Det går inte att förstå EG-rätten och den stora mängd
jämställdhetsåtgärder som vidtas inom EG om man inte
känner till statusen hos EG:s rättsakter.
Dessa utgörs av tre nivåer med olika grader av bindande
status och tre nivåer med varierande tyngd av icke-bindande
avsiktsförklaringar och information:
1. Regulation (förordning) -- gäller direkt i varje EG-
land.
2. Directive (direktiv) -- bindande, varje land måste
införa dessa direktiv/ beslut i sin lag inom viss tid; på vissa
punkter finns ofta möjlighet att välja olika lösningar, vissa
delar är ''obligatoriska'', andra är ''options''. En dröjande
medlemsstat är ändå bunden om medborgare via EG-
domstolen vill följa upp någon rättighet, även om
medlemsstaten varit försumlig vad gäller införande av
direktivet i sin egen lagstiftning.
3. Decision (beslut) -- bindande för dem det riktar sig
till, binder endast vissa länder eller enskilda fysiska eller
juridiska personer, gäller till exempel oftast statligt stöd.
4. Recommendation -- EG rekommenderar vissa
åtgärder.
5. Resolution -- icke bindande avsiktsförklaring.
6. Communication -- meddelande av olika slag.
EG-rätten utvecklas bland annat genom den praxis och
de tolkningar och motiveringar som domarna i EG-
domstolen använder sig av.
2. Direktiv
Det finns fem antagna direktiv mot olika former av
könsdiskriminering. Därtill finns fyra förslag till nya
direktiv på olika områden som berör jämställdhet.
Antagna direktiv: Likalön 1975, Lika behandling 1976,
Likabehandling i socialförsäkringsfrågor 1978, Lika
behandling i arbetsmarknadsförsäkringarna 1986 och
Likabehandling vad gäller graviditet och föräldraskap 1986.
Det fjärde direktivet om Likabehandling i
arbetsmarknadsförsäkringarna är oerhört viktigt i många
EG-länder, eftersom detta berör en viktig del av den sociala
tryggheten. Det tredje direktivet drabbar länder som har
haft konstruktioner i socialförsäkringssystem som
missgynnat deltidsarbetande. Inte heller finns det någon
möjlighet att tvinga kvinnor till tidigare pensionsålder
sedan detta direktiv antagits. Däremot accepteras ''positiv
diskriminering'', till exempel avkrävs män i England en
extra änkepensionsavgift på 1,5 procent, medan detta inte
gäller kvinnor.
Föreslagna direktiv: Rätt till föräldraledighet;
fördelning av bevisbörda i mål om lika lön, likvärdigt arbete
samt indirekt diskriminering; komplettering på
socialförsäkringsområdet; skydd i arbetslivet för gravida
kvinnor.
På arbetsmarknadsområdet finns tre nya direktivförslag,
varav ett precis antagits: Stopp för diskriminering i
socialförsäkringarna för visstidsanställda med korta
deltider. Dessa så kallade atypiska anställningsformer skall
ha samma anställningstrygghet och sociala rättigheter som
andra anställda. Inom EG finns cirka 30--40 procent
deltidsanställda. Sverige har något fler deltidsanställda,
men dessa minskar hos oss i antal för närvarande.
Sannolikt förhåller det sig så att antalet deltidsanställda
ökar när kvinnorna går ut på arbetsmarknaden, medan
antalet deltidsarbetande minskar när kvinnorna blivit mer
etablerade på arbetsmarknaden.
3. Utskott för kvinnornas rättigheter
Jämställdhetsfrågorna har länge stått i centrum i
Europaparlamentet där det sedan 1984 finns ett utskott för
kvinnornas rättigheter, ett utskott som har en klar
övervägande majoritet kvinnliga ledamöter. Utskottet
framlägger rapporter, arrangerar hearings, driver
kvinnornas intressen i budgetsammanhang och behandlar
frågor i parlamentet som direkt eller indirekt berör kvinnor.
Detta arbete bör i högre utsträckning bevakas samt
rapporteras i regeringens belysning av Europasamarbetet
på området.
4. Jämställdhetsprogram
Förutom de bindande direktiven i olika
jämställdhetsfrågor bedriver EG-kommissionen
kontinuerligt arbete i form av fleråriga aktionsprogram, det
första löpte åren 1982--1985, det andra åren 1986--1990. En
resolution vad gäller det tredje jämställdhetsprogrammet
väntas i år, efter krav från parlamentet, och förväntas löpa
åren 1991--1995.
Varje program har en viss ''tema-inriktning'' och
innehåller en mängd förslag till aktiva åtgärder av skilda
förslag på just det området. Det första programmets tema
var ''Lika möjlighet'', det andra hade temat ''Kvinnan i
arbetslivet''.
Det andra jämställdhetsprogrammets delmål var:
tillämpningen av existerande lagar, undervisning och
yrkesutbildning, rekrytering och anställning, ny teknologi,
social trygghet, ansvarsfördelning för familj och arbetsliv
samt medvetenhet och attityder. Man har försökt värna om
att kvinnorna skall få sin del av de nya arbeten som blir
resultatet av att man utnyttjar den nya teknologin. Andra
åtgärder rör en rättvisare fördelning av ansvaret för
uppgifter i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället i
övrigt. Detta kräver ett omfattande informations- och
upplysningsarbete. Flera informationskampanjer skall
därför riktas mot olika grupper i samhället. Programmet
betraktas som en del i förverkliganden av ''Medborgarnas
Europa''. Länderna uppmanas bygga upp nätverk och starta
pilotprojekt. Kommissionen skall se till att statistik och data
inom området harmoniseras och publicera en
exempelsamling på god praxis för att uppnå jämställdhet.
