Under de senaste åren har bidragsstödet till barnfamiljer varit så beskaffat att det behovsprövade bostadsbidraget i absoluta tal har minskat för en familj om antalet barn varit fyra eller fler, dvs om alla faktorer utom barnantalet i olika familjer varit lika, har trebarnsfamiljen fått högre bostadsbidrag än fyrabarnsfamiljen och fyrabarnsfamiljen har fått högre bostadsbidrag än fembarnsfamiljen. Denna tingens ordning har från ansvarigt håll förklarats med att hänvisa till flerbarnstilläggens storlek. Det är dock märkligt att ett generellt bidrag skall kompensera en snedfördelning av ett behovsprövat bidrag eller vice versa.
Med början 1991 ändras barnbidragens relativa storlek beroende på familjens barnantal. Samtidigt ändras även konstruktionen på bostadsbidraget.
För familjer med tre eller färre barn ökar barnbidraget i storleksordningen 30 %, för familjer med fyra barn ökar barnbidraget med drygt 10 % och för fembarnsfamiljer med knappt 10 %. D.v.s. flerbarnstilläggen minskar för stora familjer. Man förväntar sig då att stödet i stället läggs i form av behovsprövade bostadsbidrag.
I proposition 1990/91:69 konstateras att alla barn är lika värda oavsett familjestorlek och att alla barn bör ha eget rum. I bjärt kontrast till denna hugnesamma läsning finns dock i samma proposition följande slutsats: ''Oavsett om barnantalet i en familj är tre eller fler har familjerna samma kostnad för boendet, därför bör bostadsbidraget utgå med samma beräkningsgrund för samtliga familjer som har tre eller fler barn''.
Att en familj med fyra eller fler barn inte har högre bostadskostnad än en trebarnsfamilj betyder ej att familjen inte skulle behöva dyrare bostad för att samtliga barn i den stora familjen skulle få eget rum. Förhållandet att fyra- och fembarnsfamiljerna inte betalar mer än trebarnsfamiljerna för bostad beror på att man helt enkelt inte har råd. Det faktum att de större familjerna inte har högre bostadskostnad än de mindre får alltså inte tas som intäkt för att permanenta orättvisan mot barnen i de större familjerna.
Motionärerna anser att beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget skall ta hänsyn till familjens faktiska storlek och detta särskilt med tanke på att antalet familjer som berörs är c:a 25 000 av landets ungefär 1 000 000 barnfamiljer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget förändras i enlighet med motionen,
[att riksdagen beslutar om en översyn av flerbarnsfamiljers totala situation i enlighet med vad i motionen anges (flerbarnstillägg, bostadsbidrag).1]
Stockholm den 22 januari 1991 Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goe s (mp) Anita Stenberg (mp)
1 1990/91:So615