med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.
Allmänt
Från centerpartiets sida har vi i motioner till såväl
innevarande riksmöte som tidigare riksmöten både
presenterat vår syn på bostadspolitikens inriktning och lagt
konkreta, framtidsinriktade förslag för att skapa en
fungerande bostadsmarknad med bra och billiga bostäder.
Målsättningen för bostadspolitiken måste, enligt vår
mening, vara att skapa bättre förutsättningar, ökad valfrihet
och goda bomiljöer för alla, oavsett bostadens
upplåtelseform och geografiska lokalisering.
Vi har vidare understrukit att en bra bostad i en god
miljö till en rimlig kostnad är en förutsättning för social
välfärd och central del i vår grundtrygghetsfilosofi. Vi har
dock samtidigt konstaterat att en kvalitativt och tekniskt
sett bra bostad inte är tillräckligt för att ge den enskilde en
bra och trivsam bomiljö.
Det krävs, enligt vår mening, för att skapa goda
boendemiljöer och väl planerade bostadsområden att de
boende också har möjlighet att engagera sig i sitt boende
och påverka sin boendesituation. Det är väsentligt att ett
engagemang för den egna bostaden stimuleras och
uppmuntras. Vi vill understryka vikten av, såsom vi påtalat
i annan motion, nödvändigheten av ett ökat
hyresgästinflytande och allmännyttans möjligheter och
betydelse ur dessa synpunkter.
De bästa förutsättningarna skapas dock om så många
som möjligt äger sin bostad. Ägandet av en bostad är ett
värde i sig och leder till ökat engagemang, eget
självbestämmande och personligt ansvar för boendet.
Möjligheten att äga sin bostad måste således underlättas.
I föreliggande motion tar vi, i anledning av prop
1990/91:92 om ny bostadsrättslag, endast upp vissa frågor
som rör villkoren för bostadsrätt, dvs en upplåtelseform där
bostadsrättshavarna gemensamt äger och förvaltar sitt
bostadsområde.
Vi vill dock understryka att bostadsrätten, enligt vår
mening, är en upplåtelseform för boende som måste främjas
och i motioner till riksdagen har vi lagt förslag med denna
innebörd.
Förslagen syftar bl a till att undanröja hinder i
lagstiftningen och att underlätta ombildning av hyresrätter
till bostadsrätter. Vi har även påtalat den bristande
likställdheten i lagstiftningshänseende mellan olika
bostadsrättsorganisationer. Vi har även tagit upp frågor som
rör utformningen av beskattningen vid försäljning av
bostadsrätter m m. Förslagen syftar till att förbättra
villkoren för bostadsrättsinnehavarna och skapa bättre
förutsättningar för enskilda att förvärva bostadsrätter.
Vi tar i föreliggande motion bara upp de förslag där vi
har en avvikande mening. Vissa av förslagen som vi från
centerpartiets sida aktualiserat i motioner till innevarande
riksmöte är ännu ej heller färdigbehandlade. Vi avstår
därför att i denna motion upprepa våra yrkanden i dessa
fall.
Propositionen
Förslaget till ny bostadsrättslag kan främst
karakteriseras som en systematiserad och språkligt
moderniserad version av nu gällande lagstiftning.
Propositionen bygger på 1986 års bostadsrättsutrednings
förslag, vilket dock inte var någon total översyn av
bostadsrättslagstiftningen.
De principiella grundvalarna för
bostadsrättslagstiftningen ligger också fast. Från
centerpartiets sida vill vi i likhet med föredraganden
understryka vikten av att det kooperativa synsättet och
tryggheten i besittningen till sina lägenheter för
bostadsrättsföreningens medlemmar måste vara
grundläggande även i den nya bostadsrättslagen.
Detta innebär att de förändringar i
bostadsrättslagstiftningen som föreslås mest är betingade av
praktiska skäl och i flertalet fall inte kontroversiella. Flera
av de fall, där propositionens förslag till utformning av
lagstiftningen kan ifrågasättas, är vidare redan föremål för
riksdagens behandling i anledning av motioner som bl a
väckts från centerpartiet. Vi avstår att i dessa fall här
upprepa våra yrkanden.
