stiger för
varje årtionde.
tabell 2.1.3
Energikrisen
Det är uppenbart att tillgången på olja kommer att vara
begränsad inom några år med tanke på hur snabbt de nu
kända reserverna töms. Inom dryga 40 år beräknas de vara
tömda vid den förbrukningstakt som rådde 1989 och med
nuvarande prisnivåer.
Tabell
Det anmärkningsvärda är att de stora reserverna finns
koncentrerade till ett litet område kring Persiska viken.
Utpressningssituationer från ett sådant maktcentrum kan
bli en realitet med kraftigt höjda priser. Eftersom olja är en
avgörande drivkraft i världsekonomin innebär det att
förändringar i energianvändningen blir nödvändiga redan
på kort sikt.
2.2 Den politiska krisen
Om likheterna mellan systemen i öst och i väst
De kommunistiska systemen har till slut fallit ihop under
tyngden av sin egen orimlighet. Att planekonomiskt styra
ett rike fungerar inte. Att sätta människor i tvångströja
fungerar inte i längden. Trots de enorma frihets- och
våldsskillnaderna i de båda systemen har de en rad
utvecklingslikheter, som är slående vad avser:
1. Massiv ökning av materiell förbrukning,
2. Omfattande och ökande miljöförstöring som drabbar
produktionsförmågan i de biologiska systemen, livsgrunden
och människors hälsa,
3. Stark drift till monopolisering och storskaliga
lösningar,
4. Behov av stark centraldirigering och likriktning: den
växande Brysselmakten i EG och den sönderfallande
Moskvamakten i Comecon,
5. Behovet av centralstyrets maktorgan för att klara
centralisering och likriktning: den gemensamma
militärmakten och säkerhetspolitiken, den gemensamma
polisen, den gemensamma valutan, den gemensamma
centralbanken,
6. De sociala och regionala klyftorna,
7. Den bristande demokratin -- det demokratiska
underskottet,
8. Planekonomin,
9. Propagandan,
10. Murarna mot omvärlden
Den materiella förbrukningen och miljöförstöringen
Båda systemen har som mål att öka den materiella
standarden, som betraktas som något gott i sig.
I öststatsekonomierna har man byggt upp
utomordentligt slösande och miljöförstörande
produktionssystem utan egentlig rening, som har givit
innevånarna mycket små möjligheter till valfrihet i det
dagliga handlandet. Det finns stora utsläppskällor. Det har
i diktaturernas värld inte funnits någon hörbar opposition
mot vanvettet.
I västekonomierna har man gått en annan väg med en
enorm privat konsumtion med många miljöförstörande
utsläpp; främst vägfordon. Man har på många håll börjat
komma tillrätta med de stora punktutsläppen från
industrierna. I ett öppet informationssamhälle har industrin
inte kunnat hålla emot kritiken och därför tvingats till
åtgärder.
Till detta kommer sopor som produceras i ökad mängd.
Sopor som ofta bränns med resultat att syror och höggiftiga
dioxiner bildas och att tungmetaller frigörs.
Förbrukningen av fossila bränslen är stor i båda
systemen. Både i öst och väst är systemen höggradigt
miljöförstörande.
Centralisering och likriktning
I de båda systemen finns det starka drivkrafter för
centralisering av politisk och ekonomisk makt och därmed
likriktning av politiken. Vi ser det tydligt genom
maktkoncentrationen till Bryssel inom EG.
Maktorgan
För att kunna centralisera makt och likrikta fordras det
centrala maktorgan och maktinstrument. Vi ser nu hur
dessa håller på att utvecklas inom EG med den
gemensamma militärmakten och säkerhetspolitiken, den
gemensamma polisen, den gemensamma valutan, den
gemensamma centralbanken. Utan maktorgan kan inte
hundratals miljoner människor tvingas till likriktat
handlande. Militärmakt fordras också för att förena folken
till kamp mot yttre fiender till systemet.
Sociala och regionala klyftor
Starka centralistiska system tenderar att strunta i
områden i dess periferi så länge det inte hotar systemens
makt. Det uppstår tydliga regionala skillnader på grund av
centraliseringssträvandena.
Bristande demokrati
Centrala byråkratiska system har svårt att fungera
demokratiskt. Inom EG är det mycket markant och
benämns det demokratiska underskottet. Människorna
kommer allt längre från beslutsmaktens centrum. Den
obefintliga demokratin inom östblocket är väl
dokumenterad.
Planekonomin
Den blåa planekonomin är den, som stora
transnationella företag använder sig av när den av olika
företagsekonomiska skäl fördelar tillverkningsresurser runt
om i världen. Skilda tillverkningsenheter specialiserar sig på
delar av företagets sortiment. Förfaringssättet är i sin
praktik snarlikt det inom de gamla planekonomierna i
Östeuropa när olika delar av väldet tilldelades skyldigheten
att tillverka vissa varor. Båda systemen leder till en stark
centraldirigering och mycket transporter.
Propagandan
I de västliga ekonomierna är propagandan (reklamen)
inriktad på att få medborgarna att öka sin konsumtion för
att därigenom tillägna sig en för företagen (marknaden)
lönsam livsstil.
I diktaturer styr man också människors livsstil med
propaganda avpassad efter de makthavandes önskemål.
Murarna mot omvärlden
EG bildades därför att starka krafter i centrala
Västeuropa ansåg att de hade hamnat på efterkälken
ekonomiskt och maktpolitiskt. Ett starkt Västeuropa skulle
kunna möta hoten från USA, Östasien och Östeuropa. För
detta fordrades det en stark organisation med murar mot
världen och en fri rörlighet innanför murarna. Festung
Europa bildades.
När väl de fysiska murarna mot öster föll byggdes det
nya med hjälp av visumtvång så att människor skulle
förhindras att komma till Västeuropa. Det gamla
kommunistiska väldet i Öst var starkt isolationistiskt och
det visar sig EG också vara genom att bygga murar mot
resten av världen, mot människors och varors fria rörelse i
världen.
De stora likheterna, som har redovisats ovan mellan den
sönderfallande Moskvamakten och den som utvecklas i väst
inom EG, borde vara en varning för dem, som ivrar mest
för ovillkorlig EG-underkastelse.
Tanken om stora riken har alltid funnits i
världshistorien. De som har funnits har dock fallit under
tyngden av sin egen orimlighet därför att människors
frihetsbegär och behov av närhet gång på gång har visat sig
starkare än alla tiders militär- och förtryckarmakter.
Några exempel:
Perserriket
Alexander den stores välde
Romarriket
Djingis Khan
Det ottomanska riket
Den svenska stormakten
Napoleon
Dubbelmonarkin
Tredje riket
Det engelska imperiet
Sovjetmakten
Fria människor vill ha mångfald och närhet, inte
storskalig fjärrstyrning. Demokrati blir till en chimär även
om en författning föreskriver demokratiska former när
avstånden mellan folket och makthavarna ökar kraftigt.
Centralstyrning och direktiv strider mot vad som är
rimligt för välutbildade människor som vill vara fria.
Brysselmodellen blir därför en orimlighet i ett modernt
samhälle. Dess kommande sönderfall ligger i att
centralmaktsprincipen är förlegad. Det visar utvecklingen i
Sovjetunionen och dess forna satellitländer. Också den
politiska utvecklingen i Sverige tyder på detta med
socialdemokratins markanta tillbakagång.
Socialdemokratin har för många kommit att framstå som ett
storebrorsparti.
Det är en ödets ironi att medborgarna nu luras in i en
dirigistisk samhällsmodell (Brysselmodellen) av framför allt
ett parti, moderaterna, som i propagandan länge har kunnat
framstå som frihetspartiet.
2.3 Den ekonomiska krisen -- en stresskris
Det finns en kris i världsekonomin som beror på stora
obalanser i de ekonomiska systemen.
De senaste tio åren har det varit en stark högkonjunktur,
som har lett till en mycket stor konsumtionsökning framför
allt i de västliga industriländerna. Flertalet industriländer
har mycket stora bytesbalansunderskott, som innebär att de
lånar utomlands för att klara balansen. De lånar till
konsumtion.
USA är ett sådant land. Det har den största
utlandsskulden av alla länder. Landet klarar inte att häva
sitt underskott trots att dollarkursen under senare år har
fallit dramatiskt. Dollarn borde ha fallit ännu mera om den
inte fungerade som världsvaluta. Kursfallet borde ha
inneburit att produkter från USA skulle bli
konkurrenskraftiga och importen så dyr att landets
innevånare skulle föredra inhemska varor. Så har inte skett
i någon större omfattning. Såväl budgetunderskotten som
bytesbalansunderskotten är och har varit mycket stora
under många år. USA:s banksystem är nu i mycket stora
svårigheter.
De länder som har klarat bytesbalansproblemen är
andra världskrigets förlorare Tyskland och Japan. Troliga
orsaker kan vara att de länge inte själva deltog i och
betalade för de stora rustningarna i världen.
Under de senaste tio åren har börskurserna över allt i
världen stigit utomordentligt kraftigt ända fram till
Kuwaitkrisen (augusti 1990). Fastighetspriserna har gått
samma väg utan att reala värden finns bakom som täckning
för priserna.
De stora kapitalägarna runt om i världen och de stora
bankerna har under ett antal år med regeringars goda minne
arbetat utomordentligt ansvarslöst i den spekulations- och
låneekonomi, som har drivits fram.
Stora förmögenheter har byggts upp och de sociala
klyftorna har ökat inom och mellan länder.
Kapitalkoncentrationen och monopolisering av marknader
har ökat kraftigt. EG är ett tydligt exempel på hur de stora
kapitalägarna och monopoliseringen gynnas.
U-ländernas problem har under 1980-talet förvärrats
med ökande skuldsättning och oförmåga att klara de krav
på återbetalningar av lån, som Världsbanken och andra
internationella organ ställer.
Världen synes stå inför omfattande lågkonjunktur, en
ekonomisk tillbakagång med minskad handel och ökad
arbetslöshet.
2.4 Tredje världen
Tredje världens problem stiger med ökad skuldsättning
och ökat beroende av industrivärlden. Här synes för
närvarande inte några lösningar vara på gång. Vi får tyvärr
räkna med att de rika länderna kommer att fortsätta sin
utsugning. GATT-systemets oförmåga och ovilja att beakta
sociala och ekologiska förhållanden för handel på lika
villkor är till nackdel för världens fattiga.
Till u-ländernas problem hör olika etniska konflikter
som bland annat beror på kolonialmakternas godtyckliga
gränsdragningar utan hänsyn till vilka folkgrupper som hör
ihop. Korruption är ett mycket vanligt problem, som bidrar
till att hämma en god utveckling för folkflertalet.
Det är viktigt att internationellt verka för ökad självtillit
för att minska sårbarhet och miljöstörande transporter samt
för att motverka maktkoncentration genom de stora
transnationella företagen.
2.5 Östeuropa och nedrustningen
Nedrustningsförhandlingarna i Wien och Genève har
givit resultat och stora minskningar av de konventionella
styrkorna i Europas centrala delar planeras.
Warszawapakten har i praktiken upphört att fungera.
Kärnvapenmissiler har skrotats.
