Samhällsförändringar till följd av ökad internationalisering
Bakgrund
Det finns ett antal faktorer i dagens Sverige som om de
för fortsätta att påverka utvecklingen kommer att leda till
mycket stora förändringar både socialt, ekonomiskt och
miljömässigt De viktigaste är:
Den fortgående inre och yttre miljöförstöringen
EG-harmoniseringen
De fria kapitalrörelserna
GATT-överenskommelserna
Östeuropas frigörelse
Minskade rustningar
Informationsteknologin
möjligen också biotekniken
De flesta makthavare anser att dessa förändringsfaktorer
antingen är positiva och bör både accepteras och aktivt
stödjas eller är oundvikliga och bör därför accepteras.
Miljöpartiet de gröna delar inte denna uppfattning. Partiet
menar att en del av dessa faktorer är negativa och bör
bromsas eller vridas i annan riktning.
Viktigt är att notera att faktorerna verkar samtidigt och
att åtskilliga s.k. synergieffekter kan förväntas.
Det finns många grupper som arbetar med dessa frågor
och analyserar verkningarna. Men det sker vanligen inom
snäva områden. Men det finns ingen som står för en samlad
analys av hur vårt näringsliv och samhälls- och
sysselsättningsstruktur utvecklas om de krafter som nu
släpps lösa genom ovannämnda faktorer får verka fritt.
Vissa slutsatser kan dras redan i dag, men för en vidare
analys behövs en övergripande utredning.
Innan man börjar diskutera alternativa utvecklingsmål
bör man naturligtvis söka se vart ovannämnda faktorer för
oss om de får fortsätta att verka okontrollerat, vilket i den
period av okritist accepterande av marknadskrafternas
frihet kan befaras bli fallat. Här följer ett försök till en grov
analys, som fokuseras på problemområdena.
Spontan utveckling
De fria kapitalrörelserna kombinerade med ett
införande av frihet för varor och tjänster att fritt röra sig i
varje fall inom EFTA-EG området kommer att leda till en
internationalisering av inte tidigare skådat slag. De svenska
storföretagen blir alltmer internationaliserade. De anställda
kommer alltmer att styras av makthavare som övervakar
deras arbete via stora datasystem, vilka också styr arbetets
inriktning. Kort sagt allt fler kommer i sitt dagliga arbete att
styras av makthavare som de aldrig sett och kanske inte ens
känner till namnet. Kapitalets totala frihet riskerar att
medföra att de stora folkgruppers frihet minskar, för att inte
använda ett starkare språkbruk: Total frihet för det
internationella kapitalet medför slaveri för folket.
För stora grupper av små företag blir situationen i
princip densamma. De får förlita sig på sin roll som
underleverantörer till de stora utan en chans att styra sin
framtid. Många kommer att bli uppköpta eller fusionerade
med större företag ofta på Europa-basis.
Effektiviteten i varuproduktionen kommer att stegras
genom ny teknik. Industriarbetarklassen kommer att vara
hårt styrd av produktionstekniken och samtidigt hårt
specialiserad. Oftast kommer kvalifikationskraven att vara
höga. Samtidigt kommer gruppen industriarbetare att
minska genom rationaliseringarna och genom att en viss
andel av deras arbete förs över till kontoret.
De kontorsanställda och de serviceföretag som betjänar
industrin kommer inte att minska sysselsättningen eftersom
de tar över vissa arbetsuppgifter från produktionen och
tendensen går mot allt mer sofistikerad och diversifierad
tillverkning, vilket kräver tjänstemannaarbete.
Detta arbete är inte lika lätt att övervaka och styra. Man
har förvånat sig över att den stora investeringsvolymen av
ny teknik under 80-talet inte har lett till ökad produktivitet.
Svaret ligger förmodligen i att även om produktiviteten ökat
i verkstäderna har den inte förbättrats på
tjänstemannasidan. En annan förklaring kan vara de
störningar som den ökade sjukfrånvaron medför.
Det finns förmodligen också en hel rad betalda
aktiviteter som är improduktiva eller som i varje fall ger
ganska magra bidrag till produktiviteten. Det myckna
konfererandet och kongressandet kan vara en sådan faktor,
som dessutom glorifieras med en hög materiell standard.
Dessa aktiviteter med tvivelaktig produktivitet har nästan
enbart varit koncentrerade till tjänstemän och chefer.
Storskaligheten medför också att det blir betydligt svårare
att se var man har ineffektivt arbetande eller felsysselsatt
personal på tjänstemannasidan.
Om utvecklingen får fortgå kommer dessa tendenser
förmodligen också att fortgå både i Sverige och andra
industriländer. Därför är det inte säkert att de förändrar
Sveriges konkurrensförmåga.
