Tilläggslån för ombyggnad kan lämnas för hus som har förklarats eller kan förklaras som byggnadsminne, för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m fl samt till arkeologiska undersökningkostnader m m. Tilläggslånet är ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån som, med vissa begränsningar, lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan godkänd ombyggnadskostnad och den kostnad som kan förräntas av fastigheten på normala villkor. Ränte- och amorteringsfriheten för ett tilläggslån omprövas vart femte år under lånetiden. Lånetiden är sammanlagt högst 20 år. Lån eller delar av lån som vid utgången av lånetiden alltjämt är ränte- och amorteringsfria efterges.
Riksdagen fastställer årligen en gemensam ram för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m m -- inkl tilläggslån för grundförstärkning -- som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån. Ramen för budgetåret 1990/91 var 165 miljoner kr.
Boverket konstaterar att den allmänna ombyggnadsverksamheten f n sjunker men att restaureringen av de kulturhistoriskt värdefulla bostäderna ökar. Till detta kommer att de byggarbetare som friställs i samband med att ombyggnad av vanliga bostäder minskar, med fördel kan gå in i restaurering av kulturhus. De lämpar sig däremot mindre bra för nyproduktion. Ännu finns en eftersläpning av underhållet för de äldsta och kulturhistoriskt mest värdefulla bostadshusen i stadskärnorna. Detta hänger ihop med att ramen för förhöjda lån/tilläggslån varit klart otillräcklig och att lånen måste skrivas på flera budgetår samtidigt som väntetiden på sådana lån varit hög. Att klara ett byggnadsminne med vanliga statliga lån för ombyggnad går inte p g a den speciella teknik och särskilda material och metoder som måste användas. Boverket föreslår därför en höjning av ramen för budgetåret 91/92 till 195 miljoner kr och att förhöjda lån ej skall inräknas i ramen.
I propositionen föreslås nu en minskning av nuvarande ram om 165 miljoner till 140 miljoner kr. Samtidigt föreslås att förhöjning av lånen skall ingå i ramen!
En så kraftig minskning av ramen vid ombyggnad av bostadshus av byggnadsminnnesklass skulle innebära att väntetiden för ombyggnad avsevärt skulle förlängas med påföljd att en viktig del av Sveriges elitbyggnader skulle förfalla så att en reparation i framtiden knappast skulle gå att genomföra. Kostnaderna vid ett utökat förfall skulle bli avsevärt större än dagens beräknade kostnader. Vidare skulle en kader av äldre kunniga bygghantverkare bli tvungna att permitteras.
Vi vill därför föreslå att ramen för förhöjda lån/tilläggslån bör höjas till 195 miljoner kr i enlighet med Boverkets förslag. De förhöjda lånen bör inte inräknas häri. Därmed skulle såväl väntetiden för ombyggnad av bostadshus av byggnadsminnesklass som kostnaderna för arbetena minskas. Tilläggslånen skulle möjliggöra att särskild hantverkskunskap, teknik och byggnadsmaterial kan tas tillvara för restaurering av byggnadsminnen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om att ramen för förhöjda lån/tilläggslån till ombyggnad av hus som förklarats eller kan förklaras som byggnadsminnen, för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus m.fl. samt till arkeologiska undersökningskostnader bör höjas till 195 milj.kr. för nästa budgetår i enlighet med boverkets förslag.
Stockholm den 23 januari 1991 Gunhild Bolander (c) Stina Eliasson (c)