Inledning
En bra boendemiljö har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Olika undersökningar har visat att goda boendemiljöer påverkar hälsotillståndet hos de boende i positiv riktning. Bor man bra minskar riskerna för ohälsa. Omvänt finns också belägg för att ensidiga och dåliga boendemiljöer leder till ökad ohälsa och sjukdomssymptom inom ett brett spektrum.
Det är därför mycket olyckligt att boendemiljöfaktorerna så länge skjutits i bakgrunden i samband med planeringen av bostadsområden och att kvantitet satts före kvalitet vid byggandet som t.ex. skedde under miljonprogramsprocessen. Trots en mycket aktiv kamp från centerns sida mot eftersättningen av miljöaspekterna i miljonprogrammets byggande fortsatte försummelserna genom hela miljonprogrammet och har först nu uppmärksammats mer. Mycket återstår emellertid ännu innan det tänkandet helt har försvunnit.
De eftersatta miljöaspekterna har lett till problemen med de sjuka husen. Bristande kvalitetstänkande ledde fram till fukt och mögelskador i hus med akuta boendemiljöproblem som följd. Först efter att dessa problem började bli mer påtagliga har det blivit möjligt att få regeringen att inse nödvändigheten att i ökad utsträckning beakta miljöaspekterna i boendet och arbetet med att förbättra boendemiljöförhållandena kunde därmed starta.
Småhusskadenämnden och konsumentskyddet för småhus
Genom bl.a. centerinitiativ inrättades småhusskadenämnden den 1 januari 1986 genom riksdagsbeslut med anledning av en fempartimotion till riksdagen hösten 1985. Fonden kom till för att lösa de akuta problemen för dem som direkt drabbats av fukt och mögelskador i sina hus. Efter ytterligare initiativ i riksdagen kunde sedan det förebyggande arbetet starta. Först tillkom det 10-åriga garantisystemet för styckebyggda småhus vilket efter ytterligare påtryckningar från riksdagen vidgades att också omfatta gruppbebyggda småhus. Genom riksdagsbeslut har nu med genomförande från den 1 januari 1991 konsumentskyddet vid förvärv av småhus införts i konsumentskyddslagen.
Riksdagsbeslutet om samlad översyn
På förslag i bl.a. centermotion beslutade riksdagen att med uppdrag till regeringen göra en samlad översyn av problemen med sjuka hus och de dåliga inomhusmiljöerna.
Tillkännagivandet från riksdagen till regeringen innebar att en bred översyn skulle göras med syfte att komma tillrätta med bristerna i inomhusmiljön och problemen med s.k. sjuka hus. Bostadsutskottet betonade dels att kunskaperna om problemen i byggnaders inomhusmiljö måste öka, dels att den kunskap som redan finns måste tas tillvara, systematiseras och föras ut till berörda parter. Den förordade översynen skulle bl.a. omfattaen definition av förekommande begrepp,en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten av sjuka hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel,åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en bristande samordning mellan byggprocessens olika skeden,frågor kring användningen av olika byggmaterial,åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela livslängd,ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem,ändamålsenligheten i dagens stödsystem samtbehovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.
Bostadsutskottet förutsatte med anledning av de allvarliga effekterna av bristerna i inomhusmiljön att de förordade åtgärderna skulle genomföras med största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna och erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning. Dessutom förutsatte utskottet att regeringen till riksdagen lämna en redovisning för utredningsarbete och vidtagna åtgärder samt komma med förslag till riksdagen på nödvändiga åtgärder.
Resultat
Uppdraget till regeringen har nu resulterat i propositionerna 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö m.m. och proposition 1990/91:189. Även om regeringens uppdrag som följd av riksdagsbeslutet om den direkta översynen av sjukahusproblematiken formellt betraktas som slutförd är arbetet med att förbättra boendemiljön enbart påbörjat. Det är viktigt att arbetet inom regeringen med de viktiga boendemiljöfaktorerna inte avstannar i och med att denna proposition läggs.
