med anledning av proposition 1990/91:146 om ändring i plan- och bygglagen (1987/:10), m.m.
I propositionen föreslås vissa förändringar i plan- och
bygglagen (PBL) m.m. Vi kommer nedan att redovisa i
vilka avseenden vi har en från propositionen avvikande
uppfattning.
2.2.1 Fysisk planering
Med stöd av PBL kan landets kommuner styra
detaljhandelns lokalisering och dess varusortiment. Någon
förändring av denna konkurrensbegränsande reglering
föreslås inte i propositionen. Vi beklagar detta.
Dessa regleringar gör att konsumenternas fria val, och
butiksägarnas bedömningar av vad som kan säljas, ersätts
med kommunpolitiska beslut. Politiker träder i
konsumenternas ställe. Resultatet blir försämrad service
och sämre varuutbud för konsumenterna. Så som vi i annat
sammanhang redovisat anser vi att kommun i detaljplan
inte skall kunna styra detaljhandelns lokalisering och
varusortiment. Därmed kan konkurrensen komma att öka,
vilket bl.a. leder till ökad valfrihet och lägre matpriser.
2.2.2 Byggande
I propositionen berörs vidare boverkets
nybyggnadsregler. Enligt departementschefen är det
angeläget att verket eftersträvar ytterligare förenklingar av
reglerna. Vi vill för vår del gå längre. Antalet bestämmelser
måste, som vi vid upprepade tillfällen framhållit, reduceras
betydligt och helt utformas som funktionskrav.
4.2 Genomförandetiden
I propositionen föreslås att vid ändring av en detaljplan
skall vad som gäller om genomförandetid för planen gälla
även för de frågor som planändringen avser.
Redan i samband med att PBL antogs av riksdagen
reserverade vi oss emot förslaget om genomförandetider för
planer. Vi hävdade att systemet med genomförandetider
innebar en oacceptabel inskränkning av äganderätten.
Genom godtyckligt satta genomförandetider, inom ramen
för 5--15 år, kan kommunerna skaffa sig total kontroll över
markanvändningen. Någon absolut byggrätt föreligger
endast för ägaren under genomförandetiden. Detta leder
till att planeringshorisonterna blir korta och osäkerheten
stor. Till exempel kan fritidshustomter inte längre
reserveras för nästa generation och företag kan inte längre
kosta på sig att ha reservmark för eventuell expansion.
Dessa invändningar har ännu fog för sig.
Propositionens förslag innebär en ytterligare urholkning
av ägarens möjlighet att utnyttja sin byggrätt. För
närvarande gäller enligt praxis att om en plan ändras skall
en ny genomförandetid börja gälla. Enligt propositionen
skall den tidigare gällande genomförandetiden även
omfatta de frågor som planändringen avser. Teoretiskt sett
öppnar detta möjlighet för omfattande planändringar när
endast kort tid återstår av genomförandetiden. Detta
innebär en försämring för dem som berörs av planen. Vi
motsätter oss förslaget. Enligt vår uppfattning skall
systemet med tidsbegränsning av detaljplaner avskaffas.
Rätten att bygga skall gälla utan tidsbegränsning.
7.2.1 Bygglovsplikt för grundvattentäkter i vissa fall
Enligt propositionen skall en kommun, om det finns
särskilda skäl, genom detaljplan eller
områdesbestämmelser kunna bestämma att bygglov krävs
för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för
grundvattentäkter för vissa fastigheter. Vi godtar
propositionens förslag i princip. Vi har i annat sammanhang
framhållit att institutet områdesbestämmelser skall
utmönstras ur PBL. Vi anser att det är felaktigt att med
hjälp av områdesbestämmelser reglera bl.a. byggnation och
markanvändning. Mot denna bakgrund bör kommunens
beslut i dessa frågor endast kunna ske genom detaljplan.
8. Utökad bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar
i värdefull bebyggelsemiljö
Enligt propositionen skall kommunen ges rätt att i
områdesbestämmelser besluta att bygglov skall krävas för
att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar och
ljusanordningar inom sådana områden som utgör värdefulla
bebyggelsemiljöer.
I enlighet med vad vi ovan framfört motsätter vi oss att
kommunen genom områdesbestämmelser inför
bygglovsplikt. Vi kan därför inte godta propositionens
förslag i denna del. Till detta kommer att behovet av
reglering inte kan anses vara särskilt stort. Inom områden
med detaljplan krävs redan för närvarande bygglov för att
sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar.