Tendensen mot ökad storskalighet, beroende av
transnationella företag och fjärrstyrd produktion kan
förutses. Den ekonomiska harmoniseringen bör leda till att
en betydande arbetslöshet blir normaltillstånd. De stora
företagen är intresserade av en relativt hög arbetslöshet och
dessa företags dominerande inflytande på svensk politik och
EG-politiken är knappast omtvistat. Det betyder svängrum
för storföretagarna och svångrem för folkmajoriteten. Det
finns oerhört starka krafter som vill förverkliga det så
kallade två-tredjedels eller tre-fjärdedelssamhället, där en
stor del av befolkningen lever i välmåga men en tredjedel
eller en fjärdedel lever i armod.
Om Sverige integreras med EG bör vi fråga oss: Vad
behöver EG Sverige till. Svaret blir: inte till särskilt mycket.
Man behöver Sverige som leverantör av massa, papper och
trävaror. Man kommer att tolerera Sverige som leverantör
av stål, vissa matvaror och en orörd natur. Man behöver inte
våra bilar kylskåp och telefonsystem. Skall vi få vara med
och leverera dem så måste vi vara mycket effektiva.
Allt talar för storskalighet, fjärrstyrning koncentration
och en utarmad glesbygd och sysselsättningsproblem inom
existerande företag. Dessa effekter förstärks i dagens läge
av två effekter: Sveriges inhemska kostnadskris som
försämrar konkurrenskraften internationellt samt den
konjunkturnedgång som världen sannolikt är på väg in i och
som i värsta fall blir likande den på 1930-talet.
Effekterna kommer att förstärkas av harmoniseringen
och marknadsanpassningen på jordbrukets område som
med all sannolikhet leder till en stor utslagning av
familjejordbruk och en övergång till allt mera
industrialiserat och dessvärre oekologiskt jordbruk på de 80
% av jorden som ger högst avkastning vid ett intensivbruk
med hjälp av konstgödsel, bekämpningsmedel och ny
bioteknik. Stora jordbruksområden i glesbygd kommer att
skogsplanteras.
Avspänningen i världen kommer, så som berörs i en
annan motion, med all sannolikhet leda till kris i
krigsmaterielindustrin.
Vi har all anledning att glädja oss åt utvecklingen i
Östeuropa. Vi kommer att ha stor nytta av att upprätta goda
förbindelser österut. Vi bör dock inte föreställa oss att det
kommer att ha någon revolutionerande betydelse för vår
näringslivsstruktur. Den bestäms av starkare krafter.
Östeuropa är ingen stark kraft -- ekonomiskt.
Oberoende av om utvecklingen blir likartad i andra
länder måste man befara att andelen arbeten med
tvivelaktig produktivitet kommer att öka. Ökande
narkotikaproblem, alkoholism och brottslighet kräver fler
poliser. I januari 1991 upplever vi hur ytterligare människor
engageras i bevakningsuppdrag för att förhindra terrorism.
Varje svensk spenderar i dag 4700 kronor per år på reklam
och tendensen är ökande. Samma sak gäller
förpackningsraseriet. Om denna verksamhet verkligen
bidrar till landets välbefinnande eller om vi kunde nöja oss
med hälften kan naturligtvis diskuteras.
Miljöförstöringen kommer också att kräva ytterligare
arbetsinsatser. På samma sätt kommer utslagning,
arbetsskador och omskolningsbehov leda till att människor
blir sysselsatta med att reparera skador. Sjukvården lägger
ned stora resurser på att reparera följderna av alkoholism
och ett felaktigt levnassätt. Bilismen är en av våra stora
folksjukdomar som dödar hundraden och invalidiserar
tusenden varje år. Oerhört mycket arbetstid går åt till att
tillverka varor av tvivelaktigt och oftast negativt värde för
folkhälsan och naturen.
Vi kan kalla allt detta friktionsarbete, arbete som
samhället skulle må väl av om det kunde undvikas, som bara
ökar entropin i världen utan att öka någons livskvalité. Allt
detta arbete i sin tur drar med sig annat arbete såsom
distribution, administration och så småningom kvittblivning
som det heter på kommunalspråk. Även dessa
verksamheter kunde reduceras om ursprunget försvann.
Jag har här försökt skissera några av de problem och
sannolika utvecklingslinjer som nuvarande trender och den
utveckling som favoriseras av regeringen och storföretagen
leder till, på låt oss säga 10 års sikt, dvs fram till år 2000.
Denna utveckling är knappast förenlig med de officiella mål
som regering och riksdag i stor utsträckning bundit sig för
fram till år 2000. I stället kan vi vänta oss följande:
Energiförbrukningen kommer inte att minska
Koldioxidutsläppen kommer inte att minska
Kväveoxidutsläppen kommer att öka
De två kärnkraftverken kommer inte att avvecklas
Alkoholförbrukningen kommer inte att minska med 25 %
Försurningsskadorna kommer inte att minska
Kväveutsläppen till haven kommer inte att minska
Miljöpartiet ser denna utveckling som ett hot och anser
det viktigt att vi diskuterar alternativa möjligheter för
Sverige. Partiet anser inte bara att alternativ finns utan
också att de är i hög grad önskvärda och de är möjliga. Först
bör emellertid en grundlig utredning göras om vart
utvecklingen leder om de i dag accepterade och styrande
faktorerna får verka fritt.
