En historisk vändpunkt har inträffat i Europa. Det kalla
kriget är över. Enligt USAs utrikesminister stämmer inte
fiendebilden längre.
Det största nedrustningsavtalet någonsin om
konventionella vapen skrevs under i november 1990.
Ensidig nedrustning genomförs dessutom i många länder i
Europa. I praktiken är ett överraskande anfall från Sovjet
inte längre möjligt. Det största nedrustningsavtalet om
kärnvapen överenskoms i princip under 1990 och avses
undertecknas i början av 1991.
En ny säkerhetsordning för Europa baserad på
gemensam säkerhet i stället för avskräckning
undertecknades högtidligt i Paris i november. Länderna i
Europa, USA och Canada förbinder sig att i framtiden lösa
konflikter på fredlig väg. Land efter land minskar på sina
försvarskostnader och stora militära projekt läggs på hyllan.
Förutsättningarna för fredlig konfliktlösning och kraftig
nedrustning är därmed unika.
Sveriges säkerhetspolitiska läge har därmed starkt
förbättrats.
Sverige har länge spelat en aktiv och pådrivande roll i
internationella nedrustningsförhandlingar. När Europa i
övrigt förbereder sig för och aktivt nedrustar måste
självklart också Sverige ta konsekvenserna av detta.
Beslut om fortsatt stora vapenprojekt skulle ge en
felaktig signal till omvärlden att Sverige inte litar på freds-
och avspänningsprocessen och inte heller tänker delta i den.
Signalen från Sverige bör i stället vara att inte för lång tid
framöver låsa fast stora resurser i ett militärprojekt, som
tillkommit under det kalla krigets period.
JAS-projektet var redan från början ifrågasatt, inte
minst av kostnadsskäl. Det socialdemokratiska
kvinnoförbundet, ungdomsförbundet och de kristna
socialdemokraterna har från början vänt sig emot JAS och
varnat för att JAS skulle bli en gökunge i försvarets bo.
Även det socialdemokratiska partiet sade först nej till JAS,
men accepterade när beslutet var fattat under mycket
bestämda villkor, bl.a. att kostnaderna inte tillsammans fick
överstiga 24,7 miljarder kronor.
JAS har inte varken uppfyllt villkoren i kontraktet ifråga
om utformning, prestanda, utprovning eller tidsramar och
har vida överstigit de kostnadsramar som givits. När JAS-
planet kommer att flyga enligt villkoren kan ingen svara på
i dag. En slutsumma på minst 60 miljarder kronor bedöms
projektet kosta.
I den första delserien skall industrigruppen leverera 30
plan till ett fast pris. Huruvida detta kommer att kunna ske
i enlighet med uppgjort kontrakt återstår att se. För den
andra delserien om 110 plan har ännu inga beslut fattats. Vi
menar att riksdagen nu måste uttala att delserie två av JAS
inte beställs.
Runt om i världen stoppas nu en rad stora militära
projekt. Den 7 januari 1991 stoppade den amerikanska
regeringen det största flygplansprojekt någonsin,
attackplanet A12 som beräknats kosta 57 miljarder dollar.
Försvarsminister Dick Cheney angav som skäl att industrin
inte klarat vare sig utformning, utveckling, produktion och
sammansättning eller prov av planen inom vad som
stipulerats i kontraktet.
Kan USA stoppa sitt största flygplansprojekt med
hänvisning till den nya säkerhetspolitiska situationen och
att de som fått uppdraget inte klarat det enligt sitt kontrakt,
så borde också Sverige kunna göra det.
Fortsatt stora investeringar i form av fullföljandet av
JAS-projektet begränsar den politiska handlingsfriheten
och försvårar en anpassning av säkerhetspolitiken.
Sveriges flygvapen består i dag till huvuddelen av
Viggenplan, som kan användas under lång tid framöver.
Den senaste jakt-Viggen levererades i juni 1990. Sverige
har jämfört med de flesta länder i Europa ett mycket starkt
flygvapen.
Flera länder väljer i dag att livstidsförlänga de plan de
har i stället för att köpa eller producera nya. En sådan
diskussion bör vi också kunna föra i Sverige. Med tanke på
både den mycket kraftiga fördyringen och förseningen av
JAS bör möjligheten att i stället förlänga Viggensystemet
utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nej till delserie två av JAS-
projektet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en förlängning
av Viggensystemet utreds.
Stockholm den 24 januari 1991
Maj Britt Theorin (s)
Anneli Hulthén (s)
Berndt Ekholm (s)