De statliga långtidsutredningarna har en central roll i
den ekonomisk-politiska debatten och som underlag för
samhällsplanering. Utredningarna görs i regel vart tredje år.
I utredningarna skissas scenarier för samhällsutvecklingen
och den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, ofta 10 år
eller mer. Scenarierna har ambitionen att vara konsistenta,
dvs de skall hänga ihop i sina olika delar till en möjlig
helhetsbild av utvecklingen.
Långtidsutredningarna är en tjänstemannaprodukt som
görs på finansdepartementet med experthjälp från olika
utomstående myndigheter och forskare.
Hittills publicerade långtidsutredningar har varit
''traditionella'' i den meningen att de skissade
framtidsscenarierna bygger på mål för den ekonomiska
politiken som anses fordra en snabb ekonomisk tillväxt för
att kunna uppnås. Den senaste långtidsutredningen, LU 90,
innehåller ett grundscenario med ca 2 %
årlig ekonomisk tillväxt. I utredningen och dess
bilagor finns på vissa håll också belyst scenarier med lägre
tillväxt eller s k nolltillväxtscenarier. Det görs dock inga
försök att knyta ihop dessa sporadiska ansatser till ett
konsistent scenario. Även om några bilagor behandlar
miljöproblemen ur olika aspekter är sambanden mellan
ekonomisk tillväxt, miljö och resursförbrukning mycket
ofullständigt belysta.
Behov av alternativ
I samhällsdebatten intar de stora överlevnadsfrågorna
inkl miljö- och resursfrågor en alltmer framträdande roll.
Inte minst debatteras intensivt sambandet mellan
ekonomisk utveckling, miljöskador och förbrukning av
knappa naturresurser. Olika skolor finns här företrädda,
alltifrån dem som hävdar att en snabb ekonomisk tillväxt är
nödvändig för att klara ambitiösa miljömål, till dem som
menar att ekonomisk tillväxt på många områden snarare
bidrar till att skapa nya problem.
Debatten om ekonomisk tillväxt och miljö hämmas av
att det saknas en väl utbyggd statistik som belyser
sambanden mellan ekonomisk aktivitet och miljö och
naturresurser. Den pågående utredningen om
miljöräkenskaper har som en av sina arbetsuppgifter att
föreslå förbättringar i detta avseende.
En annan viktig åtgärd för att åstadkomma bättre
beslutsunderlag vore att i långtidsutredningarna också på
ett mer fullödigt sätt presentera alternativa konsistenta
scenarier där miljömålen prioriteras högst även om detta
skulle leda till en lägre ekonomisk aktivitet.
Som ett försök att belysa hur ett sådant alternativt
scenario skulle kunna se ut har miljöpartiet låtit ta fram en
rapport innehållande ett alternativt utvecklingsscenario till
Långtidsutredning 90.
Detta scenario innebär bland annat:
Energiförbrukningen minskar under 1990-talet med ca 2%
per år. Detta medger avveckling av kärnkraften och
påbörjande av koldioxidreduktion.Arbetstiderna
minskar till 35 timmars arbetsvecka år 2000.En huvuddel
av rapporten ägnas åt att analysera konsekvenserna av ett
sådant scenario för de offentliga välfärdssystemen. Med en
ekonomisk tillväxt på ca 0,5% per år i scenariet blir
skattebaserna väsentligt lägre än i LU 90 vilket gör en
omstrukturering av många av de offentliga systemen
nödvändiga. Det anges också hur en sådan omstrukturering
skulle kunna ske.
Rapporten har utarbetats av civilekonom Lennart Olsen
på miljöpartiets riksdagskansli, som själv svarar för
innehållet. Rapporten medföljer som bilaga till denna
motion.
Förslag
Ovannämnda rapport är ett seriöst försök att med
mycket små resurser visa på en möjlighet att utforma
alternativa scenarier till långtidsutredningarna. Säkert kan
många brister påvisas som skulle kunna undvikas om större
resurser kunde ställas till förfogande för utarbetande av
alternativa scenarier i långtidsutredningarna.
Miljöpartiet de gröna föreslår därför att i kommande
långtidsutredningar resurser avsätts för utarbetande av ett
eller flera alternativa scenarier där radikala miljömål sätts i
första rummet även om detta skulle medföra en lägre
ekonomisk tillväxt i traditionell mening.
De alternativa scenarierna skall vara konsistenta och
liksom långtidsutredningens traditionella scenarier belysa
konsekvenserna på de flesta viktigare områden av betydelse
för samhällsekonomin.
Vid utarbetandet av scenarierna bör berörda
myndigheter bidra med sina delar på samma sätt som för
närvarande. Samtidigt kan man tänka sig att oberoende
forskare, även ''alternativforskare'', anlitas att ge sina
bidrag.
Innan nästa långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett
rådslag med bl a de politiska partierna ske för att lägga fast
förutsättningarna bl a om riktlinjer för vilka
alternativscenarier som bör tas fram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande
av alternativa långtidsutredningar på sätt som i motionen
anförts.
Stockholm den 24 januari 1991
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp)
Carl Frick (mp)
Kjell Dahlström (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)
Roy Ottosson (mp)
Paul Ciszuk (mp)
Medföljer en bilaga:
''GRÖN 2000.
Exempel på utvecklingsscenario för en grön ekonomisk
politik till år 2000''