Under det senaste året har vi upplevt dramatiska och
glädjande politiska förändringar i vårt närområde.
Decennier av kommunistiskt förtryck i av Sovjetunionen
ockuperade länder har börjat släppa och folken i Östeuropa
kan börja hoppas på en framtid, som de själva kan få
bestämma över.
Vi får tyvärr räkna med våldsamma händelser inom det
sönderfallande sovjetiska imperiet. Vi ser i januari 1991
med våldsutbrott i Litauen och Lettland hur Sovjetmakten
inte verkar kunna klara övergången till demokratiska fria
länder inom det gamla Sovjetväldet. Den demokratiska
utvecklingen och frihetssträvanden i Baltikum hotas av
reaktionära krafter i Sovjetunionen. Osäkerheten i
utvecklingen är nu stor och inger stor oro.
Etniska stridigheter kan komma att prägla situationen
det närmaste decenniet. Klara tecken på sådana finns bland
annat i Moldavien och i Kaukasusområdet.
Vi kan inte heller bortse från riskerna för konflikter i
Västeuropa med EG som centralmakt. Människor kommer
att reagera på maktlösheten i det materiella och
miljöförstörande överflöd, som är EG:s mål.
Dessa konflikter kan rimligen inte utlösa storkrig. För de
militärindustriella komplexen över hela världen måste
utvecklingen mot fred och avrustning vara oroande. De
krigshot som man har byggt sin verksamhet och sina
förmögenheter på fortsätter att minska. Vi har all anledning
att se till att dessa starka maktintressen inte får påverka
eller avgöra den politiska utvecklingen.
3. Tillståndet i nationen
Statsverkspropositionen är en samlad bedömning av
tillståndet i nationen med förslag till åtgärder för att komma
tillrätta med ekonomiska obalanser och problem.
Propositionen ser samhället i huvudsak som en ekonomisk
kropp med ett antal komponenter, som skall bringas till en
samhällsekonomisk balans samtidigt som den ekonomiska
kroppen hela tiden skall växa i omfång.
Ett samhälle består av mer än dess ekonomiska
komponenter. Delar som propositionen utelämnar är:
1 tillståndet och förändringarna i de ekologiska
systemen och för naturresurserna, som utgör vår livsgrund,
biosfären,
2 det psykiska tillståndet hos medborgarna, deras
förhoppningar och besvikelser samt de idéströmningar, som
är förhärskande,
3 människors hälsotillstånd i alltmer stressade
situationer.
Dessutom saknas det en sammanhängande
målbeskrivning för det svenska samhället bortom de
ekonomiska målen. Miljöpartiet de Gröna anser att det är
omöjligt att föra en konsekvent politik om man inte tar med
alla avgörande delar av samhället och fogar in dessa i en
önskvärd utveckling.
Underlåtenheten att ta upp dessa frågor kan bero på den
allmänna avpolitiseringen och tron att en ''värderingsfri''
marknad styr till allas bästa. Statsverkspropositionen och i
synnerhet Finansplanen innehåller en bedömning av den
ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden.
Samtidigt borde den vara ett styrinstrument för
utvecklingen i landet. Om den inte bygger på uttalade
tankar om den önskade utvecklingen hänger förslagen i
luften. Exempel på detta är sänkningen av elskatten när
energin momsbelades, vilken innebar att t ex industrins
energianvändning kan öka till oförändrade kostnader.
Moms på persontransporter leder till minskat åkande med
kollektiva transporter som motverkar verkan av höjda
bensinpriser, som skulle minska bilåkande och miljöfarliga
utsläpp.
3.1 Tillståndet i de ekologiska systemen
Den omfattande och ökande miljöförstöringen
ödelägger många förnybara resurser. Detta är
kapitalförstöring. Många oroar sig över hur det står till i de
ekologiska systemen i landet och i vår närhet beroende på
den allt stridare informationsströmmen.
Livet i haven i vår närhet kvävs genom intensiv
övergödning med kväve från trafiken och jordbruket.
Haven hotas nu dessutom av oljeutvinning. Östersjön är
döende.
Utfiskning är ett ökande problem. Antalet livsformer
minskar. Det pågår en allvarlig genetisk utarmning hos
viktiga fiskarter på grund av mänsklig klåfingrighet och
girighet. Stora delar av fiskarnas fångster är förgiftade och
deformerade av industriutsläpp. Fisket tynar.
Vi nordbor är de främsta kväveförorenarna för
Östersjöområdet räknat per innevånare. Polackerna som
ofta klassas som stora nedsmutsare är blygsamma i detta
avseende. Vi svenskar är drygt fyra gånger värre än
polacker. Vår kamp mot kvävebelastningen är för tillfället
mycket svagt utvecklad.
tabell
Skogarna far illa på grund av utsläpp från trafik,
industri och försurande regn. Markförsurningen är ett svårt
problem. Barrförlusterna ökar och de tåligare lövträden
uppvisar också omfattande skador. Västra Sverige är
speciellt hårt drabbat. Skogarnas produktivitet kommer att
gå ner och ge allvarliga störningar för viktiga industrigrenar.
Odlingsmarkens tillstånd försämras som följd av
det utarmande intensiva jordbruket. Markens höga
produktivitet upprätthålls för tillfället på ett konstlat sätt
genom tillförsel av konstgödsel, jordbruksgifter och
speciella växtsorter anpassade till intensivodlingen.
Odlingsjordarna utsätts för förgiftning genom spridning av
rötslam. Vi får räkna med framtida sänkningar av
odlingsmarkens bördighet om inte odlingsmetoderna
ändras radikalt
Riksdagens jordbrukspolitiska beslut i maj 1990 verkar i
förstörande riktning, som innebär en fortsatt hög
användning av konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel och nedläggning av odlingsmark i
storleksordningen 500 000 hektar.
Luftens friskhet försämras på grund av alla
utsläpp främst från trafik och industri. Många medborgare
blir sjuka; allergierna ökar. Kulturföremål utsätts för
oreparabala skador. Vi suddar medvetet ut vår historia i surt
regn och sura avgaser.
Totala kväveutsläpp i Sverige från samfärdsel
På grund av katalysatorreningen kan vi nu skönja en
begynnande minskning av kväveoxidutsläppen i Sverige
under 1988.
tabell
Totala utsläpp av koldioxid från samfärdsel i Sverige
Utsläppsökningen under 1980-talet tid var dryga 26 %.
Vi ser hur vår totala situation bara blir värre under denna
tid. Allt tal om miljöhänsyn faller platt till marken.
tabell
Förbrukning av motorbensin
Denna ökar kraftigt och bidrar än mer till förstörelsen av
luft, vatten och mark.
tabell
De årliga procentuella ökningarna visar att
förbrukningen under 1980-talet synes ha ett samband med
högkonjunktur och ökad köpkraft.
tabell
Vattnets kvalitet minskar genom sura utsläpp till
brunnar och vattendrag, genom utlösning av tungmetaller
och aluminium samt höga nitrathalter. De kommunala
vattensystemen förfaller och bidrar till försämringen. I de
flesta vattendrag i Syd- och Mellansverige finner man nu
rester av jordbruksgifter. Dricksvatten förgiftas med
jordbruksgifter. Om detta inte stoppas är vi på väg in i en
polsk situation. Färskvattentäkterna måste skyddas.
Livsmedlens näringsvärde minskar genom de
industrialiserade storskaliga processer, som tillämpas. Mat
transporteras och förvaras längre och fordrar därför
kemikalietillsatser för att förhindra naturliga
nedbrytningsprocesser. Vi får i vår mat rester av
jordbruksgifter och dioxiner från industrier och sopeldning
och rötslam. Modersmjölk och feta fiskslag har mycket
höga dioxinhalter.
Det miljöfarliga avfallet och sopmängden ökar.
Det moderna industrisamhället med i huvudsak linjära
processer kännetecknas av tillverkning av sopor i stigande
mängder. De utgör hot mot biosfären på kort och lång sikt.
En viktig del av miljöpolitiken måste vara att kraftigt
minska sopmängderna och att ta hand om dem som ändå
bildas på ett ekologiskt rimligt sätt samt att aktivt verka för
att cykliska processer med återbruk och återanvändning blir
det dominerande inslaget i industrisamhället.
3.2 Medborgarnas fysiska och psykiska hälsotillstånd
Sjukfrånvaron är hög i Välfärdssverige
De egentliga orsakerna har inte studerats. Det finns
troligen många orsaker. Ofta skyller man på de enskilda
individernas bristande ansvarskänsla och missbruk av
försäkringssystem.
En viktig orsak kan vara att många arbeten som erbjuds
på den svenska arbetsmarknaden är enkla och
rutinbetonade. De står inte i rimlig proportion till de
kunskaper och förväntningar, som vårt väl utbyggda
utbildningssystem har skapat.
Kvinnors arbetssituation och livssituation är ofta mycket
besvärande i slitningarna mellan förväntningar,
arbetsgivares krav och möjligheterna att kunna klara
barnomsorgen på ett tillfredsställande sätt. Detta ökar
riskerna för sjukskrivningar av psykosociala skäl. För
kvinnorna gäller dessutom i högre utsträckning än för män
att det råder dålig överensstämmelse mellan utbildning och
kvaliteten i de arbeten, som erbjuds.
Förslitningsskadorna ökar i monotona
halvautomatiserade arbeten på moderna arbetsplatser.
Kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Andra yrkessjukdomar
finns också och ökar sjukskrivningarna och
förtidspensioneringarna. För att komma bort från detta
fordras att ändringar i arbetsmiljön (fysiskt och psykiskt) på
arbetsplatserna och i arbetets innehåll måste ha mycket hög
prioritet.
Kombinationen av mycket hög förvärvsfrekvens och
högt barnafödande leder också till ökad frånvaro.
Arbetsviljan är hög i Sverige
Aldrig har vi totalt sett lönearbetat så mycket i Sverige
som under det senaste året. Den bild som ges i massmedia
är ofta en helt annan.
Trots den höga viljan att lönearbeta är en majoritet
bestående av socialdemokrater och folkpartister inte nöjda.
De vill tvinga ut ännu mer medborgare på arbetsmarknaden
för att kunna uppnå den ekonomiska politikens tillväxtmål.
Arbetskraftsreserven ligger i deltidsarbetande kvinnor och
mera övertid. Instrumentet för detta är skattereformen. Nu
blir det säkert nya budskap när arbetslöshet hotar.
Svensk arbetsmarknadspolitik är erkänt effektiv i hela
världen. Vi har lyckats med att hålla arbetslöshetstalen och
antalet långtidsarbetslösa nere.
Arbetslinjen befrämjar hälsa visar många
undersökningar när arbetet är bra och inte leder till de
skador som har nämnts tidigare. Arbetslinjen måste
innebära att ''det goda arbetets princip'' hävdas och drivs
med kraft på alla arbetsplatser.
tabell
England England tabell
Statistiken
för 1989 över kvinnors förvärvsfrekvens är
intressant därför att den visar att de gamla EFTA-länderna
uppenbarligen har en från det övriga Västeuropa avvikande
kvinnosyn. Utbildning och frigörelse har satt sina tydliga
spår i de gamla EFTA-länderna.
tabell
Det är inte utan förvåning som man tar del av detta
diagram, som visar en sådan markant skillnad i arbetslöshet
mellan EFTA- och EG-länderna. Det är tydligt att
arbetslinjen har ett högt värde i EFTA-området.
