Samhällsstrukturen och den tekniska utvecklingen har
lett till allt större sårbarhet i samhället. Det finns stora
potentiella hot mot människor, miljö och egendom.
Olyckor inträffar bl.a. till följd av brister i teknik och
säkerhetssystem eller genom den mänskliga faktorn.
Olyckan i samband med farligt gods för några år sedan i
Herborn i Tyskland när flera människor fick sätta livet till
kunde ha inträffat i Sverige. Även andra typer av olyckor
kräver ökad uppmärksamhet. Några exempel: Utflödet av
salpetersyra i Borås, 1980, som bl.a. medförde spridning av
nitrösa gaser, oleumutflödet i Karlskoga 1985, och
klorgasutflödet i Skoghall för något år sedan.
Genom en starkt ökad satsning på det förebyggande
arbetet t.ex. genom ett ökat riskmedvetande i
samhällsbyggandet, ökad samverkan på olika nivåer,
förbättrade riskanalys- och utbildningsmetoder är det
möjligt att hålla antalet olyckor nere och även minska deras
konsekvenser.
Det behövs ett ökat samarbete mellan myndigheter,
kommuner, näringsliv och organisationer för att bemästra
helheten. I dag är det många myndigheter som har ansvar
inom olika områden t ex arbetarskyddsstyrelsen, boverket,
naturvårdsverket och räddningsverket.
Inom ramen för detta samarbete bör den som ger
upphov till risken också ta ett ökat ansvar. Resurserna är
begränsade om vi ser till den enskilda kommunen eller
myndigheten, men sammantagna är de betydande. Det
behövs således en ökad integrering mellan berörda
verksamhetsområden inom kommunerna, t.ex. den fysiska
planeringen, miljö- och hälsoskyddet och
räddningstjänsten.
En ökad integrering medför större effektivitet i
verksamheten men även ekonomiska vinster. En
integrering av kommunernas miljö- och hälsoskyddsarbete
och brandsyneverksamheten torde ge betydande
samordningsvinster för samtliga berörda. För den enskilde
och för näringslivet innebär integreringen bl.a. att hot och
risker bedöms i ett sammanhang. På detta sätt motverkas
bl.a. motstridiga råd och beslut.
Det pågår en viss verksamhet inom kommuner och
statliga myndigheter som syftar till det som ovan anförts.
Verksamheten bör dock skyndas på och det bör ankomma
på de statliga myndigheterna som är verksamma inom
området att öka sina ansträngningar på det
olycksförebyggande området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om integrering och samordning av
resurser och verksamhet inom arbetet med att förebygga
olyckor.
Stockholm den 23 januari 1991
Magnus Persson (s)
Oskar Lindkvist (s)