med anledning av prop. 1990/91:146 Ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m.
Allmänt
I syfte att få en mera samlad syn på markresurserna och
den fysiska miljön har en sammanhållen lagstiftning inom
planoch byggområdet och för hushållning med mark och
vatten tillkommit. Centerpartiet har aktivt medverkat i
detta arbete.
De grundläggande intentionerna i det omfattande
lagkomplex, som riksdagen beslutade 1986, var bl a att
stärka kommunernas roll genom en decentralisering av
ansvaret för planläggning och lokal miljö till kommunerna
och begränsa statens kontrollfunktioner. Avsikten var
vidare att de boende skulle få bättre möjligheter att delta i
planeringen och därmed kunna påverka närmiljön.
I propositionen konstateras att det är en självklarhet att
ett så omfattande lagstiftningskomplex som PBL kan få
konsekvenser som inte var avsedda. På grundval av skilda
utvärderingar och utredningar har inom regeringskansliet
utarbetats en promemoria med förslag till ändringar i plan-
och bygglagen som underlag för den nu föreliggande
propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås med anledning av promemorian
vissa ändringar i lagstiftningen som framförallt berör
detaljplanernas utformning vad avser parkering. Vidare tas
upp frågor som rör brandsäkerhet vid alternativa
boendeformer, inbrottsskydd och källsortering av sopor.
Byggnadsnämnden skall även i vissa fall såväl kunna
förordna beslut att anta, ändra eller upphäva
fastighetsplaner som att ge bygglov, rivningslov och
marklov innan berörda planer vunnit laga kraft.
Vidare föreslås att kommunen skall i detaljplan eller
områdesbestämmelser kunna införa bygglovplikt för
anordnande eller väsentlig ändring av anläggningar för vissa
grundvattentäkter. Fritidshus skall även omfattas av
bestämmelserna för hushållning med vatten som gäller
byggnader i allmänhet.
Bygglov får krävas för att sätta upp eller väsentligt ändra
skyltar och ljusanordningar inom områden som utgör
värdefulla bebyggelsemiljöer. Slutligen tas även vissa
ersättningsfrågor upp.
Centerns förslag
Plan- och bygglagstiftningen har i huvudsak fungerat
som avsett, vilket genomförda utvärderingar visar. Vi vill
dock även för vår del ta upp vissa lagregler, vilka fått en
utformning som medfört svårigheter vid tillämpningen. Vi
vill också i likhet med vad föredraganden anför understryka
angelägenheten i att Boverket i arbetet med förändringar i
regelverket för byggandet eftersträvar ytterligare
förenklingar.
Vi tar i det följande upp vissa konkreta ändringsförslag i
gällande lagstiftning.Underrättelseskyldigheten för
byggnadsnämnden
I 8 kap 22 § PBL regleras underrättelseskyldigheten för
byggnadsnämnden vid prövning av ansökan om bygglov.
Nuvarande regler innebär att i tveksamma fall kan erhållas
ett förhandsbesked om ett projekt får bygglov, t ex
byggande av ett småhus inom icke planlagt område.
En begäran om förhandsbesked prövas enligt PBL:s
regler. Bl a skall grannar höras och underrättas om beslutet.
Ett positivt förhandsbesked följs därefter av att en komplett
bygglovsansökan lämnas in. Med nuvarande regler skall
grannar höras och underrättas på nytt.
Enligt vår mening bör underrättelseskyldigheten för
byggnadsnämnden ändras så att sådan inte föreligger för
bygglov som föregåtts av en prövning i syfte att ge
förhandsbesked om ett visst projekt utanför planlagt
område.Förhandsbesked
Enligt gällande bestämmelser (8 kap. 34 §) kan
förhandsbesked lämnas för åtgärder som kräver bygglov
och avser byggande. Enligt rättsutslag har fastslagits att
åtgärder i syfte att ta i anspråk byggnader helt eller delvis
för väsentligen annat ändamål än de byggts för, inte är en
sådan åtgärd som avses i detta fall. Detta innebär att det inte
är möjligt att ge förhandsbesked i ett sådant fall.
