Riksdagen har fattat beslut om att införa räntelån i nyproduktionen om möjligt redan 1 januari 1992. I beståndet skall räntelån erbjudas fr.o.m. 1 januari 1983. Regeringen avser att återkomma om vilka villkor, som skall gälla för beståndet samt vilka årgångar, som kan komma ifråga för det nya finansieringssystemet. Detta kommer att preciseras i budgetpropositionen 1992 och beslut i riksdagen kan väntas under våren, dvs. ett drygt halvår före ikraftträdandet.
Det är olyckligt att det inte tidigare klarläggs hur den långsiktiga finansieringen utformas. De boende har ett starkt och berättigat intresse av att kunna planera sin ekonomi. Därför är det angeläget att regeringen snarast möjligt utformar ett förslag till finansieringsalternativ för bostadsbeståndet.
Därvid är det också angeläget att överväga om alternativ till räntelån kan tillskapas för en övergångsperiod. I bostadsbeståndet har de boende genomfört investeringar med en förväntan om att nuvarande system skulle ligga fast.
Vid ägande- och bostadsrätt kan redan den nuvarande skuldbördan vara stor, särskilt om bostaden omsatts under senare år. Fastighetsekonomiskt utrymme kan då ofta saknas för ytterligare skuldsättning, särskilt i regioner med svag prisutveckling på egnahem och bostadsrätter. Under dessa omständigheter kan de boende ha svårt att acceptera finansieringsmodeller, som innebär stigande skuldbördor under överskådlig tid. Alternativet att helt ersätta de statliga bostadslånen med nominella lån till marknadsmässig ränta kan å andra sidan leda till orimligt höga boendekostnader.
Många av dessa boende skulle föredra en finansiering enligt nuvarande metod, även om det skulle krävas en snabbare upptrappning av den garanterade räntan. Ett sådant alternativ skulle utformas som särskilda övergångsregler för de årgångar av beståndet där räntebidragen är betydande och övergång direkt till marknadsmässig ränta inte framstår som realistisk.
De som främst berörs av ändrade villkor är de senaste tio årgångarna och med tyngdpunkt på senare års produktion. De boende i äldre årgångar, främst 1960- och 1970-talsproduktionen, har i det närmaste fullt ut dragit nytta av nuvarande generella stödsystem. Det ter sig mot den bakgrunden både rimligt och rättvist att de boende i berörda årgångar ges möjlighet att välja ett alternativ baserat på nuvarande metod, men med en snabbare upptrappning av den garanterade räntan än som gäller för närvarande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag till villkor för bostadsbeståndets inträde i räntelånesystemet snarast föreläggs riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alternativ till räntelån tillskapas enligt den i motionen skisserade modellen.
Stockholm den 23 januari 1991 Sören Lekberg (s) Nils T Svensson (s)