Småföretagen är viktigast för alla läns utveckling. Detta
gäller inte minst Värmlands län.
Visserligen förknippas Värmlands län med stora
basindustrier, men ca 67 procent av de anställda i länet
arbetar i företag med mindre än 200 anställda. Vad gäller
företag med 0--99 anställda är Värmland något
underrepresenterat och det är viktigt att närings- och
skattepolitiken utformas så att fler småföretag bildas och
utvecklas.
En positiv småföretagsutveckling är av fundamental
betydelse för Värmlands län. Det är därför djupt oroande
att det är de mindre och medelstora företagen i Värmland
som visar de dystraste prognoserna för den närmaste
framtiden.
Flertalet av de framtida arbetstillfällena måste komma
från tillväxt av småföretag. Erfarenheter från senare års
strukturomvandling visar, att de länsdelar som har en
utvecklad småföretagsamhet klarat sig bättre än andra
beroende på de små företagens anpassningsförmåga till
förändrade villkor. En förutsättning för en positiv
företagsutveckling i framtiden är dock att företagen kan
leva under någorlunda stabila villkor och att de inte ständigt
drabbas av skatte- och avgiftsförändringar och nya pålagor.
En positiv regionalpolitik måste utgå från att det är
entreprenörskap och företagaranda som i första hand skall
stimuleras, inte företag som sådana. Det behövs en helt
annan syn på företagaren och företagandets villkor än idag.
Den enskilde företagaren måste ses som den viktigaste
resursen när det gäller att skapa nya arbetstillfällen i vårt
län. Politiker och politiska beslut ''skapar'' inga jobb!
Hot mot företagsamheten
Införandet av löntagarfonder och ambitionen att införa
andra typer av fonder är ett hot mot själva företagandet.
Kollektiva fonder uppfyller inte de grundläggande
förutsättningarna för vårt marknadsekonomiska system.
Det personliga ägandet ersätts av en tvångsmässig
kollektivisering och socialisering av vårt näringsliv. De
anställda får inte någon personlig delaktighet i företagens
tillväxt, vilket är möjligt med vinstandelssystem. Det
personliga inflytandet ersätts av ett fackföreningsstyrt
ägande.
''Med löntagarfonder tryggar vi Värmlands framtid''
hette det på sin tid från socialdemokratiskt håll. Sex år efter
löntagarfondernass införande kan vi konstatera att dessa
inte har gett Värmland några nya arbetstillfällen och de har
inte tillfört länet något nytt kapital. De satsningar som
gjorts har medfört stora förluster. De medel som använts till
aktieköp på börsen har tagits ut från företag, landsting och
kommuner genom avgifter.
Vi kan konstatera att fyra av löntagarfondernas fem mål
inte är uppfyllda: att tillföra näringslivet kapital, att stödja
ATP, att dämpa löneinflationen samt att utjämna
förmögenheter. Det femte målet, fackföreningsstyrningen
av näringslivet, har däremot börjat uppfyllas. Tillsammans
med den fjärde AP-fonden disponerar löntagarfonderna i
50 börsnoterade företag i landet över mer än 8 procent i
kapital eller röster!
Vi anser att löntagarfonderna snarast skall avvecklas.
Det gäller också småföretagsfonden, som är en del av
löntagarfondsystemet. Fonden infördes som ett utslag av
dåligt samvete för att löntagarfonderna dränerat
småföretagen på pengar. Småföretagsfonden fungerar inte
och den behövs inte.
En femte AP-fond infördes den 1 juli 1988 med samma
inriktning och uppgifter som den fjärde AP-fonden, d.v.s.
att huvudsakligen placera medel i aktier.
Vi anser att den femte AP-fonden är ytterligare ett steg
i fondsocialistisk riktning, som motverkar de enskilda
småföretagens möjlighet att utvecklas.
Den femte AP-fonden tillkom delvis som en eftergift åt
LO. I den av LO hösten 1988 framlagda rapporten
''Välfärdsstaten och sparandet'' framgick klart att det inom
LO finns långtgående planer på ytterligare socialisering av
svenskt näringsliv. LO vill t.ex. att samtliga AP-fonder skall
ha rätt att köpa aktier för alla sina miljarder och man
föreslog en rad nya fonder; ledighetsfonder, semesterfonder
samt kommunala och statliga pensionsfonder. Alla sådana
förslag är hot mot enskilt ägande och företagande och bör
avvisas på det bestämdaste.