Vi föreslår att här aktuell lagparagraf ändras så att det
blir möjligt att få ett förhandsbesked om det är möjligt att
ändra en byggnads användningsområde.Bygglov för
ändrad säsongsmässig användning av ekonomibyggnader
Gällande bestämmelser innebär även att återkommande
säsongsmässig ändrad användning av ekonomibyggnader
kräver bygglov. Något motiv för detta finns inte och i lagen
bör uttryckligen framgå att sådan ändrad användning av
ekonomibyggnader får ske utan krav på bygglov.
Marklov
Erfarenheter visar att det vore lämpligt för en kommun
att vid exploateringar av olika skäl att kunna ge möjlighet
för en exploatör att förkomprimera marken under tiden en
planändringsprocess pågår.
Ett lämpligt förfarande skulle enligt vår mening vara att
öppna en möjlighet för att ge ''marklov för tillfällig åtgärd''
i 8 kap. 14 § PBL. En sådan åtgärd skulle kunna
tidsbegränsas samtidigt som den tillåts strida mot en ännu
ej formellt ändrad detaljplan. Underrättelseskyldigheten
för byggnadsnämnden enligt 8 kap. 14 § måste dock
självfallet gälla.Kompetenskraven för teknisk personal
I 11 kap. 4 § PBL understryks behovet av att vid
prövningar av projekt ha tillgång till arkitektutbildad
personal. Detta är självfallet viktigt. Utvecklingen inom
byggmaterialbranschen har dock medfört att i vissa fall
sammansätts olika typer av materiel som byggs in i tekniska
funktioner på ett sådant sätt att det är till nackdel för
brukaren.
Vi anser därför att det är viktigt att kommunernas
byggnadsnämnd har tillgång till personal med teknisk
kompetens som behövs för att kunna ge enskilda byggare
bra vägledning vid en byggnation. PBL bör kompletteras
med en sådan bestämmelse.Handläggning av
ersättningsfrågor i samband med planläggning
I propositionen föreslås att kommun får, innan ett beslut
fattas om antagande, ändring eller upphävande av
detaljplan eller områdesbestämmelser, förelägga den som
drabbas av beslutet att inom viss tid framställa anspråk på
ersättning eller inlösen. Den som inte framställer sådana
anspråk förlorar rätten till ersättning.
Detta förslag har mött kritik vid remissbehandlingen
med motiven att ersättningsfrågorna är komplicerade och
risk finns att kostnaderna vältras över på fastighetsägarna.
Fastighetsägarna kan också tvingas att ta ställning till
successivt modifierade planförslag utan att de leder till
något beslut.
Enligt vår mening bör ersättningsfrågorna lösas när
beslut har fattats om förändringar i detaljplaner eller
områdesbestämmelser. Det kan enligt vår mening inte ur
äganderättssynpunkt vara rimligt att grunda
ersättningsfrågor på ett osäkert förväntat beslut i
planärenden. Propositionens förslag i denna del bör således
avslås.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen med anledning av proposition
1990/91:146 beslutar om ändring i plan- och bygglagen så att
underrättelseskyldigheten för byggnadsnämnd vid prövning
av bygglovsansökan begränsas i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen med anledning av proposition
1990/91:146 beslutar om ändring i plan- och bygglagen såvitt
avser kraven på bygglov vid ändrat användningsområde för
byggnader i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen med anledning av proposition
1990/91:146 beslutar om ändring i plan- och bygglagen
innebärande att möjligheten att lämna marklov för tillfällig
åtgärd öppnas i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen med anledning av proposition
1990/91:146 beslutar om ändring i plan- och bygglagen
innebärande krav på att byggnadsnämnden skall ha tillgång
till personal med teknisk kompetens i enlighet med vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen avslår proposition 1990/91:146 såvitt
avser förslag om ändring i handläggningsordningen för
ersättningsfrågor i samband med planläggning i enlighet
med vad i motionen anförts.
Stockholm den 16 april 1991
Agne Hansson (c)
Birger Andersson (c)
Rune Thorén (c)
Ivar Franzén (c)
Elving Andersson (c)
Stina Gustavsson (c)
Karin Starrin (c)