med anledning av prop. 1990/91:144 Vissa följdfrågor om ny bostadsfinansiering, m.m.

I propositionen redovisas regeringens
ställningstaganden till vissa beställningar från riksdagen i
samband med beslutet i december 1990 om ett nytt
bostadsfinansieringssystem. Så vitt vi kan finna --
framställningen i propositionen är inte överdrivet klar och
tydlig -- har regeringen tillgodosett riksdagens krav vad
gäller förmånsrättsläget för pantsäkerheten och
''glesbygdsgarantin''. Det innebär att räntelånesystemet vad
gäller nyproduktionen från 1 januari 1992 får en för alla
berörda parter godtagbar utformning.

Propositionen konkretiserar också det i
budgetpropositionen aviserade förslaget om en höjning av
den garanterade räntan för befintligt bestånd från 1 januari
1992. Skälet är inte bostadspolitiskt utan ''statsfinansiellt''.
Avsikten är att minska belastningen på statsbudgeten med
600 miljoner kronor på ett halvår. Effekten blir nya ''extra''
hyreshöjningar från 1 januari 1992.

Enligt vår mening strider detta förslag om att ta ett nytt
steg mot försämrade räntebidrag i nuvarande
bostadsfinansieringssystem mot andan i överenskommelsen
om en övergång till ett nytt system som ger en stor lättnad i
belastningen på statsbudgeten.

Ännu allvarligare är att detta förslag saboterar
möjligheterna att åstadkomma en frysning av hyrorna 1992;
en frysning som är av mycket stor betydelse för
möjligheterna att åstadkomma en ekonomisk stabilisering.
Ett hyresstopp 1992 är också ett nödvändigt plåster på såren
för alla de lågavlönade som fått en försämrad ekonomi till
följd av skatteomläggningen.

Vad gäller övergången för beståndet till
räntelånesystemet från 1 januari 1993 finner vi regeringens
förslag onödigt krångligt och svåröverskådligt. Både av
förenklings- och neutralitetsskäl bör bidragsunderlaget
beräknas på samma sätt som för nyproduktion. Det innebär
att det är hela den godkända produktionskostnaden som ska
ligga till grund för beräkningen av räntebidrag och
kreditgaranti. Regeringen bör ges i uppdrag att omarbeta
förslaget vad gäller hus med räntebidrag enligt nuvarande
regler och snarast återkomma till riksdagen med nytt
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd garanterad ränta
från den 1 januari 1992,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av frysta hyror
1992,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag vad
gäller övergången till räntelånesystemet från den 1 januari
1993 för hus med räntebidrag.

Stockholm den 15 april 1991

Lars Werner (v)

Berith Eriksson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Bertil Måbrink (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Annika Åhnberg (v)

Jan Strömdahl (v)