Kommuner kan således redan i nuläget i stor utsträckning
reglera förhållandena i de aktuella avseendena. Då fråga är
om värdefulla bebyggelsemiljöer utanför detaljplan vill vi
framhålla att uppsättande av skyltar eller ljusanordningar
självfallet kräver ägarens tillstånd. Vi menar att det kan
förutsättas att en ägare normalt sett inte medverkar till en
förfulning av värdefull bebyggelsemiljö. Mot denna
bakgrund bör riksdagen avslå propositionens förslag i
denna del. All erfarenhet visar att enskilda människor är
bättre skickade att ta hand om och värna värdefull miljö än
politiker och kommunaltjänstemän.
10. Handläggning av ersättningsfrågor i samband med
planläggning
I propositionen föreslås att innan ett beslut fattas om
antagande, ändring eller upphävande av detaljplan eller
områdesbestämmelser, skall kommunen få förelägga dem
som till följd av beslutet kan komma att drabbas av sådana
skador som avses i 14 kap. 8 § första stycket 2 och 3 PBL att
inom viss tid framställa anspråk på ersättning eller inlösen.
Den som inte framställer sådant anspråk har förlorat sin rätt
till ersättning eller inlösen.
Flera remissinstanser har haft invändningar mot
förslaget. Hovrätten för västra Sverige har avstyrkt
förslaget och anfört att ersättningsfrågorna med anledning
av ifrågasatta detaljplaner är komplicerade och att det finns
risk för att den föreslagna bestämmelsen leder till att
utredningskostnaderna vältras över på fastighetsägarna.
Näringslivets byggnadsdelegation har framhållit att
tidsfrister av detta slag alltid innebär risk för rättsförluster
för enskilda. Delegationen har vidare betonat att den typ av
skadesituationer det här är fråga om vanligen är
komplicerade att överblicka från teknisk och ekonomisk
synpunkt och att två månader kan vara en alltför kort
tidsperiod. Vidare anför delegationen:
Det får vidare anses som en nackdel, att
ersättningsspörsmål kan väckas provokativt på berörda
sakägares risk (preklusionsrisk) medan plansituationen
ännu är svävande, kanske i flera omgångar, innan något
definitivt beslut träffas i planärendet. Sakägarna pressas till
i vissa fall hypotetiska ställningstaganden på detta vis till
projekt, vars realism det för stunden är svårt att säga
någonting om. De anspråk, som härigenom ställs på
enskilda att utföra komplicerat utredningsoch
värderingsarbete, bör m.a.o. få ställas så att säga på
försöksbasis, utan som f.n. är fallet bör de vila på ett fast
och pålitligt beslutsunderlag, som det allmänna är berett att
ta det fulla ansvaret för.
Vi delar de kritiska synpunkter de nämnda
remissinstanserna framfört. Mot denna bakgrund bör
propositionens förslag i denna del avslås av riksdagen.
11. Beräkning av ersättningsbelopp i visst fall
Enligt propositionen skall den s.k. begränsningsregeln
utformas så att värdet, om kommunen begär det, inte får
bestämmas högre än ett belopp som motsvarar vad som
enligt anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen fick dras
av vid beräkningen av realisationsvinst om fastigheten
avyttrats den 31 december 1990, omräknat till nuvärde vid
värdetidpunkten.
Så som vi anförde då PBL antogs av riksdagen anser vi
att en markägare skall hållas skadeslös vid ingrepp i
äganderätten. Ägaren skall alltså ha ersättning för det fulla
marknadsvärdet av sin egendom. Vi vidhåller denna
inställning. Mot denna bakgrund motsätter vi oss
propositionens förslag gällande begränsningsregeln.
Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma
erforderlig lagtext.
Hemställan
Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs
1. att riksdagen -- med avslag på propositionens förslag
gällande genomförandetiden -- avskaffar systemet med en
tidsbegränsad byggrätt i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen beslutar att bygglovsplikt för
grundvattentäkter i vissa fall endast skall kunna regleras
genom detaljplan i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om utökad
bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar i värdefull
bebyggelsemiljö,
4. att riksdagen avslår propositionens förslag om
handläggning av ersättningsfrågor i samband med
planläggning i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag angående
begränsningsregelns utformning i enlighet med motionens
förslag.
Stockholm den 16 april 1991
Knut Billing (m)
Bertil Danielsson (m)
Jan Sandberg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Erik Holmkvist (m)
Sten Andersson (m)
Margareta Gard (m)
i Malmö