Fortsatt uppmärksamhet viktig
Regeringen bör noga följa utvecklingen beträffande sjukahusproblematiken och vid behov återkomma med ytterligare förslag. Det gäller bl.a. beträffande kravet på produktinformation vid byggnation och krav på luftkvalitet som bl.a. tagits upp av allergiutredningen. Det som nu berörts -- om att uppmärksamt följa utvecklingen beträffande sjukahusproblematiken och vid behov återkomma med ytterligare förslag till åtgärder -- bör ges regeringen till känna.
Det förebyggande arbetet för att förbättra och utveckla boendemiljön måste också gå vidare. Det gäller kravet på att samla all lagstiftning som rör boendemiljön i en särskild bomiljölag som framförs i motionskrav från centern från den allmänna motionstiden och som av utskottet skall behandlas i samband med propositionens förslag. Samma sak gäller kravet i nämnda motion om VDN-märkning av bostadsmiljön för att stimulera till bättre miljö genom att göra boendemiljön till en konkurrensfaktor.
Det gäller vidare synen på boendet i förhållande till planering av kommunikationer, arbetsplatser och servicefunktioner och till resurs-och energisituationen i samhället och det naturliga kretsloppstänkandet. Ett mera resursbevarande samhälle med närhet mellan bostad -- arbete -- utbildning -- service och en anpassning av boendet till naturens eget kretslopp ger de bästa förutsättningarna för att skapa bra boendemiljöer. Detta berörs mera utförligt i anslutning till ovan nämnda centerkrav inlämnade under den allmänna motionstiden.
Lag om byggnadsgaranti
Propositionen om lag om byggnadsgaranti har tillkommit som följd av den inom departementet tillsatta arbetsgruppen för avhjälpande av problemen med sjuka hus. Arbetsgruppen forordade därvid att problemen runt byggfelsproblematiken i första hand skulle lösas genom frivilliga överenskommelser mellan inblandade parter.
Vi delar föredragandens uppfattning om de brister som fortfarande finns i den på branschöverenskommelser grundade ansvarssystemet. Samtidigt beklagar vi att det inte varit möjligt att hitta en väg via frivilliga åtaganden och överenskommelser att lösa problem. Sådana frivilliga lösningar garanterar oftast ett bättre ansvarstagande och ett ökat engagemang för saken det gäller från alla inblandade parter. Den nu förordade lagstiftningen bör emellertid inte hindra arbetet med att i framtiden komma fram på frivillighetens väg med en lösning av de garantiåtagande som lagen nu reglerar så att lagen då kan avskaffas.
Lagen om byggnadsgarantis tillämpningsområde
I propositionen föreslås att byggnadsgarantin skall omfatta samtliga flerbostadshus som nyuppförs eller byggs om i större omfattning. Däremot omfattas inte kontor samt lokaler för undervisning, vård eller annan omsorg.
Inte minst är det viktigt med ett bra inomhusklimat i lokaler för undervisning och omsorg. En rad problem har uppdagats i samband med fukt och mögelskador och dålig inomhusluft i många förskolor och daghem. Likaså har inomhusklimatet en avgörande inverkan på elever i en undervisningssituation. Det är högst otillfredsställande med den dåliga inomhusmiljön som finns i många av våra skolor och inom barnomsorgen.
Med anledning av vad som nu anförs bör regeringen omgående fortsätta utredningsarbetet och närmare överväga och återkomma till riksdagen med förslag som syftar till garanterat bättre miljö i dessa fall. I de fall en lösning av inomhusmiljön beträffande kontorslokaler inte kan ske genom arbetsmiljölagstiftningens ram bör regeringen överväga en byggnadsgaranti även för kontorshusen. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt uppföljning av utvecklingen beträffande sjukahusproblematiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt arbete för frivilliga överenskommelser mellan berörda parter för ett garantiåtagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en bättre inomhusmiljö i barndaghem och skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggnadsgaranti för kontorslokaler.
Stockholm den 10 maj 1991. Agne Hansson (c) Birger Andersson (c) Rune Thorén (c) Ivar Franzén (c) Elving Andersson (c) Stina Gustavsson (c) Karin Starrin (c)