Mot en grön framtid
Miljöpartiet de gröna har lagt förslag i riksdagen till ett
stort antal åtgärder som kommer att föra till en radikalt
annorlunda framtid. EG-anpassningen får inte bli sådan att
miljö- och livskvalitémål uppoffras. Solidariteten med u-
länderna kommer i första rummet. Kapitalets frihet får inte
bli styrande för samhällsutvecklingen. Människors frihet
skall alltid komma först. GATT-anpassningen får inte leda
till att de ekologiskt och energimässigt sämsta
produktionsmetoderna och produkterna får full frihet att
dominera. Inte heller får GATT-anpassningen leda till att vi
i vårt land profiterar på utsugning av resurser och
människor i u-länderna.
Det kommer att finnas betalt arbete för alla -- 6 timmar
om dagen för alla som så önskar -- men den informella
sektorn har fått mycket ökad betydelse. Arbetstillfällena
kommer att vara pridda över landet och överhettningen i
storstadsregionerna har upphört, trängseln har minskat och
livskvalitén har ökat.
Glesbygden lever med många mindre företag och
kombinationssysselsättningar, bl. a. många mindre
jordbruk. Djurfabrikerna är under avveckling och
djurhållningen sker i måttlig skala på de flesta gårdar, som
är ägs och bebos av brukarna. Ett ekologiskt sunt jordbruk
dominerar som ger hälsosamma livsmedel.
Produktion och konsumtion är inriktad på cirkulära
förlopp där förnybara resurser och återvinning är
huvudprincipen. Livsstilen av köp-, slit- och slängtyp är till
stor del eliminerad.
Energipolitiken bidrar till sysselsättning, spridd över
landet. Kärnkraften är avvecklad och minskningen både av
den totala energianvändningen och särskilt användningen
av fossila bränslen pågår. Utvecklingen på biobränslesidan
är intensiv. Detsamma gäller vindkraft och
solvärmeanläggningar både i stor och liten skala.
Energihushållning genom smart teknik och klok omsorg ger
stora minskningar i energibehoven. Pappers- och
massaindustrins tillväxt har upphört och gamla
miljöskadliga metoder och fabriker har avvecklats. I stället
har trävaru-, småhus- och snickeriindustrin expanderat,
särskilt i inlandet.
Allt fler företag har övertagits av dem som arbetar där
och lagstiftningen har motverkat uppbyggnaden av
internationella koncerner. Kapitalets frihet har begränsats.
Trafiksystemet är under radikal förnyelse.
Järnvägstrafiken ökar och flyg och biltrafiken minskar.
Tätorterna domineras av modärn eldriven kollektivtrafik.
Varudistribution sker där med elbilar. Bostadsbyggandet
domineras av ekologiska principer i samarbete med
naturen. Befintligt byggnadsbestånd moderniseras efter
samma principer.
Mycket av den slösaktiga skräpkonsumtionen har
upphört, reklamen har minskat och ersatts av en saklig
produktinformation. Livslängd och återvinning är ledande
principer vid varuproduktionen. Begreppet kvittblivning är
inaktuellt, i stället dominerar sopsortering och
återanvändning. Produktion som ger avfall som ej på ett
säkert sätt kan hanteras och återanvändas har upphört.
Ingen del av landet tvingas att ta emot nytt sådant avfall och
det får ej heller föras ut ur landet.
Alkoholkonsumtionen har minskat med en fjärdedel och
befolkningens hälsa har förbättrats med mindre
sjukvårdskostnader som följd. Bilismen har minskat liksom
dess nedbrytande effekter på människor och natur.
Miljöförstöringen har bromsats både på land och i hav.
Hotade biotoper har räddats genom avsättning till
tillräckligt stora reservat och genom en ekologiskt sund
skogs- och jordbrukspolitik.
Demokratin har fördjupats. Kommunernas frihet har
ökat och genom ett mellankommunalt utjämningssystem
klaras ekonomin utan statlig inblandning. Länsparlament
med länshövding och länsregering svarar för alla regionala
frågor. Landets invånare engagerar sig med entusiasm i den
lokala demokratin och riksdagens och regeringens
arbetsbelastning har minskat. Även i dessa institutioner kan
man glädja sig åt 6-timmarsdagen.
För att uppnå en sådan samhällsutveckling krävs inte
bara styrmedel, det krävs kunskap och samordning.Den
utredning som ovan föreslagits klarlägga den sannolika
framtiden med de trender som i dag förhärskar skall arbeta
vidare för att utreda hur man på bästa sätt kan styra
utvecklingen mot en ''grön framtid''. En utveckling mot ett
''lagom-samhälle'' baserat på ekologiskt sunda principer,
hushållning och livskvalité.
Hemställan
Med stöd av det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att analysera vilka totala
strukturförändringar som kan förväntas i Sverige av EG-
politiken, GATT-politiken och de fria kapitalrörelserna
m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den under moment 1 yrkade utredningen skall fullfölja
sitt arbete genom att utreda vägar till en ''grön framtid'' i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1991
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)
Gösta Lyngå (mp)