med anledning av prop. 1990/91:109 Avgifter vid kommunal bostadsförmedling

Sverige har en bostadsmarknad i obalans. Trots att det
finns betydligt fler bostäder än hushåll köar många efter en
bostad. Den hittills förda socialistiska bostadspolitiken har
motverkat en naturlig rörlighet på bostadsmarknaden. Det
krävs en mängd åtgärder för att skapa en fungerande
bostadsmarknad.

Hyressättningssystemet måste förändras så att det bättre
speglar de boendes efterfrågan. Bruksvärdessystemet
behöver reformeras. Realisationsvinstbeskattningen, den
s.k. flyttskatten, av bostäder måste lindras. Syftet bör vara
att avskaffa skatten. Nuvarande diskriminering i låne- och
skattehänseende av egnahem måste upphöra. Byggdes fler
egnahem skulle resultatet bli fler lediga lägenheter.

Enligt vår uppfattning har betydelsen av kommunala
bostadsförmedlingar övervärderats i dagens bostadspolitik.
Flera undersökningar har visat att förhållandevis få
personer erhåller bostad via sådan förmedling. Kommunal
bostadsförmedling är byråkratisk och kostsam. Det kan
ifrågasättas om det finns anledning för kommuner att
bedriva sådan verksamhet.

Det skulle medföra stora fördelar om
bostadsförmedlingsverksamheten decentraliserades och om
ett ökat inslag av konkurrens kunde uppstå. Det skulle bl.a.
medföra stora fördelar om olika aktörer, t.ex. privata och
allmännyttiga fastighetsägare, själva förmedlar lägenheter
inom sitt bestånd. Utöver detta skulle andra fristående
förmedlingar kunna erbjuda motsvarande tjänster. Detta
förutsätter dock att förmedlaren medges rätt att ta betalt för
sina tjänster. För att skapa utrymme för sådan verksamhet
bör möjligheterna att ta ut avgift vid bostadsförmedling
vidgas. På en bostadsmarknad i balans kommer detta
normalt att innebära att det är fastighetsägarna som anlitar
och betalar sådan service.

Vi kan acceptera propositionens förslag att kommunala
bostadsförmedlingar får avgiftsbelägga sin verksamhet med
att ta emot och förmedla erbjudanden om lägenhetsbyten
och dylikt. I propositionen avvisas tanken att kommuner
skall få ta ut avgifter för att t.ex. registrera bostadssökande
hos bostadsförmedling. Vi har motsatt uppfattning. Enligt
vår mening talar flera skäl för att en viss avgift bör få tas ut.

För det första skulle detta medföra att endast de som är
seriöst intresserade av att få erbjudande om en bostad
anmäler sig till bostadsförmedlingen. För det andra är det
sannolikt att vissa inte längre skulle anmäla sig såsom
bostadssökande. Detta skulle effektivisera verksamheten
och leda till bättre service för dem som verkligen ansåg sig
ha behov av bostadsförmedlingens service. Vi vill i detta
sammanhang understryka att kommunerna bör tillämpa
självkostnadsprincipen.

Motsvarande möjlighet att ta ut avgift för att registrera
en bostadssökande skulle givetvis finnas även för fristående
förmedlingar.

I motionen läggs förslag till lagändringar. Det bör
ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig
författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att
bostadsförmedlingsverksamhet även skall få bedrivas av
fristående förmedlingar i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. att riksdagen beslutar att såväl kommunala som
fristående bostadsförmedlingar skall få ta ut en avgift för att
registrera en bostadssökande i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen beslutar att fristående
bostadsförmedlingar skall ges rätt att ta ut ersättning vid
bostadsförmedling i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 14 mars 1991

Knut Billing (m)

Bertil Danielsson (m)

Jan Sandberg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Erik Holmkvist (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Margareta Gard (m)