Lönearbete är uppenbarligen en viktig del av samhällslivet
i EFTA-länderna.
tabell
Sverige har jämfört med ovan redovisade EG-länder en
framgångsrik arbetsmarknadspolitik när det gäller att
hjälpa medborgarna tillbaka i lönearbete.
Den statistik som här har redovisats stämmer delvis
mycket dåligt med den som ofta uppvisas för att visa att
Sverige är ett dåligt land med lata medborgare.
3.3 Tillståndet i ekonomin
En inflationsdrivande politik
Regeringen har under ett stort antal år fört en
inflationsdrivande politik. I mitten av åttiotalet slopades
kreditregleringen samtidigt som det rådde en topp i
högkonjunkturen. Hushållen kunde låna friskt. Så skedde i
mycket stor utsträckning och hushållens skuldsättning
ökade kraftigt.
tabell
Vi fick i Sverige en konsumtionsboom, en ''köpfest''.
Realt ökade den privata konsumtionen med 2.9 % per år
under åren 1984 till 1989.
tabell
Industrin som hade goda exportmöjligheter på grund av
en ökande marknad för svenska kvalitetsprodukter, kom att
gå för fullt. Arbetslösheten sjönk till rekordlåga nivåer och
den totala lönearbetstiden ökade som tidigare har visats.
Kampen om arbetskraften i vår ekonomi ledde till att
lönerna steg kraftigt samtidigt som företagen kunde ta ut
överpriser och höja sina vinster rejält. Löneökningstakten
översteg och överstiger fortfarande ökningstakten i den
uppmätta produktiviteten i näringslivet.
Det inhemska efterfrågetrycket gjorde att den
fullbokade industrin inte kunde klara att tillverka mera.
Importen ökade därför och med den underskotten i
bytesbalansen, vilka, förutom räntorna på de utlandslån
som de borgerliga regeringarna framtvingade på 70-talet,
också beror på den stora kapitalexporten. Inkomsterna från
exporten betalade och betalar fortfarande med råge
importen.
Exporten började få problem genom att priserna på de
svenska varorna blev för höga på grund av stora vinstuttag
och stigande tillverkningskostnader. Den minskande
skillnaden mellan export- och importvärdena bidrar nu till
att öka underskotten i bytesbalansen. Sverige skuldsätter
sig för att kunna överkonsumera och för att betala gammal
överkonsumtion.
Den stora kapitalexporten och ''oktoberkrisen''
Valutaregleringens successiva avskaffande under 1980-
talet drog proppen ur tunnan för att släppa loss
kapitalflödena. Alltmer svenskt kapital har använts till
företagsuppköp i Västeuropa och för att placeras på den
spekulativa fastighetsmarknaden inom EG.
tabell
Det har i skilda sammanhang framförts att industrialister
inte längre har förtroende för Sverige. Det skulle visa sig i
att svenska företag investerat stora belopp utomlands och
att få utlänningar sökt sig till Sverige för att investera. Ett
viktigt skäl för detta är att praktiskt taget alla arbetsföra i
Sverige har varit i arbete. Det har inte varit möjligt att
uppdriva kunnig personal till nya produktionslinjer i
Sverige. På kontinenten med dess stora arbetslöshet finns
det folk i överflöd till nya tillverkningslinjer. Eftersom stora
kapitalägare bara är lojala mot kapitalet och
kapitalvinsterna är det naturligt för dem att utnyttja alla
möjligheter till snabba kapitalvinster. Därför vandrar
pengar ut ur Sverige.
Sverige ligger efter valutaregleringens avskaffande
öppet och oskyddat för stora kapitalströmmar. Ett fåtal
personer med stora kapital bakom sig bestämmer med sitt
handlande på ett avgörande sätt hur svensk ekonomisk
politik skall föras. Ett tydligt exempel på detta var den så
kallade krisen i oktober 1990 med stora valutautflöden.
Riksbanken tvingades då med regeringens goda minne att
höja räntorna kraftigt för att hejda utflödet. Operationen
lyckades och valutareserven är nu mycket stor.
Valutautflödet under oktober 1990 berodde inte bara på
obalanser i Sveriges ekonomi. Tanken ligger nära tillhands
att stora kapitalägare samtidigt förde ut mycket kapital för
att tvinga fram en ekonomisk politik i deras smak och
snabba på inmarschen i EG. Debatten om att regeringen
borde acceptera devalveringar som metod att klara
industrins kostnadskris kändes hotfull. Troligen var det
också en maktdemonstration för att visa att makten nu är
på väg bort från politiken och över till marknaden och de
stora kapitalägarna. Stora kapitalägare vill förutom att ha
ekonomisk makt också kunna påverka politiken eftersom
det gynnar dem i deras arbete med kapitalet.
De höga räntornas förbannelse
De höga räntorna innebär ökad belastning på hushållens
ekonomi eftersom bostadsräntorna hela tiden justeras
uppåt.
De som drabbas är som vanligt de med lägre inkomst och
de som inte kan kompensera sig på kapitalmarknaden.
Utvecklingen vidgar de ekonomiska klyftorna ytterligare i
samhället.
Hushållen ökar nu sina lån i utländsk valuta för att få ner
sin räntebelastning.
Finanskrascherna drabbar småspararna
I Sverige kommer vi att under en avsevärd tid tvingas
betala höga räntor och ha ett stort gap mellan utlåne- och
inlåneränta för att banker skall kunna täcka förlusterna från
de vidlyftiga och förlustbringande spekulationsaffärerna.
Kortsiktigheten firar triumfer
De höga räntorna innebär att man inom näringslivet bara
satsar på projekt som är mer eller mindre omedelbart
lönsamma. Långsiktigheten kommer då bort liksom
investeringar i miljöteknik. Det är betydligt intressantare
för aktörerna att göra snabba pengar på den internationella
kapitalmarknaden än att göra långsiktiga satsningar i
produktion och samhälle.
Höga räntor i Sverige har gjort att den svenska
kapitalmarknaden nu är intressant för internationella
placerare.
3.3.1 Produktivitet, investeringar och löner
I nästan alla ekonomiska rapporter klagas det på att
produktiviteten i Sverige inte utvecklas i den takt som vi
borde kunna förvänta oss. En låg eller negativ
produktivitetsutveckling kan innebära att vi slösar med
resurser. Att utnyttja de givna resurserna effektivare är i
princip av godo förutsatt att inte mänskliga och förnybara
resurser skadas eller förstörs. Snabba och enformiga
tempoarbeten kan medföra mätbar produktivitetsökning
men kan också åtföljas av svåra mänskliga lidanden och
samhällskostnader, som inte mäts. Produktivitetsökningen
i svenskt näringsliv är inte så dålig som man vill göra sken
av. Problemet är att löneökningstakten är högre än den
uppmätta produktivitetsförbättringen.
tabell
Näringslivets investeringar har varit stora och
kraftigt ökande under en lång tid. De har ökat kraftigt i fast
penningvärde sedan början av 1980-talet. Nya utrustningar
är mera produktiva än de gamla. Allt detta borde leda till
att vi i Sverige har och kommer att få höga
produktivitetsökningar.
tabell
Statens och kommunernas investeringar ligger på
en mycket låg nivå. Försummelserna när det gäller de
viktiga investeringarna i spårburen trafik lyser igenom med
full kraft. Näringslivets investeringar fördelar sig på
följande sätt:
tabell
Detta diagram visar att näringslivets investeringar har en
uppenbar snedfördelning till fördel för framförallt
investeringar inom bank- och försäkringsverksamheten.
Dessa investeringar leder inte till produktivitetsökningar i
någon högre grad. Det är svårt att frita sig från tanken att
de stora investeringsbeloppen inom dessa områden har att
göra med de stora fastighetsspekulationerna.
Det finns anledning att ifrågasätta metoderna för
produktivitetsmätningarna. Förändringar i kvalitet över
tiden är en svårfångad faktor. Det är rimligt att befara att
det görs allvarliga felbedömningar på grund av brister i
mätmetoder. Det vore viktigt att mäta effektiviteten och
produktiviteten i användningen av knappa resurser.
De stora vinsterna
De har med säkerhet haft den inverkan att man i
företagen inte har intresserat sig i lika hög grad som förr för
kostnadspress och rationalisering. Därmed hålls också
produktivitetsökningarna tillbaka.
Ta vara på människorna
Ett annat tänkbart skäl till långsam ökning i
produktiviteten kan ligga däri att man inom näringslivet
ännu inte har förstått att ta vara på medborgarnas höga
bildningsnivå genom att ordna mera stimulerande och
ansvarsfyllda arbeten -- en annan organisation som
möjliggör frisläppande av skapande krafter. Det är en
gammal erfarenhet att sjukfrånvaron minskar ju mera
stimulerande arbeten som finns.
Lönefrågan kan kopplas till industrins
investeringar och produktivitet och att ta vara på de
anställdas intresse och skaparförmåga. Stimulerande
arbetsuppgifter leder förutom till bättre arbetsprestationer,
bättre produkter och mindre spill till att lönefrågan inte får
en så central plats i tänkandet. Att lönefrågan har varit så
dominerande hänger ihop med att lön också i många
industrier är en kompensation för tristessen i arbetet.
Det är en viktig framtidsuppgift att bättre ta vara på
människors kunskaper och färdigheter som är ett resultat av
vårt utbildningssystem. Detta kommer att leda till minskat
slöseri med människor och material och kommer att
möjliggöra att vi kan sänka lönearbetstiden i samhället i
snabbare takt.
Svensk industri är stark
Det är uppenbart att svensk industri har sett om sitt hus
under 1980-talet och investerat kraftigt, främst i Sverige.
Industrin måste därför anses vara väl rustad för att kunna
möta 90-talet och dess problem. Ett mycket viktigt
förändringsarbete kvarstår; nämligen det att aktivt anpassa
såväl tillverkningsprocesser som produkter till stränga
miljökrav.
Tyvärr är det alltför ofta så att industrin vidtar åtgärder
först när den tvingas av lagar och förordningar. Att använda
marknadsmekanismer för att styra i riktning mot ett
resurssnålt samhälle motsätter man sig på många håll inom
industrin. Detta är märkligt eftersom man annars inom
näringen är förkämpar för marknadskrafterna. Här fordras
det ett radikalt omtänkande och en stor öppenhet för nya
affärsmöjligheter och marknader.
3.3.2 Den offentliga sektorn
Under högkonjunturen har den offentliga sektorns
verksamhet inom vård och omsorg haft stora problem.
Bristen på arbetskraft har medfört att man trots stora
lönehöjningar har haft det svårt att få tag på medarbetare.
Köproblemen har varit och är stora.
Den offentliga sektorns alla delar står inför betydande
omstruktureringar i framtiden. Miljöpartiet de Gröna har i
en separat motion redovisat partiets syn i dessa frågor och
hur partiet vill se transfereringssystemen utformade i
framtiden.
