Nuvarande bostadsbidrag kräver stora arbetsinsatser och är svårt att kontrollera. De taxeringsuppgifter som normalt används som underlag för bidragsberäkningen är inte aktuella. Det är också ofta svårt för den sökande att i förväg förutse förändringar av inkomsten. Detta medför ofta uppenbara olägenheter för den sökande genom bristande överensstämmelser med verklig inkomst/bostadskostnad.
Det är viktigt att ta bort ej nödvändig statlig och kommunal byråkrati. Det är också angeläget att minska skattekvoten dvs. minska skatternas andel av BNP.
Bidrag eller bibehållen lön?
Om vi förändrar och samordnar nuvarande bostadsbidragsansökan till en ''skattejämkningsansökan'' vinner vi många fördelar.
Den bidragssökande får en skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag. I samband med beräkning av slutlig skatt justeras ''skattereduktionen'' till exakt belopp i förhållande till då genom deklarationen känd inkomst, verklig bostadskostnad, familjeförhållande m m. Har skattereduceringen/bostadsbidraget varit för högt blir det ''restskatt'' och om den varit för låg blir det skatteåterbäring.
Den som råkar ut för oförutsedda imkomstbortfall eller hyres- höjningar får på detta sätt ett retroaktivt bostadsbidrag, utan att det krävs någon extra prövning. En reducering av bostadsbidraget sker med samma automatik om inkomster blir högre eller hyran lägre än vad som förutsågs vid skattejämk- ningsansökan.
I vissa fall kommer det att uppstå negativ skatt, dvs. skattereduktionen blir så stor att den blir större än den skatt som skall betalas och då får månadsvis utbetalas ''negativ skatt'' till bidragssökande, så att hon/han får pengar till hyran.
Samordning och förenkling
Många har redan idag skattejämkning på grund av t.ex. räntekostnader. Alla skall deklarera och för alla skall beräknas slutlig skatt. Merarbetet för skattemyndigheten genom det ''utvidgade'' skattejämkningssystemet blir väsentligt mindre än nuvarande bidragshantering.
Under de första åren bör huvuddelen av arbetet med ''skattejämkningen'' kunna utföras av nuvarande personal på kommunernas förmedlingsorgan om de får en kompletterande utbildning. Överflyttningen bör därmed kunna ske successivt till skattemyndigheten i den takt att den kan lösas på ett smidigt sätt.
Ekonomiskt uppstår minst två fördelar:Lägre administrationskostnaderMindre eller inget bidragsmissbruk.
Detta kommer att medföra betydande besparingar, men dessa påverkar inte i större omfattning nästkommande budgetår. Däremot sänks skattekvoten med ca 0,4 om bostadsbidragen förändras enligt vårt förslag.
Det skall poängteras att förslaget inte innebär en återgång till de gamla inkomstavdragen utan det är en skattereducering som helt styrs av de regler för bostadsbidrag som riksdagen beslutar om.
De principer som vi föreslår för bostadsbidragen kan givetvis tillämpas också för andra bidrag.
Tidigare behandling
Bostadsutskottet behandlade i sitt betänkande 1989/90:BoU21 en motion med liknande yrkande som vi lade vid allmänna motionstiden 1990. Bostadsutskottets majoritet avslog motionen utan att ta hänsyn till de stora fördelar som förslaget innebär för bidragsmottagaren och de stora administrativa besparingar som kan göras. Majoriteten hävdade, liksom tidigare år, att det skulle vara olämpligt att lägga uppgifter av den karaktär som föreslås i motionen på skattemyndigheten samt att det fick anses olämpligt att tillskapa stora administrativa system för i grunden likartade uppgifter. Majoriteten tycks inte reflektera över att deras argument är inkonsekventa.
I dag finns det två stora administrativa system, vilket också utskottsmajoriteten anser vara olämpligt. De fungerar idag utan någon som helst samordning. Genom vårt förslag sker en effektiv samordning till ett system och bidragstagaren får ett mer korrekt bostadsstöd samtidigt som skattebetalarna gör stora vinster.
Varje prövning av en skattejämkningsansökan innebär en prövning av sökandes inkomst och kostnadsuppgifter och dess påverkan på skatten. Det föreligger alltså ingen väsentlig skillnad mellan nuvarande skattejämkning och den utvidgade skattejämkning som föreslås i motionen. Påståendet att det skulle vara olämpligt att lägga denna utökade skattejämkning på personal placerad på skattemyndigheten saknar uppenbart saklig grund.
Regeringen talar i budgetpropositionen om nödvändigheten av förbättring och effektivisering av den offentliga servicen. Motionens förslag ligger helt i linje med propositionen i detta avseende då det ger både en rättvisare och effektivare service.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär ett konkret förslag om skattejämkning i stället för bostadsbidrag enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari l991 Ivar Franzén (c) Rolf Kenneryd (c)