Vi avvisar på det bestämdaste att femte AP-fonden skall
tillåtas köpa aktier i näringlivet.
Den femte AP-fonden bör snarast avskaffas.
Skattetrycket måste sänkas
Sverige har världens högsta skatter. Det totala
skattetrycket, som uppgår till uppemot 60 procent av
bruttonationalprodukten, hämmar starkt småföretagens
utveckling. De föreslagna och delvis genomförda
skatteändringarna medför delvis försämrade förhållanden
för företagsamhet och näringsliv. Skattetrycket måste
sänkas till en nivå som inte är högre än våra
konkurrentländers. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till
beroendet av EG-marknaden. Småföretagens speciella
förhållanden måste beaktas särskilt.
Slopa skatten på arbetande kapital! Nej till nya skatter!
1980 års företagsskattekommitté visade att beskattningen
av arbetande kapital är en allvarlig belastning för
småföretagen och kom fram till att den bästa lösningen vore
att i princip helt undanta arbetande kapital i små och
medelstora företag från förmögenhetsbeskattning.
Finansdepartementet har nyligen lagt fram förslag om
reformerad företagsbeskattning. Dessa förslag skulle leda
till kraftigt höjd förmögenhetsskatt för små och medelstora
företag genom slopade reduceringsregler. Förslagen måste
därför avvisas. Sverige har redan den högsta förmögenhets-
och arvsbeskattningen av alla jämförbara industriländer.
De nyligen genomförda förändringarna av reseavdragen
och beskattningen av bilförmån drabbar inte minst
småföretag och entreprenörer i ett glesbygdslän som vårt.
Höjningarna av bensin- och energiskatterna har också ökat
företagens kostnader. Höjda bensinpriser ger mycket
kraftiga kostnadsökningar för företag i glesbygd.
I samband med generationsskiften uppstår ofta mycket
stora problem, inte minst beroende på den kraftiga
skärpningen av kapitalskatterna som genomförts av
riksdagsmajoriteten efter år 1982. Vid generationsskiften
hotas ofta företagens hela existens.
Vi anser att skatten snarast bör slopas på arbetande
kapital i mindre och medelstora företag och att reglerna för
arvs- och gåvoskatt bör ändras så att generationsskiften kan
genomföras med minskade krav på planering från
företagarens sida.
Vi anser vidare att hela den faktiska kostnaden för
bilresor i tjänsten bör vara avdragsgill och att beskattningen
av bilförmån bör utgå från faktiska förhållanden. Vi anser
också att bensinpriset på sikt bör sänkas till europeisk nivå.
Till att börja med föreslår vi en sänkning med 50 öre på
oblyad bensin.
''Turistmomsen'' slår ut turismen!
Värmlands län är ett turismlän och ambitionerna från
länets invånare och myndigheter har varit att ytterligare
utveckla turismnäringen. Den nya ''turistmomsen'' har --
precis som vi moderater förespådde -- helt motverkat dessa
strävanden och drabbar turismsektorn hårt. Varje vecka
rapporteras hur restaurangrörelser slås ut och människor
blir arbetslösa. Inte minst i ett gränslän som vårt innebär det
ett försämrat konkurrensläge och ett betydande bortfall av
såväl svenska som utländska turister. Vi uttryckte i fjolårets
motion farhågor för att arbetsmarknaden inom hotell- och
restaurangnäringen i våra vackra, men sysselsättningssvaga
glesbygder skulle försämras. Vi fick tyvärr rätt.
Vi anser därför att ''turistmomsen'' på serverings- och
hotelltjänster skall tas bort. Detta inte minst p.g.a. att
''turistmomsen'' visat sig ha haft negativa konsekvenser för
samhällsekonomin och inte gett de skatteintäkter som
beräknats.
Kvittningsrätten bör återinföras
I ett glesbygdslän som Värmland är det mycket vanligt,
ja, nödvändigt att människor är verksamma på flera
områden. Våra små jord- och skogsbruk kan ofta inte
försörja en familj och det är helt enkelt nödvändigt att
familjemedlemmarna har flera förvärvskällor.