3.3.3 Konjunktursvängning och arbetslinjen
I Sverige är vi nu på väg in i en djup lågkonjunktur med
ökande och hög arbetslöshet. Regeringen räknar med en
arbetslöshet på ca 2.5 % under 1991 och 3.5 % under 1992
trots att regeringen enligt budgetförslaget skall satsa ca
3 000 milj.kr. på arbetsmarknadsutbildning. Det visar att
satsningarna är otillräckliga eftersom så höga
arbetslöshetstal är oacceptabla i Sverige trots att de är låga
vid en internationell jämförelse.
Lönearbete är för flertalet svenskar en helt avgörande
del av deras ekonomi och välbefinnande. Miljöpartiet de
Gröna kan inte acceptera att många människor tvingas till
arbetslöshet. Längre fram i motionen kommer vi att
redovisa åtgärder för att kunna hävda arbetslinjen.
Pris- och lönebildningen
Vi delar regeringens uppfattning att det är ett mycket
viktigt ekonomiskt-politiskt mål att kunna sänka
inflationen. Regeringen vill åstadkomma detta genom att
arbetsmarknadens parter skall teckna stabiliseringsavtal på
låga nivåer och att hyreshöjningarna skall begränsas.
Vi delar den gängse uppfattningen att det finns ett starkt
inflationstryck i ekonomin och att en sammanlagd inflation
under 9 till 10 % för 1991 kommer att bli svår att undvika.
Skattereformens engångsverkningar bör ha ebbat ut fram
till 1992. Då bör vi kunna räkna med en lägre inflationstakt.
Inflationsfrågan -- bara en löneökningsfråga?
Regeringen och många ekonomiska experter ser
inflationen som enbart en fråga om för hög löneökningstakt
och att det är fackföreningarna som har skulden till den.
Därför har man tillsatt Rehnbergkommissonen för att få ner
löneökningstakten. Det av kommissionen framlagda
förslaget är ett ur fördelningssynpunkt bra förslag.
Miljöpartiet de Gröna anser det viktigt att få tillstånd en
minskning av löneökningstakten om det kan ske på ett
fördelningspolitiskt rimligt sätt i enlighet med
Rehnbergkommissionens förslag. Det är ingen tvekan om
att inflation fördelningspolitiskt är av ondo eftersom den
fördelar om förmögenheterna i samhället till de redan rikas
fördel.
Att få ned löneökningstakten är också viktigt ur
konkurrenssynpunkt. Det Rehnbergkommissionen har
lyckats med är att dämpa förväntningarna om höga
löneökningar. Det som har varit de utlösande faktorerna för
de ökade lönerna bortser regeringen ifrån. Hit hör den egna
politiken att öka den materiella förbrukningen, som bland
annat blev ett resultat av den slopade kreditregleringen.
Vidare hölls energikostnaderna på låg nivå i strid mot
miljöansvariga löften om motsatsen.
Regeringen bortser också från de inflationsdrivande
krafterna, som ligger i spekulationer i aktier och fastigheter.
Krafter som driver fram höjda hyror i bostäder och för
affärer. Arbetsgivarpartens roll med dess krav på
decentraliserade löneförhandlingar och kamp om
arbetsstyrkan har också spelat en stor roll.
Eftersom inflationen inte endast är en lönefråga utan i
lika hög grad ett resultat av en politik för att stimulera till
överkonsumtion måste antiinflationspolitiken kombineras
med metoder att minska den materiella förbrukningen.
3.3.4 Den dubbla skuldsättningen
Vi har i Sverige under lång tid levt över våra tillgångar
såväl ekonomiskt som ekologiskt. Vi ser det tydligast på den
ekonomiska sidan genom de omfattande
bytesbalansunderskotten. Detta leder till att vi måste låna
till konsumtion, vi konsumerar i dag mer än vad vi förmår
att producera. Betalningen för denna överkonsumtion
skjuter vi på framtiden.
På den ekologiska sidan ser vi denna skuldsättning
tydligt när vi förstör delar av det biologiska livets
förutsättningar genom att försura jord, vatten och luft,
kväva vattendragens produktionsförmåga med stora
kväveläckage osv. Betalningen för de ekologiska skulderna
har vi hitintills skjutit framför oss.
Kunskaperna om vår samlade skuldsättning borde finnas
hos alla politiska partier och hos ledande politiker. Det är
Miljöpartiet de Grönas uppfattning att vi måste börja att
sanera våra skulder -- såväl de ekonomiska som de
ekologiska. Vi anser att vi inte har rätt att skjuta över
betalningen av de ekologiska och ekonomiska skulderna till
kommande generationer.
Våra grannländer och de flesta konkurrentländer
befinner sig i samma situation som vi. Där finns också
kunskaperna om den dubbla skuldsättningens problem och
att de måste lösas. Det kommer att påverka den
internationella ekonomin starkt de närmaste tio åren.
Det kommer att bli svårt att klara den dubbla uppgiften.
Som politiker kan vi inte undandra oss vårt ansvar att
försöka anvisa vägar hur detta skall klaras. Den dubbla
uppgiften kommer att ställa oss inför målkonflikter som kan
komma att innebära att viljan att sanera de ekologiska
skulderna temporärt minskar styrkan i arbetet med att
sanera de ekonomiska skulderna.
4. En grön solidarisk ekonomi på demokratisk grund
Vi är nu i en situation som fordrar att vi tar ansvar för
utvecklingen i Sverige baserat på ett internationellt
solidariskt ansvar. Vår ekonomiska politik måste präglas av
de kunskaper vi har och av våra grundläggande
humanistiska värderingar. Det betyder att vi måste visa
återhållsamhet i vårt dagliga handlande och använda vårt
samlade kunnande för att vända utvecklingen i tid.
Viktiga mål
De viktigaste målen som legat till grund för utarbetandet
av Miljöpartiet de Grönas ekonomiska alternativ är:Den
materiella förbrukningen skall minskas inom sådana
områden som tär på knappa råvaruresurser och förstör
miljön.Energiförbrukningen skall minskas och styras
över till förnyelsebar, miljövänlig energi.
Miljöbelastningen skall minskas inom produktion,
kommunikationer och andra miljöstörande områden.
Förebyggande vård skall främjas, vilket på sikt minskar
ohälsa.De sociala och ekonomiska klyftorna i samhället
och världen skall minska.Inflationstrycket skall sänkas
och takten i löneökningarna dämpas.Arbetslinjen
bibehålls.
Strategi
För att nå ovannämnda mål vill Miljöpartiet de Gröna
använda följande medel som huvudinslag i budget- och
ekonomisk politik de närmaste åren.
Storsatsning på miljöinriktade investeringar
En huvuduppgift under det kommande decenniet
kommer att vara att bygga om samhället i en mer
miljövänlig riktning. Resurskrävande och miljöstörande
teknik måste bytas ut mot resurssnål och miljövänlig. Detta
kommer att kräva mycket stora investeringar inom framför
allt tre områden:
På trafikområdet måste en överflyttning ske av
trafik från bil och flyg till järnvägar. Detta kräver ett
omfattande utbyggnadsprogram för järnväg och annan
spårtrafik.
Inom energiområdet behövs mycket stora
investeringar i energisparande och ny miljövänlig
energiproduktion både i företag och hushåll.
Även i övrigt fordras stora investeringar för
förbättrad avfallshantering, nya miljövänliga
industriprocesser, mm. Stora satsningar måste också göras
utomlands, både i vissa öststater och i utvecklingsländer för
att minska utsläpp som även berör oss i Sverige.
Dyrare energi och utsläpp
Miljöpartiet de Gröna vill använda höjda skatter och
avgifter på energi, råvaror och utsläpp som ett viktigt
styrmedel för att få igång ovannämnda
investeringsprogram. De höjda skatterna och avgifterna
verkar på två sätt.
För det första gör de användning av energi, knappa
råvaror och miljöförstöring dyrare för företag och hushåll
och stimulerar dem därför till att söka resurssnåla och
miljövänliga alternativ. Lönsamheten av investeringar i
miljövänlig teknik ökar.
För det andra ger de staten inkomster som på olika vägar
används till att finansiera investeringsprogrammet. Dessa
vägar är främst av två slag:direkta statsanslag,
exempelvis till järnvägsinvesteringar och till bidrag och
omställningsfonder för att stimulera ny energiteknik, mm i
företag och hushåll. Företagen och hushållen förutsätts
dock genom eget kapital eller upplåning själva finansiera
huvuddelen av investeringarna.skatteväxling. Vi
måste få en omfördelning mellan skatter på arbete och
energi. Sedan 1950 har kostnaden för arbetstid ökat med
över 400 % i realt värde -- varav 2/3 ligger på skatter och
avgifter. Energibeskattningen har endast ökat med drygt
30 %. Miljöpartiet de Gröna vill därför att sänkningar av
arbetsgivaravgifterna skall betalas med hjälp av skatter på
energiråvaror och miljöfarliga utsläpp.
En del av de pengar som tas in på höjda skatter och
avgifter på energi, etc återförs till företagen i form av sänkta
arbetsgivaravgifter.
Energiskatter och miljöavgifter höjs kraftigt 1991/92.
Därefter höjs de realt sett, men i långsammare takt även
kommande år. På sikt kommer trots detta statens intäkter
av dessa skatter och avgifter att sluta öka eller att minska
i takt med en minskad förbrukning och minskade utsläpp.
Genom att intäkterna inte bundits upp i långsiktiga
driftåtaganden kan de stagnerande intäkterna mötas med
neddragna investeringar när de viktigaste delarna i
investeringsprogrammet har genomförts.
Besparingar
Andra satsningar än som berör miljöinvesteringar måste
helt finansieras genom besparingar på andra områden.
Medel till en ökad förebyggande vård kan i första hand
erhållas genom besparingar på transfereringssystemen. Det
gäller främst bostadssubventionerna men också inom vissa
socialförsäkringssystem. Andra områden där besparingar
kan göras är det militära försvaret och byggandet av nya
vägar.
På längre sikt bör satsningar på en bättre miljö kunna
leda till minskade utgiftsåtaganden för samhället. Stora
delar av Miljöpartiet de Grönas politik är en del i
förebyggande sjukvård. Detta kan verka dämpande på
skattekvoten.
Rättvis fördelningspolitik
Miljöpartiet de Gröna prioriterar en ombyggnad och
omvandling av samhället i miljövänlig riktning. Detta
kommer att kräva en kraftansträngning av oss alla och
kommer att leda till att andra, mer traditionella mål för den
ekonomiska politiken får komma i andra hand. Hit hör till
exempel höjda reallöner. Det är inte realistiskt att vi skall
kunna genomföra en stor framtidssatsning för en bättre
miljö och samtidigt öka konsumtionsstandarden på andra
områden. Tvärtom kommer konsumtionen att behöva
minska på flera områden, framför allt sådana som innebär
fara för miljö och folkhälsa och där priserna kommer att
stiga väsentligt till följd av våra skatteförslag.
För människor i alla inkomstgrupper gäller dock att
Miljöpartiet de Grönas ekonomiska politik och
skattepolitik ger dem möjlighet att själva påverka sin
konsumtionsnivå genom ett medvetet val av vad de
konsumerar. Genom att avstå från konsumtion som
försämrar miljön och folkhälsan kan de få mer pengar över
till en sundare och miljövänligare konsumtion.
