I propositionen redovisas regeringens ställningstaganden till vissa beställningar från riksdagen i samband med beslutet i december 1990 om ett nytt bostadsfinansieringssystem. Så vitt vi kan finna -- framställningen i propositionen är inte överdrivet klar och tydlig -- har regeringen tillgodosett riksdagens krav vad gäller förmånsrättsläget för pantsäkerheten och ''glesbygdsgarantin''. Det innebär att räntelånesystemet vad gäller nyproduktionen från 1 januari 1992 får en för alla berörda parter godtagbar utformning.
Propositionen konkretiserar också det i budgetpropositionen aviserade förslaget om en höjning av den garanterade räntan för befintligt bestånd från 1 januari 1992. Skälet är inte bostadspolitiskt utan ''statsfinansiellt''. Avsikten är att minska belastningen på statsbudgeten med 600 miljoner kronor på ett halvår. Effekten blir nya ''extra'' hyreshöjningar från 1 januari 1992.
Enligt vår mening strider detta förslag om att ta ett nytt steg mot försämrade räntebidrag i nuvarande bostadsfinansieringssystem mot andan i överenskommelsen om en övergång till ett nytt system som ger en stor lättnad i belastningen på statsbudgeten.
Ännu allvarligare är att detta förslag saboterar möjligheterna att åstadkomma en frysning av hyrorna 1992; en frysning som är av mycket stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma en ekonomisk stabilisering. Ett hyresstopp 1992 är också ett nödvändigt plåster på såren för alla de lågavlönade som fått en försämrad ekonomi till följd av skatteomläggningen.
Vad gäller övergången för beståndet till räntelånesystemet från 1 januari 1993 finner vi regeringens förslag onödigt krångligt och svåröverskådligt. Både av förenklings- och neutralitetsskäl bör bidragsunderlaget beräknas på samma sätt som för nyproduktion. Det innebär att det är hela den godkända produktionskostnaden som ska ligga till grund för beräkningen av räntebidrag och kreditgaranti. Regeringen bör ges i uppdrag att omarbeta förslaget vad gäller hus med räntebidrag enligt nuvarande regler och snarast återkomma till riksdagen med nytt förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd garanterad ränta från den 1 januari 1992,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av frysta hyror 1992,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag vad gäller övergången till räntelånesystemet från den 1 januari 1993 för hus med räntebidrag.
Stockholm den 15 april 1991 Lars Werner (v) Berith Eriksson (v) Lars-Ove Hagberg (v) Maggi Mikaelsson (v) Bertil Måbrink (v) Jan-Olof Ragnarsson (v) Annika Åhnberg (v) Jan Strömdahl (v)