Propositionens förslag innebär sammanfattningsvis
följande: att begreppet ''folkrörelsekooperativ
riksorganisation'' bibehålls i bostadsrättslagen, att det
lagstadgade kravet på att en bostadsrättsförening skall ha
minst fem medlemmar bibehålls och kompletteras med en
bestämmelse om att det i föreningsfastigheten även skall
finnas minst fem lägenheter upplåtna med bostadsrätt,
att om bostadsrättsföreningen har fler hus skall de vara
samlade på ett sådant sätt att ändamålsenlig samverkan kan
ske mellan bostadsrättshavarna, att villkor i stadgar som
ställer krav på visst medborgarskap, viss inkomst eller
förmögenhet för medlemskap i bostadsrättsföreningen blir
ogiltiga, att bostadsrättsföreningen får laglig rätt att
vägra juridisk person, förutom kommun eller
landstingskommun, som förvärvat bostadsrätt till en
bostadslägenhet för permanentboende medlemskap i
föreningen. Om förvärvet skett innan lagen trätt i kraft får
lägenheten endast användas för att, i sin helhet, hyras ut i
andra hand som permanentbostad, att
bostadsrättsföreningen är skyldig att bevilja medlemskap
och upplåta bostadsrätt till den som beviljats inträde i
föreningen och som deltar i en ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt. Ansökan om medlemskap skall dock ske inom
ett år. Bostadsrättsföreningen får inte heller vägra
medlemskap till den som anvisats bostad av kommunen
enligt lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt om
villkoren för medlemskap enligt stadgarna är uppfyllda och
något bärande skäl för vägran inte kan företes, att en
ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen måste finnas,
att ett system med förhandsavtal införs i syfte att skapa
möjligheter för de bostadssökande att under produktionen
kunna påverka utformningen av lägenheterna.
Förhandsavtal får dock endast träffas om en tillförlitlig
kalkyl finns över bostadsprojektet, att
bostadsrättshavarnas s k vetorätt mot förändringar av
lägenheten vid om- och tillbyggnader avskaffas.
Bostadsrättshavaren har dock rätt att på eget initiativ vidta
väsentliga förändringar i den egna lägenheten efter enbart
godkännande av bostadsrättsföreningens styrelse, att
mark som ligger i anslutning till ett småhus eller
marklägenhet skall kunna omfattas av
bostadsrättsupplåtelse, att den generella rätten att utan
bostadsrättsföreningens styrelse upplåta bostadsrätten i
andra hand till en medlem i föreningen slopas. Samma
regler för andrahandsupplåtelse skall gälla för både
bostads- och lokalhyresgäster. Vägrar styrelsen samtycke
till andrahandsupplåtelse kan hyresnämnden lämna
tillstånd, att bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgifter
av bostadsrättshavarna preciseras. Årsavgift och, om det
anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift samt
pantsättningsavgift får tas ut. Beteckningen grundavgift
ändras till insats, att kravet på 2/3-dels majoritet vid
beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt bibehålls,
att en viss utvidgning av kravet på hembudsskyldighet vid
köp eller byte sker samtidigt som en bestämmelse införs om
att fastighetsägaren inte får ställa upp oskäliga villkor vid
hembud, att äldre bostadsföreningar under vissa villkor
skall kunna omregistreras till bostadsrättsföreningar, att
försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt förlängs till
utgången av år 1992, att ikraftträdande av den nya
lagstiftningen skall ske den 1 juli 1991.
Centerns förslag
Bostadsrättslagen
Från centerpartiets sida ser vi närmast förslaget till ny
bostadsrättslag som en överarbetning av gällande
lagstiftning. De förslag till förändringar som läggs är en
anpassning till många krav som vi tidigare ställt i motioner.
Det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att den
föreslagna lagstiftningen, vilken syftar till att motverka
möjligheterna för juridiska personer att inköpa
bostadsrättslägenheter för tillfälliga övernattningar, är i
enlighet med vad vi tidigare krävt.
Positivt är också förslaget att vissa diskriminerande
villkor för medlemskap i bostadsrättsföreningarnas stadgar
ej längre skall vara giltiga.
I följande hänseenden har vi dock, en i förhållande till
regeringen, annan syn på hur den nya bostadsrättslagen bör
utformas.
Likställdhet för riksorganisationer
I propositionen konstaterar föredraganden att det enligt
hans mening inte finns anledning att ersätta begreppet
''folkrörelsekooperativ riksorganisation'' med begreppet
''riksorganisation för bostadsrättsföreningar''. Från
centerpartiets sida har vi senast i motion 1990/91:Bo413
krävt att bostadsrättslagen ändras så att alla
riksorganisationer ges samma förutsättningar att verka. Vi
kvarstår vid denna uppfattning.
Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter
Vi har även till innevarande riksmöte krävt att
ombildningslagen bör ändras så att ombildning kan ske i
fastigheter med minst tre lägenheter. Vi har också föreslagit
att beslut om ombildning skall kunna ske med enkel
majoritet. Vi kvarstår även vid dessa förslag.
Geografisk spridning av bostadsrättsföreningens hus
I propositionen föreslås, som ovan nämnts, att -- om
föreningen har flera hus -- husen skall ligga så nära varandra
att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan
bostadsrättshavarna.
Från centerpartiets sida har vi inget att erinra mot att
detta krav ställs på nya bostadsrättsföreningar. Vid
remissförfarandet har dock påtalats av SBC att denna
bestämmelse inte bör gälla sådana föreningar som vid
lagens ikraftträdande hade en sådan spridning som inte
längre får förekomma. Vi instämmer i denna uppfattning.
Det är enligt vår mening inte rimligt att förändra
lagstiftningen på ett sådant sätt att befintliga
bostadsrättsföreningar riskerar att slås sönder på grund av
att husen har för stor geografisk spridning. Riksdagen bör
således föreskriva att lydelsen av bostadsrättslagen
utformas i enlighet härmed.
Medlemskap för lokalhyresgäst
Det är enligt vår mening väsentligt att lokalhyresgäster i
en fastighet som ombildas till bostadsrätt inte
diskrimineras. En lokalhyresgäst måste i princip ha samma
möjligheter att bli medlem i bostadsrättsföreningen som en
bostadshyresgäst. Det kan dock finnas skäl för
bostadsrättsföreningen att undanta vissa lokaler från
bostadsrätt. Möjligheten för en bostadsrättsförening att
vägra medlemskap, i fall där lokalen anses behöva vara
tillgänglig för uthyrning för viss verksamhet, bör därför
kvarstå. Förslaget till ny bostadsrättslag har dock i detta fall
fått en oklar utformning vad gäller villkoren för
lokalhyresgäster. Vi förutsätter att ett klarläggande sker
under riksdagens beredning av lagförslaget.
Bostadsrättshavarnas s k vetorätt
Bostadsrättshavarnas s k vetorätt föreslås avskaffad.
Propositionen avviker dock i denna del från
bostadsrättsutredningens förslag. Detta innebär att ett
förenklat tillståndsförfarande medges för åtgärder i
fastigheten som påverkar en lägenhet i ringa grad än vad
som annars föreskrivs i de fall bostadsrättshavaren ej
accepterat att ett intrång i lägenheten får ske.
Enligt vår mening är avskaffande av vetorätten i princip
ett ingrepp i förfoganderätten över lägenheten och
inskränkningar i denna kan bara få ske i former som säkrar
den enskildes rättstrygghet.
Av remissutfallet framgår också att flera remissinstanser
ställt sig kritiska redan till bostadsrättsutredningens
förslag.
Från centerpartiets sida kan vi godta att vetorätten
avskaffas. Det får dock inte ske på ett sådant sätt att
bostadsrättshavarnas rättssäkerhet äventyras. Vi anser mot
denna bakgrund att samma bestämmelser skall gälla för ett
eventuellt intrång i en bostadsrättshavares lägenhet, oavsett
om det är av större eller mindre karaktär. Propositionens
förslag bör således avslås i denna del och bostadsrättslagen
utformas i linje med vad vi förordar, vilket också ansluter
till bostadsrättsutredningens förslag.
Kooperativ förvaltning av hyreshus
I propositionen föreslås att försöksverksamheten med
kooperativ hyresrätt skall förlängas till utgången av 1993.
Vi har från centerpartiet vid upprepade tillfällen, senast
i motion 1990/91:Bo413, konstaterat att det inte finns något
behov av ytterligare försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt utan krävt att den skall permanentas. Vi kvarstår
vid denna uppfattning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i
denna del beslutar att lydelsen av bostadsrättslagen såvitt
avser reglerna för geografisk spridning av
bostadsrättsföreningars hus utformas i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i
denna del beslutar att lydelsen i bostadsrättslagen såvitt
avser formerna för beslut om ombyggnad och underhåll m.
m. i bostadsrättsföreningar utformas i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen preciserar innebörden i förslaget till ny
bostadsrättslag såvitt avser villkoren för medlemskap för
lokalhyresgäster i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 4 mars 1991
Agne Hansson (c)
Birger Andersson (c)
Rune Thorén (c)
Ivar Franzén (c)
Elving Andersson (c)
Stina Gustavsson (c)
Karin Starrin (c)