Skattepolitiken måste ha en klar fördelningsprofil till
fördel för dem med lägre inkomster.
Valutaregleringen
Det är partiets bestämda uppfattning att total
rörelsefrihet för kapital inte är möjlig att upprätthålla. Det
beror på att kapitalägarna enbart är lojala mot kapitalet och
dess förmerande. Mera sällan är de solidariska mot dem
som har bidragit till att kapitalet har bildats.
Miljöpartiet var emot att valutaregleringen avskaffades,
dvs att man tog bort all kontroll av kapitalexport. Den fria
kapitalrörelsen leder till kortsiktigt handlande, som inte
gynnar utvecklingen till en god miljövänlig industristruktur.
Kapitalets totala frihet kommer att skapa stora problem
i världsekonomin på grund av kapitalägarnas lojalitet med
kapitalet. Därför behövs det nu ett internationellt arbete för
att motverka kapitalets överrörlighet. Partiet vill att
regeringen snarast tar initiativ till internationella
överenskommelser för begränsning av kapitalets totala
frihet.
4.1 Gröna krav på solidaritet och dess konsekvenser
Miljöpartiet de Grönas framtidsvisioner har som
utgångspunkt att människor är skapande och tänkande. De
är kapabla att kunna lösa problem. De kan och vill ta
ansvar. Människor har känsla för solidaritet.
Många människor har känsla för de långa
tidsperspektiven. Som biologisk varelse har de en stark
överlevnadsvilja och behov av närhet.
Fyra solidariteter är vägledande för Miljöpartiet de
Grönas politik:
1. Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen 2.
Solidaritet med kommande generationer 3.
Solidaritet med utsatta människor i Sverige 4.
Solidaritet med människorna i u-länderna
Det som saknas i Sverige är en genomtänkt ansvarsfull
politik med utgångspunkt i de fyra solidariteterna, som tar
hänsyn tillatt vi inte längre kan tära på de ändliga -- de
icke förnybara resurserna i dagens orimliga takt,att vi
inte längre kan fortsätta med att förstöra
produktionsförmågan hos jord, vatten och luft -- de
förnybara resurserna,att vår varutillverkning och dess
produkter i användning inte får förstöra människors hälsa
och naturen,att vi måste gynna återbruk och
återvinning,att visa solidaritet med de fattiga i världen.
Industrisamhället som system har fram till nu byggt på
fyra underförstådda allmänt accepterade men ohållbara
förutsättningar:
1. Obegränsad tillgång till lagrad energi 2.
Obegränsad tillgång till råvaror 3.
Obegränsad tålighet hos naturen mot påverkan 4.
Obegränsad fysisk och psykisk tolerans hos
människan mot en ändrad livssituation
Nackdelarna och riskerna med en fortsatt utveckling
byggd på dessa förutsättningar börjar nu bli uppenbara för
allt fler människor. De globala miljöhoten och den allt
snabbare utplundringen av knappa råvaruresurser och
förgiftningen av ekosystemen hotar nu på allvar människans
fortsatta existensmöjligheter på jorden.
4.2 Energipolitiken
Utan en energipolitik på ekologisk grund, som bidrar till
att minska den materiella förbrukningen, blir det i
praktiken omöjligt för Sverige bidra till att lösa
överlevnadsproblemen i världen.
tabell
Tabellen från Worldwatch Institute är lärorik då den
visar att de bränslen som en ansvarsfull politik leder till att
vi skall använda också är de billigaste när det gäller att
minska kolutsläppen och som i sin användning dessutom är
de mest kostnadseffektiva. Energieffektivisering är
uppenbarligen det bästa alternativet.
4.2.1 Elkraften
Orimligheten i att omedelbart tillfredsställa alla
önskemål
Knutpunkten i svensk energipolitik är användningen av
elektrisk kraft. Grundprincipen har varit att varje
elönskemål genast skall tillfredsställas till lägsta kostnad.
Det har medfört en nära nog ohämmad utbyggnad av
vattenkraft och världens mest omfattande satsning på
kärnkraftsproducerad el räknat per innevånare. Omedelbar
tillfredsställelse av alla önskemål är en ekonomisk
orimlighet eftersom den ställer krav på stor överkapacitet i
elproduktionen. Det finns väl ingen annan samhällssektor,
som har tillåtits arbeta på detta sätt. Ökad effektivitet i
elanvändningen har de makthavande under lång tid valt
bort.
Energitjänstbegreppet
Energitjänst är den nytta som energin uträttar för
användaren. Exempel på energitjänster är uppvärmning av
lokaler, kyla till matförvaring, smältning av stål eller
pumpning av pappersmassa. Till ett och samma behov av
energitjänst kan det gå åt olika mycket energi beroende på
hur effektivt man använder energin.
Energieffektivitet och miljö
Effektivare energianvändning är oftast det effektivaste
och billigaste sättet att undvika icke önskade utsläpp från
energisektorn, t ex sådana som förvärrar växthuseffekten
och påverkar klimatet. Många gånger kan utsläppen
minskas utan nettokostnader för samhället, därför att
kostnaden för att minska energibehovet genom effektivare
energianvändning är lägre än vad motsvarande ny
energitillförsel skulle kosta. Minskade koldioxidutsläpp kan
uppnås genom effektivare energianvändning samtidigt som
energikostnaderna minskar.
Elbehov och elförsörjning år 2010 enligt Vattenfall
Att det går att nå mycket stora energibesparingar på
elsidan visar Vattenfall i en studie ''Att välja väg''. Den
utgår ifrån att vi i Sverige fram till år 2010 skall kunna öka
eltjänsterna med 50 % och samtidigt kunna minska
elanvändningen med 26 %. Bruttonationalprodukten har
man räknat med skall öka med ca 2 % om året i enlighet
med Långtidsutredningen. Studien utgår från att
kärnkraften är avvecklad år 2010 i enlighet med gällande
riksdagsbeslut.
tabell
Med begreppet ''Som vanligt'' avses att inga speciella
insatser görs för att effektivisera elanvändningen.
''Effektivt'' innebär att god teknik tillämpas och med ''Hög
effektivitet'' att nu känd teknik medvetet förs in under den
aktuella tiden.
tabell
Vi ser att ett högeffektivt miljöanpassat alternativ blir
bara 10 % dyrare än det alternativ som väljer de mest
ekonomiska energislagen.
tabell
Studien vill visa att vi i Sverige kan minska
koldioxidutsläppen kraftigt per person med ca 22 % eller ca
1 % om året om vi väljer ett miljöanpassat
elförsörjningsalternativ.
Koldioxidutsläppen kan minskas ännu mera om vi i
Sverige följer Miljöpartiet de Grönas mera återhållsamma
politik utan någon större ökning av energitjänsterna. En
minskad fossilbränsleanvändning med två procent om året
är fullt möjlig genom att utveckla och införa inhemska
förnybara energikällor i stor omfattning.
Omställningsinsatser
Omställningen till ett mindre elslösande samhälle kan
underlättas av att riksdagen beslutar införa
energiomställningslån till bestämda och bra
energieffektiviseringsinsatser. Sådana lån skall vara
räntefria under tre år och amorteringsfria under fem år. En
sådan stimulans erfordras för att påskynda utbytet av äldre
mera energikrävande utrustningar.
Sverige behöver en elbörs
Sverige behöver en elmarknad där stora och små
elproducenter bjuder ut sin elenergi till distributörer och
stora kunder, som fritt kan välja leverantör. Ett val där pris,
ev tilläggskostnader, leveransförmåga och leveranstrygghet
på kort och lång sikt bör vara viktiga faktorer.
En sådan marknad förutsätter att köpare och säljare får
använda högspänningsnätet till självkostnadspris. Nätet bör
förvaltas av en organisation som är fristående från de stora
kraftföretagen. På en väl fungerande elmarknad kommer el
som tillförs marknaden genom effektiv elanvändning att
visa sig vara en miljövänlig och uthållig energiresurs som
många gånger blir billigast. Även små elproducenter med
sol, vind, vatten, biobränsle och andra förnybara
energikällor kommer att få en chans. En hopkoppling med
den norska elbörsen borde vara av intresse för att utnyttja
resurser bättre tillsammans.
Dela upp Vattenfall
Vattenfalls kraftverk säljs till länen. Vattenfall behåller
det stora distributionsnätet på ett sätt som påminner om
Banverket. Stamnätet är ett distributionsnät till vilket
producenter och konsumenter kan ansluta sig mot skälig
betalning. Frigjort kapital skall användas för satsningarna
på spårburen kollektivtrafik, utveckling av nya trafiksystem
som spårbilar och de miljövänliga energierna.
4.2.2 Icke uthålliga energikällor
Det viktiga i svensk energipolitik är att se till att de icke
uthålliga energikällorna (kärnkraft och fossila bränslen)
fasas ur så fort som det överhuvudtaget är möjligt. Det som
avgör tempot i den dubbla avvecklingen är möjligheterna
att effektivisera och att ersätta.
Fossila bränslen
Fossila bränslen svarar för huvuddelen av miljöskadliga
utsläpp. Särskilt bekanta är koldioxid, svaveldioxid och
kväveoxider tillsammas med många farliga restprodukter.
Riksdagen har år 1988 fattat beslut om att sätta ett tak
för de svenska koldioxidutsläppen. Den nivå som inte får
överskridas är 1988 års utsläpp. Några åtgärder för att klara
taket har inte vidtagits. Internationella rekommendationer
innebär att utsläppen från fossila bränslen måste reduceras
med 85 % för att vi skall kunna leva inom de gränser som
naturen sätter. Brundtlandrapporten om en hållbar
utveckling har också fastlagt detta. Miljöpartiet de Gröna
har satt som mål att detta skall vara genomfört till år 2025.
Kärnkraften
Satsningen på kärnkraft i kombination med ett överflöd
på subventionerad elkraft har varit en olycka för
möjligheterna att föra en ekologiskt inriktad energipolitik.
Kärnkraften är en utomordentligt farlig energikälla. Det
finns ingen energikälla som i ett enda slag kan ställa till med
så mycket förödelse på kort och lång sikt.
Erfarenheterna från Tjernobyl och Harrisburg borde få
den mest entusiastiska kärnkraftsförespråkare att blekna.
En mycket komplicerad teknik är beroende av att
människor inte handlar fel. Det går inte att i förväg tänka
igenom alla tänkbara felhandlingar och kompensera dem
med dator- och reglerteknik.
Kärnkraften måste avvecklas och Miljöpartiet de
Gröna har visat att det kan genomföras på tre år. Därvid
behöver under några år ''koldioxidtaket'' genombrytas. En
avveckling på tre år utan att öka koldioxidutsläppen från
fossila bränslen kräver ransoneringar och andra drakoniska
föreskrifter.
Om riksdagen inte accepterar ett tillfälligt genombrott
av koldioxidtaket bör avvecklingen genomföras
långsammare så att den är genomförd senast under år 2000.
Därför är starttidpunkten av allra största betydelse. Det är
vår mening att minst en reaktor skall ställas av under 1991.
