Transport av farligt gods kräver säkerhetsåtgärder för att skydda människor, samhälle och miljö. I de flesta fall följs föreskrifterna, men undantagen är många och utgör sammantaget ett allvarligt problem. De som är ansvariga för att säkerheten sätts ur spel bör få klart för sig att det inte ska löna sig att sätta samhällsskyddet i fara för egna vinningssyften.
Kemikalier, gifter och annat farligt gods transporteras huvudsakligen på väg, men också sjötransporterna är omfattande. Nyligen gick ett fartyg på grund vid Marstrand. Ombord fanns 5 containrar med giftiga restprodukter från petrokemisk industri. Nu avlöpte det hela lyckligt genom insatser från sjöräddningen. Ett annat fartyg beslogs under fjolåret med uppenbara brister i hanterandet av skadliga ämnen. Det hade fraktat farligt gods utan tillstånd, fartyget hade roderskada etc.
På land händer det att lastfordon brister i skyltningen, vilket vid ett haveri kan bli ödesdigert för räddningspersonalen och deras möjligheter att gå in med adekvata åtgärder.
Ett annat missförhållande är den tydligen ökande tendensen att förare av fordon i internationell trafik bryter mot bestämmelsen om 8 timmars sammanhängande vila. Förare som transporterar farligt gods bör vara utvilade och i god kondition.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att transporter av farligt gods sker under så säkra betingelser som möjligt.
Stockhom den 24 januari 1991 Leif Olsson (fp) Kenth Skårvik (fp)