I budgetpropositionen föreslår regeringen att
möjligheten att erhålla tillägg för vintermerkostnader i det
schablonmässigt beräknade låneunderlaget slopas från den
1 juli 1991. Motiven är att vintertilläggets syfte inte med
hänsyn till dagens byggmetoder motiverar ett sådant tillägg.
Vintermerkostnadernas andel av den totala
produktionskostnaden sägs ha minskat under senare år till
följd av att byggnadsprojekten i allt större omfattning utförs
med prefabricerade element.
Enligt vår mening är merkostnaderna för att bygga
bostäder vintertid betydande, framför allt i de nordliga
delarna av landet. Dessa består bl.a av kostnader för
snöröjning, täckning och varmhållning vid alla betong- och
murningsarbeten, försvårade schaktningsarbeten då
marken är tjälad, ibland till två meters djup, samt
uttorkningskostnader. Sträng kyla och snö medför också i
sig att produktionstakten blir lägre än den annars skulle ha
varit och att arbetet ibland även helt måste avbrytas.
Inte heller har byggandet med prefabricerade element
den omfattning som förslaget synes bygga på. Åtminstone i
norr sker produktionen i stor utsträckning utan användande
av sådana element. Dessutom uppstår här, även i de fall
prefabricerade element används, betydande merkostnader.
Den s.k. schablonmetoden för beräkning av
låneunderlag som nu föreslås ändrad och som infördes den
1 oktober 1989 grundas på den av riksdagen uttalade
principen att strävan bör vara att samstämmighet skall
föreligga mellan schabloner och faktisk kostnad. Metoden
är konstruerad så att vintertillägget är den enda faktor som
skall fånga upp de skillnader i kostnad som beror av att
bostadsbyggandet bedrivs under olika årstider och i olika
landsdelar med skilda klimat.
Om vintertilläggen slopades skulle principen att
schablonvärdena skall överensstämma med faktiska
kostnader frångås. De kallare delarna av landet skulle
komma att starkt missgynnas. Det är uppenbart att det är
förenat med väsentligt högre kostnader att vintertid
uppföra exempelvis ett niovåningars punkthus med
tegelfasad i övre Norrland än i Skåne.
Om vintertillägget tas bort finns det risk för att
bostadsbyggandet i än större utsträckning skulle komma att
koncentreras till sommarhalvåret. Vi menar att det vore
olyckligt då det finns starka skäl att bygga bostäder även
vintertid. Av både arbetsmarknads- och
bostadsförsörjningsskäl är det nödvändigt och önskvärt att
produktionen kan ske under hela året.
Mot bakgrund av de fukt- och mögelproblem som
förekommit i senare årgångar av bostäder i hela landet, är
det viktigt att de merkostnader, exempelvis för uttorkning,
som är förknippade med byggande vintertid kan belånas.
Beräkningar för byggnation vintertid i Övre Norrland
visar att ett slopande av vintertillägget skulle höja
boendekostnaden ca 65 kr/månad i en lägenhet om fyra rum
och kök i flerbostadshus och ca 125 kr/månad i småhus.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möjligheten att erhålla tillägg
för vintermerkostnader i det schablonmässigt beräknade
låneunderlaget skall behållas.
Stockholm den 24 januari 1991
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Roland Brännström (s)
Rune Jonsson (s)