Familjemedlemmar har ofta ett förvärvsarbete vid något
bruk eller vid ett företag i en centralort samtidigt som de
driver en jordbruksfastighet eller ett mindre företag. En viss
grad av mångsyssleri och småföretagande kombinerat med
hel- eller deltidsarbete i form av anställning är helt enkelt
nödvändigt i våra glesbygder. Det är helt enkelt en
förutsättning för en levande landsbygd. Vid nystartande av
företag är det också nödvändigt att kunna driva en
verksamhet i egen rörelse parallellt med en anställning för
att minska det personliga risktagandet.
Det borde vara självklart att ett underskott från en
näringsverksamhet kan kvittas mot ett överskott i en annan
näringsverksamhet. Det borde också vara självklart att ett
underskott av näringsverksamhet kan få kvittas mot
inkomst av tjänst. Rådande regler motverkar de strävanden
mot att hela Sverige skall leva som framförs i andra
sammanhang. Kvittningsrätten bör snarast återinföras.
Fåmansföretagen
Vi konstaterar med tillfredsställelse att den s.k. 400-
timmarsregeln äntligen slopats fr.o.m 1991 och att s.k.
medhjälpande make i ett fåmansföretag själv skall beskattas
för lön från företaget. Den faktiska arbetsinsatsen och
ersättningens marknadsmässighet i förhållande till det
utförda arbetet skall vara avgörande.
Diskriminerande regler råder för fåmansföretagen bl.a.
genom att särskilda spärregler införts beträffande
aktieutdelningar och vinster på aktieinnehav. Dessa regler
bör snarast ändras. När det gäller barn till ägare av
fåmansföretag kvarstår regeln om att barnet skall ha fyllt 16
år för att självt bli beskattat för lönen. Inkomsten och
beskattningen läggs annars på föräldern. Det är knappast
rimligt att två fåmansföretagare måste ''byta barn'' om dessa
vill feriearbeta för att själva slippa ökad beskattning.
Vi anser att denna regel bör ändras.
Nyföretagande skall underlättas och utveckling
stimuleras
Det är ett vitalt samhällsintresse att driftiga, idérika
människor ges möjlighet att starta egna företag. Det skall
också vara möjligt att utveckla företagen. Dagens
skatteregler försvårar en positiv småföretagsutveckling.
Kvittningsrätt mellan olika inkomstslag är en åtgärd som
skulle underlätta för värmlänningarna att starta eget.
Någon form av nyetableringskonto skulle underlätta
nyföretagande. En person skulle t.ex. kunna göra
insättningar på ett särskilt nyetableringskonto med
möjlighet till avdrag från sin tjänsteinkomst. När företaget
startas får medlen på kontot användas för att bestrida
utgifter i företaget. Nyetableringskontot skulle innebära att
den som startar ett företag skulle kunna finansiera ev.
förluster med obeskattade medel.
Beskattningen av egenföretagarna har inte fått en
tillfredsställande lösning i och med den nya
skatteomläggningen. Beskattningen bör snarast ändras
bl.a. beträffande reserveringsmöjligheterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att löntagarfonderna snarast
skall avvecklas,
[att riksdagen beslutar att småföretagsfonden
avvecklas,1]
[att riksdagen beslutar att femte AP-fonden skall
avskaffas,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrättandet av nya kollektiva
fonder i enlighet med LO:s förslag med bestämdhet skall
avvisas,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag att skatten på
arbetande kapital i små och medelstora företag snarast skall
avskaffas,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär
att generationsskiften underlättas genom sänkning av arvs-
och gåvobeskattningen,2]
[att riksdagen beslutar att den faktiska kostnaden för
bilresor i tjänsten skall vara avdragsgill,2]
[att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om
beskattning av bilförmån som utgår från de faktiska
förhållandena,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bensinpriset bör
sänkas,2]
[att riksdagen beslutar att den tidigare reduktionen av
mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster skall
återinföras,2]
[att riksdagen beslutar att kvittning skall kunna ske
mellan underskott i en näringsverksamhet mot överskott i
en annan näringsverksamhet samt mellan underskott av
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de s.k. spärreglerna för
fåmansföretagen slopas,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om att 16-
årsgränsen för beskattning av eget barn i fåmansföretag
slopas,2]
[att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
rörande införandet av nyetableringskonton i enlighet med
vad som i motionen anförts,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reserveringsreglerna bör
förbättras för egenföretagare.2]
Stockholm den 23 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)