4.2.3 Förnybara energikällor
Vi kan konstatera att de enda långsiktigt realistiska
energialternativen är de förnybara energikällorna som på
skilda sätt bygger på de energiomvandlingar som solen
åstadkommer nu. De energislag som vi måse satsa på är
då:vattenkraftvindkraftbiologiska bränslen
direkt solvärmejord- och sjövärme via värmepumpar
Av dessa erbjuder vattenkraften begränsade
möjligheter i och med att Miljöpartiet de Gröna vill skydda
de fyra återstående stora älvarna och göra dem till
nationalälvar. Däremot kan mera vattenkraft utvinnas
genom effektivisering av gamla anläggningar.
Vindkraften kan rätt utbyggd och rätt placerad ge
goda tillskott till elförsörjningen. Den borde också kunna
spela en stor roll på öar och i isolerade trakter. Totalt
beräknas vindkraften i framtiden kunna ge mellan 15 och 20
TWh/år.
De biologiska bränslena ger idag ca 65 TWh/år
eller lika mycket energi som vattenkraften. Genom att ta
vara på skogsavfall och lämpliga energiodlingar kan siffran
fördubblas enligt goda uppskattningar.
Den direkta solvärmen är under lovande
utveckling.
Jord- och sjövärme kan i vissa områden ge goda
tillskott.
Trafiken slukar stora mängder fossila bränslen och
alstrar därför stora mängder växthusgaser som koldioxid
och försurande gaser som kväveoxider. För att komma
tillrätta med växthusgasproblematiken är det viktigt att
minska de trafikgrenar som konsumerar mest fossila
bränslen per ton- eller passagerarkilometer samt att se till
att främja lokal tillverkning och samhällsplaneringen för att
totalt minska trafikvolymen.
Till bilden hör som har nämnts tidigare att världens
oljetillgångar är begränsade och att de töms i snabb takt.
Med förbrukningstakten för 1989 är de nu kända
tillgångarna tömda om drygt 40 år enligt Worldwatch
Institute. Det gör att vi måste räkna med brant stigande
drivmedelskostnader framöver. Det finns många goda
rationella skäl att mycket snabbt se över trafikpolitiken och
infoga den i ett nationellt och internationellt
ansvarstagande för att minska användningen av fossila
bränslen.
tabell
För att klara ''Naturens krav'' måste vägtrafiken
minskas. Det kan formuleras i två mål:
1. minska trafikarbetet (mätt som fordonskilometer)
från personbilstrafiken med 25 % till 1995,
2. minska trafikarbetet (mätt i tonkilometer) från
långväga godstrafik, dvs sådana transporter som är mer än
10 mil långa med 30 % till 1995 och 50 % till år 2000.
Skattesystemet måste miljöanpassas så att det är ett bra
styrinstrument för en ny trafikpolitik.
Storstäderna
Den snabba ökningen av trafiken i storstäderna leder till
allt större problem med bland annat buller, avgaser,
allergier och skadade kulturskatter. För att komma bort
från skadorna fordras det att den kollektiva trafiken får en
sådan omfattning, servicetäthet och pris att den blir
attraktiv för merparten av resenärerna i storstadsområdena.
Den spårburna kollektiva trafiken måste byggas ut.
Bilismen måste betala för de kostnader som den medför
också regionalt. Detta kan ske genom system med biltullar
och regionala drivmedelsskatter. Eftersom arbetsplatser i
storstädernas centrala delar alstrar mycket trafik behövs det
en speciell storstadsavgift. Inkomsterna från detta skall
användas för att rusta upp och bygga ut den kollektiva
trafiken.
Miljöpartiet de Gröna har krävt att kommunernas
skattebas måste vidgas för att de skall kunna klara alla de
uppgifter som de åläggs förutom att de skall klara en god
trafikförsörjning på ett ekologiskt bra sätt. Ett sätt är att
återge kommunerna rätten att beskatta fastigheter och
juridiska personer i nya former.
Att genomföra en riktig trafikpolitik i storstäderna är en
nationell angelägenhet. Minskad bilism leder till:
1. minskade personskador, vilket minskar belastningen
och kostnaderna inom vården,
2. minskade skador på miljö och kulturskatter, vilket
leder till minskade reparationskostnader,
3. minskade kostnader för vägbyggen och vägunderhåll,
4. minskad import av drivmedel och därmed minskad
belastning på handels- och bytesbalansen.
Glesbygden
Glesbygderna utgör ur trafiksynpunkt besvärliga
områden. Av ekonomiska skäl är det svårt att
företagsekonomiskt bygga upp goda serviceföretag. Detta
medför att för glesbygdsboende är bilen i de allra flesta fall
den enda fungerande kommunikationsmöjligheten. Det är
emellertid viktigt att inte manipulera bensinpriser av
regionalpolitiska skäl. Vi måste alla på olika sätt bidra till
och vara med om att betala de skador som bilismen medför.
För att klara ekonomin för de glesbygdsboende har
Miljöpartiet de Gröna föreslagit ett speciellt glesbygdsstöd
genom en årlig skatterabatt på 2 000 kronor per person
mellan 18 och 65 år samt 1 000 kronor för övriga som viss
kompensation för de höga drivmedelskostnaderna. För
personer som inte skattar betalas pengarna ut kontant. Vi
använder samma glesbygdsdefinition som
Industridepartementet.
Avdraget för resor till och från arbetet skall utgå för den
del av sträckan som överskrider 1,5 mil enkel resa
oberoende av tidsvinst. Detta gör att samma avdrag får
göras oberoende av färdsätt, vilket gynnar kollektivt
resande. Skattemyndigheternas granskningsarbete minskar
också drastiskt.
Vägtrafik
Vägtrafiken är en av våra stora nedsmutsare, förgiftare
och står för en stor del av alla skadade i samhället. Antalet
dödade varje år är i storleksordningen 800 personer. Till
detta kommer stora mängder viltoffer.
Det är Miljöpartiet de Grönas åsikt att vi inte längre
skall bygga ut motorvägssystemet eftersom vi vill att allt
större delar av person- och godstrafiken skall gå på räls.
Däremot skall underhållet på befintligt vägnät inte
eftersättas.
I separat motion redovisar vi hur vi vill beskatta
drivmedel så att vägtrafiken betalar sina samlade
samhällskostnader. Det är uppenbart att så inte sker idag.
tabell
Spårburen trafik
Miljöpartiet de Gröna ser utbyggnad av eldriven och
spårburen trafik som en mycket viktig del i arbetet på att
minska den materiella förbrukningen och för att minska
skador på människor och natur samt ta vårt internationella
ansvar. Det gäller att göra den spårburna trafiken för
människor och gods så attraktiv att det för de flesta skall
framstå som det verkligt bra alternativet.
Momsbeläggningen av den kollektiva trafiken måste
betraktas som ett medvetet slag mot utvecklingen av den
kollektiva trafiken och dess nödvändiga utbyggnad. Det
betyder att ambitionsnivån i miljöarbetet nu har sjunkit
kraftigt. Miljöpartiet de Gröna kräver därför att momsen på
land- och sjöburen kollektivtrafik skall tas bort.
I en separat motion redovisar partiet en plan på en
satsning på spårburen kollektivtrafik på 65 000 milj.kr. fram
till sekelskiftet.
tabell tabell
Sjöfart
Sjöfarten
har stora energiekonomiska fördelar. Med
nuvarande utformning har den stora negativa
miljöverkningar genom stora utsläpp av koldioxid,
kväveoxider och svaveldioxid. Därtill kommer besvärande
utsläpp av olja. Sjöfarten måste för att kunna utvecklas väl
kunna klara samma miljökrav som andra transportmedel.
Luftfart
Luftfarten har under senare år haft en mycket kraftig
utveckling. Den är en stor energislösare och måste därför
minska i omfattning. Miljöpartiet de Gröna vill att flyget
skall ha drivmedels- och miljöskatter på samma nivå som
för vägtrafiken. Skatterna kan differentieras så att delar av
drivmedelsskatten tas ut som landningsavgifter. På detta
sätt kan flygtrafiken till Norrlands norra delar och till
Gotland skonas från stora prishöjningar genom att
landningsavgifterna på aktuella flygplatser sätts lägre.
Utveckling av miljövänliga trafiksystem
I storstadsområden finns det behov av miljövänliga
trafiksystem. Ett sådant är spårbilen. I budgeten har
Miljöpartiet de Gröna avsatt 100 milj.kr. för utveckling av
miljövänliga trafiksystem.
4.4 Konsumentpolitik
Konsumenterna är enligt de gängse teorierna för
marknadsekonomin de som skall styra vad som skall
tillverkas och när. För att detta skall vara meningsfyllt måste
konsumenterna vara kunniga. Därför är en god
konsumentupplysning av allra största betydelse. Med
riktiga underlag kan vakna och kunniga konsumenter vara
miljöarbetets spjutspetsar.
Konsumentupplysningen
Konsumentupplysningen har på senare år kommit i
skymundan. Som följd av det kommunala skattestoppet
dras nu konsumentupplysningen tillbaka i i många
kommuner. Detta är djupt olyckligt.
Konsumentupplysningen måste nu söka sig andra vägar.
Det borde vara möjligt att med ett gott statligt stöd kunna
utveckla Husmodersföreningar, konsumentgillen och
Hushållningssällskapen eller speciella
konsumentintresseföreningar för denna verksamhet.
Reklamen
Reklam är i de flesta fall inte den konsumentupplysning
som behövs. De värsta avarterna av bristfällig information
finns dokumenterade när det gäller reklam i TV. Den
strider ofta mot marknadsföringslagen.
Reklam bidrar starkt till ökad konsumtion och materiell
förbrukning. Den bör därför bidra till att täcka delar av sina
samhällskostnader. Det kan ske genom att reklamskatten
fördubblas. Etersänd reklam skall också skattebeläggas.
Större höjningar är motiverade men måste i så fall
kombineras med översyn av presstödet.
Förpackningarna
Engångsförpackningar är en del av industrisamhällets
linjära modell att förpassa råvaror i rak linje från ursprung
till avfallshög. Förpackningsraseriet ökar trots allas insikt
om att det inte borde vara så. Vi måste hitta medel att
minska mängden engångsförpackningar. Miljöpartiet de
Gröna föreslår en skatt på 1.20 kronor per
engångsförpackning av plast och aluminium. Undantag görs
bara för engångsförpackningar för flytande
mejeriprodukter. Inom detta senare område måste system
för returförpackningar snabbt införas.
4.5 Livsmedelspolitik
Stora delar av våra baslivsmedel transporteras långt och
länge. Det medför att maten blir gammal och att
miljöförstöringen och den globala uppvärmningen ökar i
onödan.
Det finns goda skäl för att stora delar av våra basbehov
produceras och förädlas så nära våra bostadsplatser som
möjligt. Miljöpartiet de Grönas politik med sänkta
arbetsgivaravgifter och höjda skatter och avgifter på
energiråvaror och miljöfarliga utsläpp leder till att lokal
tillverkning främjas.
I Sverige har vi ingen egentlig livsmedelspolitik. Det
finns en jordbrukspolitik. Med livsmedelspolitik avser vi en
sammanhållen politik från primärproduktion, fångst eller
dödande till dess att den förädlade varan eller råvaran finns
i hemmen.
