Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne
(Sjöräddningssällskapet) har alltsedan grundandet 1907
haft som uppgift att väcka och bibehålla intresset för
sjöräddningstjänsten, att söka effektivisera den och att
handha verksamheten för räddning av skeppsbrutna runt
våra kuster och i de stora sjöarna Vänern, Vättern och
Mälaren.
Sjöräddningssällskapet fullgör räddningstjänst enligt
bl.a. IMOs (International Maritime Organization)
sjöräddningskonvention, som Sverige har undertecknat
samt också enligt nationella lagar.
Även i övrig humanitär verksamhet till sjöss och utmed
vår långa kust har sjöräddningssällskapet en stor betydelse.
En redovisning av exempel från verksamheten 1989 ger
följande bild:
Sällskapets räddningsstationer har under 1989 räddat 109
människor i överhängande sjönöd och lämnat undsättning
och assistans till 460 fartyg med 1857 personer ombord.
Räddningskryssare har legat i beredskap vid 12 nödställda
båtar och fartyg med 29 personer ombord och har utfört 205
sjuk- och läkartransporter, undsatt personer på isolerade
öar med medicin, post och proviant, tjänstgjort som
forskningsfartyg och utfört transporter för Kronan samt
bistått lotsplatser med ombordsättning och hämtning av
lotsar. Vid storm och ishinder har kustbefolkningen erhållit
hjälp med passageraretransporter och i övrigt biståtts enligt
i årsboken införda rapporter från sjöräddningsstationerna.
Det totala antalet utryckningar och uppdrag har uppgått till
1846. Ur Årsbok 1990.
Sjöräddningssällskapet har byggt upp en mycket effektiv
räddningsflotta, som för närvarande består av 54
räddningsenheter, fördelade på 32 sjöräddningsstationer
från Fjällbacka och Käringön på Västkusten till Holmsund
i norr. Flottan bemannas med tolv årsanställda och mer än
300 frivilliga.
Driftkostnaderna uppgår till ca 10 miljoner kronor per
år och investeringskostnaderna till ungefär samma summa.
De finansieras av de 20 000
medlemmarna, genom bidrag från 29
stödföreningar, frivilliga bidrag och donationer från
allmänheten, bidrag från företag och besättningar i fiskeoch
handelsflottan samt från båtklubbar och
båtorganisationer -- helt utan statsbidrag.
Sjöräddningssällskapet är befriat från inkomst-,
förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt och var fram till 1
januari 1991 befriat från mervärdesskatt. Genom
skattereformen drabbas sjöräddningssällskapet av den
breddade momsen och åsamkas därmed ökade kostnader i
storleksordningen 3--4 miljoner kronor.
Med hänsyn till den utomordentligt viktiga
samhällsinsats som sjöräddningssällskapet gör, bör
sällskapet i lämpliga former kompenseras för dessa
merkostnader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder till stöd för
Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne.
Stockholm den 24 januari 1991
Karl-Erik Svartberg (s)
Sverre Palm (s)