Målet för livsmedelspolitiken bör vara att på kort och
lång sikt trygga medborgarnas försörjning med goda och
hälsosamma varor som har tagits fram resurssnålt så att vi
inte skadar natur och livsmiljö. Det betyder att vi bland
annat måste avstå från kemiska bekämpningsmedel och
kraftigt minska användningen av konstgödsel.
Primärproduktionen måste vara så utformad att den på ett
bra sätt ingår i naturens kretslopp med solenergi som
främsta drivkraft.
Därför föreslår Miljöpartiet de Gröna kraftiga avgifter
på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel för att
dämpa användningen. De medel som dessa avgifter
inbringar skall oavkortat återgå till odlarna i form av en
arealersättning. Avgiften beräknas inbringa ca 3 000 milj.kr.
per år. Det betyder att odlarna kommer att få ett
arealbaserat stöd på i genomsnitt 1 000 kronor per hektar
och år.
Under omställningen inom jordbruket vill Miljöpartiet
de Gröna att odlarna skall få ett inkomststöd med:
1991/92 1300 kr. per ha 1992/93
900 kr. per ha 1993/94
700 kr. per ha 1994/95
500 kr. per ha 1995/96
500 kr. per ha
För att underlätta omställningen till mindre
resursslösande odling föreslår Miljöpartiet de Gröna att
basmat, som det definieras i vår speciella motion om
matmoms, skall befrias från matmoms. Slopad moms på
basmat finansieras med höjd moms på andra varor.
4.6 Arbetsmarknadspolitiken
Den fulla sysselsättningens politik
Om inte alla tecken slår fel står vi inför en period med
kraftigt ökad arbetslöshet. Miljöpartiet de Gröna anser att
vi måste utnyttja en kommande konjunktursvacka till ett
medvetet arbete mot ett grönare, mera solidariskt samhälle.
Det är Miljöpartiet de Grönas mening att vi måste ha en
aktiv arbetsmarknadspolitik som utnyttjar
konjunkturnedgången positivt.
Satsa grönt
Miljöpartiet de Gröna menar att vi nu i stor skala skall
sätta i gång att bygga upp och modernisera den kollektiva
spårburna trafiken, utveckla spårbilar, förbättra
telekommunikationerna över hela landet, sätta i gång med
rader av projekt för att få in de inhemska förnybara
energierna på allvar och starta en massiv energihushållning
i hela samhället. Detta gynnar också handelsbalansen.
Förbättra arbetsmiljön
Nu är det dags att använda arbetsmiljöfondens miljarder
till en massiv satsning på att komma tillrätta med allvarliga
arbetsmiljöproblem. I detta arbete måste det finnas plats
för att göra arbetena mera meningsfyllda så att de långt
bättre än i dag stämmer överens med medborgarnas höga
bildningsnivå. Organisationsförändringar måste också ingå.
Miljöanpassa industrin
Det är tillfredsställande att regeringen släpper 20 000
milj.kr. ur investeringsfonderna. Utnyttja miljarderna i
fonderna till kloka satsningar på att ta bort de allvarligaste
miljöförorenarna inom industrin och för att göra dem
energieffektivare. Bland annat måste det föreskrivas att
industrier skall återföra sina avlopp till vattenintagen så att
de själva genom rening kan bestämma den för
verksamheten erforderliga vattenkvaliteten.
Satsa på naturvården
Skötseln av naturreservat har varit dålig under
högkonjunkturen. Det är dags att se till att de börjar skötas
igen. Möt ungdomsarbetslösheten nu!
Bygg ut och modernisera spårburen kollektivtrafik
Miljöpartiet de Gröna har i en trafikpolitisk motion
föreslagit kraftfull satsning på utbyggnad och modernisering
av spårburen trafik. Partiet föreslår att 65 000 milj.kr. satsas
fram till sekelskiftet. En blygsam satsning jämfört med de
ca 900 000 milj.kr. som under samma tid satsas av hela
samhället på all vägtrafik inklusive miljöförluster.
Försäljningen av Vattenfalls kraftanläggningar till länen
medför att ytterligare investeringsmedel kan ställas till
förfogande.
Minska normalarbetstiden
Arbetsviljan är hög i Sverige. Men livet har också andra
värden än att arbeta och att överkonsumera. När vi nu står
inför en lågkonjunktur är det läge att börja minska
normalarbetstiden.
Miljöpartiet de Gröna har tidigare motionerat om men
aldrig fått gehör för lagfäst rätt att minska lönearbetstiden
med sänkt lön till 20 eller 30 timmar i veckan.
Vi vill gå vidare genom att föreslå att vi redan år 1992
sänker normalarbetstiden i arbetstidslagen till 39 timmar
per vecka och att 1993 ytterligare ett steg tas till 38 timmar.
Möjligheten att ta ut ökad övertid skall ökas i motsvarande
grad som sänkningen av normalarbetstiden. Målet är att
senast år 2000 ha nått ner till en normalarbetstid på 35
timmar per arbetsvecka.
Reformens betalning är en förhandlingsfråga mellan
arbetsmarknadens parter. Miljöpartiets förslag till sänkta
arbetsgivaravgifter underlättar dock de första stegen.
4.7 Den offentliga sektorn
Förändringar inom transfereringssystemen
Kostnaderna för den offentliga sektorn har börjat skena
i väg på ett i det närmaste okontrollerbart sätt. I en ekonomi
som syftar till att begränsa den materiella tillväxten hamnar
den offentliga sektorn i problem eftersom en sänkt materiell
förbrukning minskar den ekonomiska tillväxten och därmed
ökningen av skattebaserna.
En grön politik ställer utomordentligt stora krav på
solidariteten i samhället. Det nya skattesystemet innebär att
höginkomsttagare gynnas med rejäla
marginalskattesänkningar. Det blir då inte rimligt att
inkomstbortfallsprincipen kan gälla längre över hela
inkomstskalan. Högre inkomsttagare får i framtiden räkna
med lägre ersättningsnivåer för bl a sjukdom och
föräldraförsäkring för den del av inkomsten som ligger över
ca 4,5 basbelopp. Det betyder att samhället garanterar ett
grundskydd och att de som vill ha mera än grundskyddet i
ökad utsträckning får skaffa sig ''guldkanten'' på egen hand.
ATP-systemet håller inte
Nuvarande ATP-system är för sin existens och funktion
de närmaste 30 till 40 åren helt beroende av en ekonomisk
tillväxt i storleksordningen 2 % om året. Det beror på att
ATP under 1990-talet övergår till fullfunktionsstadiet samt
att därefter andelen äldre ökar starkt. Eftersom en
garanterad tillväxt i ekonomin och den materiella
förbrukningen på 2 % om året varken är önskvärd eller
trolig faller så småningom grunderna för ATP-systemet.
Nuvarande offentliga pensionssystem har i sig starka
inslag av grundpension. Eftersom det inte går att leva på
enbart folkpension med ingen eller låg ATP har systemet
kompletterats med pensionstillskott och kommunala
bostadstillägg för pensionärer (KBT) som bortfaller när
ATP ökar. Tillsammans med det speciella skattesystemet
för pensionärer innebär detta att det i allmänhet är en
mycket liten skillnad i disponibel inkomst mellan de
pensionärer som inte alls har ATP och de som har en ATP
byggd på en genomsnittlig inkomst av ca 4,5 basbelopp (ca
145 000 kronor per år).
ATP-systemet har en reell betydelse i huvudsak för
människor med högre inkomster upp till det så kallade
ATP-taket vid 7,5 basbelopp (ca 240 000 kronor per år).
tabell
Gör om ATP till grundpension
Miljöpartiet de Gröna föreslår att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till ett
hållbart pensionssystem enligt följande riktlinjer:
Nuvarande ATP-system, folkpension, pensionstillskott och
KBT ersätts successivt av en grundpension.
Grundpensionen skall ligga ungefär på samma nivå som
nuvarande folkpension, pensionstillskott och KBT för en
ordinär pensionärslägenhet. Samma skatteregler bör
tillämpas som för aktiva.Urfasningen av ATP-systemet
skall ske med hänsyn tagen till redan intjänade
pensionsrättigheter, som på ett rimligt sätt måste infrias.
Grundpensionen bör, liksom idag, finansieras med
arbetsgivaravgifter och i huvudsak vara ett
fördelningssystem. Ett visst fondsparande, men i mindre
utsträckning än ATP-fonderna, kan finnas främst för
utjämning över tiden.Pensionssparande utöver
grundpensionen bör ske i privata och/eller avtalspensioner
som i huvudsak bygger på premiereservmetoden.
Utredningen bör särskilt studera hur pensionstagarnas
inflytande över detta sparande skall kunna stärkas.
Arbetslöshetsförsäkringen
Statsbidraget till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen bör minska och ersättas av ökade
egenavgifter. Vi föreslår en sänkning som innebär en
budgetförstärkning med 1 000 milj.kr.
Ge flyktingarna arbete
Regeringen har inte velat utnyttja den resurs som våra
flyktingar är för att bidra till att lätta på problemen inom
den offentliga sektorn. Detta är dåligt därför att:
flyktingarna far illa av att bara gå och vänta, goda krafter
kommer inte till nyttaflyktingfientliga krafter gynnas av
att man ser att flyktingar inget har att göra; de anses snylta
Flyktingarna kan bidra med goda arbetsinsatser inte
minst inom den offentliga sektorn.
Barnomsorgen
Miljöpartiet de Gröna har ställt sig bakom tankarna om
föräldraförsäkringen och accepterade den ökning av tiden
som genomfördes förra året. Till denna vill partiet införa
möjligheten att vara dagbarnvårdare åt eget barn.
Miljöanslag
Regeringen kommer inte i statsverkspropositionen med
något preciserat förslag till budget på miljöområdet i
avvaktan på den planerade miljöpropositionen.
Miljöpartiet har i sin budgetsammanställning tagit upp
ungefärliga beräknade belopp för vissa miljösatsningar, bl a
inköp av urskogar, landskapsvård och återställning av
miljöskador. Dessa belopp är dock preliminära i avvaktan
på regeringens förslag. Vi tar inte nu upp dessa förslag i
någon hemställan utan avvaktar motion med anledning av
kommande regeringsproposition.
Försvarsanslag
Då regeringen avser att inom kort framlägga en särskild
försvarsproposition lägger inte miljöpartiet nu några
formella anslagsförslag vad gäller försvaret. Vår
försvarspolitiska inriktning framgår av särskild
försvarsmotion. Preliminär inriktning vad gäller
försvarsanslagen framgår av budgetsammanställningen i
slutet av denna motion.
5. Konsekvenser av Miljöpartiet de Grönas ekonomiska
förslag 5.1
Inflationen
Genom omfördelning från skatt på arbete till skatt på
energiråvaror och miljöfarliga utsläpp räknar vi med att
kostnadstrycket för många företag kommer att minska.
Konsumentprisindex kommer inte att öka i den takt som
regeringen räknar med. Det hjälper till att minska
inflationstakten. Hur mycket är svårt att uppskatta.
5.2 Handels- och bytesbalans
Miljöpartiet de Grönas politik med minskad materiell
förbrukning och minskade arbetsgivaravgifter bör gynna
exportindustrin. Importen minskar och det kommer att
skapas produktionsutrymme för export. Detta kommer att
verka positvt på såväl handels- som bytesbalansen.
5.3 Arbetsmarknaden
De gamla målen i arbetsmarknadspolitiken står kvar. En
sänkt arbetstid fördelar mera solidariskt de arbeten som
finns i en lågkonjunktur. Om- och utbyggnad av kollektiv
spårburen trafik och omställningen till ett resurssnålare
samhälle bidrar till att hålla arbetslösheten nere. De sänkta
arbetsgivaravgifterna har samma verkan.
5.4 Tillfälligt höjd skattekvot
Det stora investeringsprogrammet kommer att leda till
en höjd skattekvot till den del det finansieras via höjda
energiskatter, mm som sedan kanaliseras som statsanslag till
miljöinriktade investeringar. Det rör sig om ca 0.4 % av
BNP. Miljöpartiet de Gröna kan acceptera att skattekvoten
höjs något under de år en stor kraftsamling måste ske för
ombyggnaden av samhället i miljövänlig riktning.
Förutsättningen är dock att ökade skatteinkomster helt
används till miljöinriktade investeringar. Den totala
skattekvoten får inte öka av andra skäl. På längre sikt
strävar vi efter en minskad skattekvot.
5.5 Effekter för olika samhällssektorer
Effekterna av Miljöpartiet de Grönas budgetförslag på
olika samhällssektorer belyses av följande
budgetsammanfattning. Sammanfattningen avser
helårseffekter av miljöpartiets budgetförslag för budgetåret
1991/92. Alla siffor avser förändringar jämfört med
regeringens förslag.
tabell
Hushållen
För att komma tillrätta med de ekologiska obalanserna,
som hotar vår överlevnad fordras det att vi totalt minskar
vår materiella förbrukning. Som framgår av tabellen
kommer hushållens disponibla inkomst att vara ca 12
miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket
motsvarar knappt 2 % av den privata konsumtionen. Det
betyder att den ökning av den privata konsumtionen som
regeringen räknar med i finansplanen inte kommer till stånd
och att den materiella förbrukningen därigenom hålls
tillbaka.
Genom miljöpartiets förslag till ändrad skatteskala,
grundskydd i socialförsäkringarna, mm, kommer en
konsumtionsminskning främst att drabba mellan- och
inkomsttagare. Det blir också ökade möjligheter att
förbättra sin ekonomi genom att spara på energi och på
andra sätt leva mer miljövänligt.
Företagen
Näringslivet kommer att kunna upprätthålla antalet
arbetstillfällen på en hög nivå genom de satsningar, som
sker när arbetsmiljöfonder och industrifonder börjar
användas, samt genom utbildningsinsatser via AMS.
Satsningen över budgeten för att stimulera till att
medborgarna snabbare byter till utrustningar som är
energieffektivare medför ökade arbetstillfällen.
Totalt sett medför miljöpartiets budgetförslag ett plus
för företagssektorn på drygt 4 miljarder kronor, främst
genom sänkta arbetsgivaravgifter. Detta kommer att
underlätta den minskning av normalarbetstiden med
vardera 1 timma 1992 och 1993 som miljöpartiet föreslår.
Den offentliga sektorn
Kostnaderna för den offentliga sektorn ökar totalt med
drygt 7 miljarder kronor i miljöpartiets budgetförslag för att
få igång viktiga miljöinvesteringar. Sänkningen av
arbetsgivaravgifterna underlättar också den av oss
föreslagna arbetstidsförkortningen. På sikt kommer
belastningen inom den offentliga sektorn att minska med de
förslag som Miljöpartiet de Gröna lägger fram, t ex till följd
av minskade förslitningsskador vid kortare arbetstid och
minskade trafikolyckor och miljöbetingade sjukdomar vid
en minskad biltrafik.
5.6 Regionala effekter
Ett flertal av Miljöpartiet de Grönas förslag har positiva
regionala effekter. Hit hör t ex den regionala
differentieringen med 10 procentenheters sänkta
arbetsgivaravgifter i Norrland, norra Svealand och på
Gotland. Vidare kan nämnas skatterabatt till följd av höga
transportkostnader i glesbygd, sänkt moms på hotell och
restaurang, återförande av viss kvittningsrätt, sänkt moms
på basmat, avdrag för ej yrkesmässig verksamhet och
satsningen på biobränslen. En utförlig sammanställning
lämnas i en särskild regionalpolitisk motion.
5.7 Förbättrad miljö och hälsa
Budgetförslaget innebär en massiv satsning på
förebyggande hälsovård. Förbättrad miljö i vid mening
förbättrar hälsotillståndet. Omläggningen till mera
kollektivtrafik leder till färre dödade och lemlästade i
trafiken.
5.8 Värderingsförsök
En budget kan också värderas efter andra kriterier än de
rent ekonomiska. Bakom pengarna ligger värderingar och
önskningar. Det är mera sällan som ett sådant
betraktelsesätt tas med i analysen av förslag.
Det är miljöpartiets uppfattning att inriktningen av
partiets ekonomiska politik kommer att leda till en
positivare utveckling, socialt och ekologiskt, än regeringens
politik. Medborgarnas välfärd är beroende av på vilket sätt
och till vilka kostnader, ekologiskt och socialt, välståndet
har uppnåtts. Den beror också på i vilken mån välståndet,
de gemensamma kulturella tillgångarna, tillgodoser
faktiska mänskliga behov. Välståndets fördelning är också
viktig.
Metoder för resultatuppföljning och målstyrning av
samhällsutvecklingen i termer av sociala och ekologiska
indikatorer måste utvecklas. Detta för att komma ifrån en
olycklig fixering vid tillväxt och BNP som samhälleligt mål
och resultatmått. Vi vill göra ett första försök med
utgångspunkt från miljöpartiets fyra solidariteter. Dessa är:
1. Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen 2.
Solidaritet med kommande generationer 3.
Solidaritet med utsatta människor i Sverige 4.
Solidaritet med människorna i u-länder a tabell
6. Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för den ekonomiska politiken,
2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för budgetregleringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att få till
stånd internationella överenskommelser för att begränsa
kapitalets överrörlighet och att regeringen tar initiativ i
frågan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkning av statsbidraget för
arbetslöshetsförsäkringen med 1 000 milj.kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkning av
arbetsgivaravgifterna.
Stockholm den 25 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Carl Frick (mp)
7. Budgetsammanställning
Miljöpartiets förslag till statsbudget 1991/92. Ändringar
jämfört med statsverkspropositionen, miljoner kronor.
Program
1=fr o m
Budgetår
Omräknat
1/1 92
1991/92
till helår
INKOMSTER
(ökning +, inkomst -)
Skatt på inkomst av tjänst
Annan skatteskala x)
1
-1000
-2000
''Ej yrkesmässig verksamhet''
1
-500
-1000
Förmånsbesk. tjänstebil
1
100
200
Reseavdrag arbete --bostad
1
500
1000
Fackfören.avg o arbetsg, kostn
1
500
1000
Skattereduktion, glesbygd
1
-450
-900
Skatt på inkomst av kapital
Extra sparavdrag
1
-800
-1600
Allemanssparande
1
300
600
Fastighetsskatt skärgård,mm
1
-50
-100
Ränteavdragstak
1
1250
2500
Viss kvittningsrätt
1
-250
-500
Sänkta arbetsgivaravgifter
1
-10250
-20500
Mervärdeskatt
Persontransporter
-1500
-1500
Förnyelsebar energi
-200
-200
Reducerad moms hotell o restaurang
-1000
-1000
Sänkt moms basmat/höjd övrigt
1
Skatt på energi, mm
Energiskatter, mm
2
17000
25000
Övr. indirekta skatter
Alkohol och tobak
2200
2200
Reklam
800
800
Förpackningar
1
700
1400
SUMMA INKOMSTER
7350
5400
x) Sänkt kommunalskatt p g a höjda grundavdrag ca 9000,
höjd statsskatt genom höjda marginalskatter, mm ca 7000
2) Vissa delförslag från 1/1 92, övriga från 1/7 91
Program
1=fr o m
Budgetår
Omräknat
1/1 92
1991/92
till helår
UTGIFTER
(ökning -, minskning +)
Arbetsmarknad
Landsbygdsutveckling
-200
-200
Arbetsm.åtgärder/understöd
1
500
1000
Minskade flyttningsbidrag
200
200
Minsk. statsbidr arb.löshetsersättn
1000
1000
Bostad
Minsk. investeringsbidr.
1
250
500
Experiment ekologiskt bygg.
-100
-100
Länsst. naturvårdsen. tjänster
-50
-50
Bevarande enl NRL
-100
-100
Saml.lokalstöd, mm
20
20
Försvar
Nedläggning JAS-projektet
2
2000
2500
Arméns omstrukturering
1
375
750
Arméns stridsfordon
100
100
Arméns skydd
-100
-100
Marinens farkoster
1
50
100
Kortare vpl-resor
50
50
FMV personal
1
50
100
Allmän värntjänst
1
-600
-1200
Ekologiska demo-gårdar
-20
-20
Konventionellt civilförsvar
-400
-400
Militär utbildning
1
100
200
Jordbruk
Jordbrukets omställning
1500
500
Skogsbilvägar
40
40
Inköp av urskogar
-400
-400
Landskapsvård
-100
-100
Återställning av miljöskador
-100
-100
Diverse
-400
-400
Justitie, lag
Ospecificerat
-50
-50
Kultur
Ökad kulturverksamhet
-200
-200
Program
1=fr o m
Budgetår
Omräknat
1/1 92
1991/92
till helår
Näring
Industridepartementet
5
5
Turism
60
60
STU, SIND, SE
220
220
Europeiskt rymdsamarbete
405
405
Avfallssnålt samhälle
-25
-25
Lokal.bidrag och regional utveckl.
700
700
Energi omställn. kk-avveckl
-2100
-2100
Social
Diverse
-110
-110
Dagbarnv. egna barn/bo-peng
1
-1000
-2000
Minsk. statsbidr. barnoms.
1
250
500
Socialförsäkring
Föräldraförs.,
förlängn. 1 mån.
-1100
Föräldraförs., sänkt ersättn.
1
200
400
Trafik
Ökat vägunderhåll
-300
-300
Byggande av riksvägar
1100
1100
Länstrafikanläggningar
-540
-540
Bärighetshöjande åtgärder
720
720
Bidrag t rening av äldre fordon
-70
-70
Ökat underhåll järnväg
-700
-700
Nyinvesteringar stomjärnväg
-1500
-1500
Bidrag t stickspår, termin mm
-200
-200
Köp av persontrafik på järnv
-290
-290
Bidr. t inv. i kollektivtr.utb.
-500
-500
Utveckl av miljöanpassad koll.tr.
-100
-100
Utbildning
Ej bidrag CERN
60
60
Statsbidr. hemspråksund
-150
-150
Utrikes
Europeisk miljöfond
-1000
-1000
Utomeuropeisk miljöfond
-1000
-1000
Besparing Efta
30
30
Ökad EG-information
-20
-20
Ökat bidrag fredsrörelsen
-10
-10
Ej biståndsmedel till flyktingmott
-700
-700
Övrigt
Reserv
-1000
-1000
SUMMA UTGIFTER
-4150
-5575
NETTO
3200
-175