Vidare skall Kommissionen stimulera till
rundabordskonferenser i de olika medlemsländerna samt
följa upp lösningar för barnomsorg genom olika nätverk av
experter.
Det tredje programmet fastställer tre prioriterade
områden för åtgärder: tillämpning och utveckling av de
legala grunderna, att uppmuntra och underlätta för kvinnor
att komma in på alla delar av arbetsmarknaden, att
förbättra kvinnors status i samhället bland annat att
förbättra bilden av kvinnor i media och höja
kvinnorepresentationen i beslutande organ.
Förutsättningarna för ett lyckosamt genomförande av det
tredje jämställdhetsprogrammet enligt intentionerna anses
nu mer gynnsamma än vid tidigare programpresentationer.
Kommissionen understryker att all erfarenhet visar att
det inte räcker att genomföra åtgärder för att öka
jämställdheten på arbetsmarknaden, man måste också
angripa frågorna inom angränsande områden. Man behöver
förbättra kvinnans ställning i samhället generellt, för att nå
bestående framgång och åstadkomma attitydförändringar.
Kommissionen kommer därför att gå vidare i sina
ansträngnigar att förbättra bilden av kvinnan i media och
annorstädes och lansera nya intiativ för att höja
medvetenheten och öka kvinnorepresentationen i
beslutande organ på alla nivåer och på alla områden i
samhället. Kommissionen anses vara mycket aktiv på
jämställdhetsområdet. Inte minst har man bidragit till att
stimulera forskning om jämställdhet samt att utbilda lärare
i jämställdhet. Kommissionen är medveten om att det
kommer att uppstå en arbetskraftsbrist inom EG med den
expansion av tillväxt och verksamhet integrationen bidrar
till. Kvinnorna kommer att behövas på arbetsmarknaden.
Kommissionen verkar även för positiv särbehandling av
kvinnor.
För genomförandet av det tredje
jämställdhetsprogrammet har föreslagits en budget
omfattande 5 miljoner ECU för år 1991 och 5,3 miljoner
ECU för år 1992, det vill säga cirka 40 miljoner SEK om
året.
4.1 Jämställdhetskommittén
För att bistå EG-kommissionen i dess arbete på
jämställdhetsområdet har en rådgivande europeisk
jämställdhetskommitté inrättats. I kommittén sitter
representanter för medlemsländernas jämställdhetsorgan.
Kommittéledamöterna anställs individuellt för en
treårsperiod som kan förnyas. Arbetsmarknadens parter
deltar som observatörer. Frågor som kommittén har bevakat
är prostitution, fattigdomen i EG, kvinnor och barn i
fängelse, makas status i enmansföretag med mera.
Information om detta arbete bör finnas med i framtida
rapporter om det europeiska jämställdhetsarbetet.
4.2 Expertgrupper
Förutom den rådgivande kommittén finns en rad
expertgrupper inom EG-kommissionen. De har till uppgift
att se till att EG-beslut följs och de skall dessutom föreslå
nya insatser på jämställdhetsområdet. Några exempel på
expertgruppernas arbete: kvinnors yrkesval, synen på
kvinnor i TV, barnomsorg, kvinnor i den offentliga sektorn,
starta eget projekt för kvinnor, teknisk utbildning för
kvinnor, nätverk för forskare, jämställdhet i skola och
utbildning, socialförsäkringsfrågor med mera.
Särskilt studeras hur man skall få männen att ställa upp
mer med hemarbete och särskilt studeras också lösningen
av barnomsorgsfrågorna i Tyskland när nu de båda tyska
staternas barnomsorgssystem skall sammanjämkas. Man
anser det angeläget att möjligheterna till barntillsyn bevaras
och förbättras.
4.3 Informationscentraler
EG startar även informationscentaler med juridisk
sakkunskap runtom i medlemsländerna för att bland annat
bistå kvinnor med att bevaka sina rättigheter. EG:s sociala
fond, som bistår eftersatta grupper, satsar också på kvinnor.
5. Bättre eller sämre
I svensk press och andra media har en svartmålning av
jämställdsarbetet i EG gjorts. Det faktum att det finns
kvinnor inom EG som har en sämre situation än svenska
kvinnor, utgör lika lite ett skäl för att svenska kvinnors
situation skulle försämras, som att det inom EG finns män
som i många avseenden har det sämre än svenska män. I en
integration av 12 länder och 350 miljoner människor finns
många olika grupper och regioner som ur olika avseenden
har det sämre eller bättre. Förbättringarna sker i olika takt,
även om förhållandena i utgångsläget varierar. Svenska
kvinnor lär knappast drabbas av att det inom EG finns
grupper med svagare utgångspunkt. Det väsentliga är att
det såväl i Sverige som i EG vidtas åtgärder i förbättrande
riktning och att resultatet av dessa följs upp. Den så vanliga
svenska synen att allt som inte är lika omedelbart måste
likriktas, kan förblinda svenskars möjlighet att förstå de 12
EG-ländernas olika kulturer, religioner, regioner och 40
gånger större befolkning.
6. Dålig ekonomi skadar kvinnor
De ekonomiska skäl som ofta framförs för ett svenskt
EG-medlemskap berör kvinnorna i minst lika hög grad som
männen, kanske mer, eftersom en dålig tillväxt, en dålig
samhällsekonomi skadar de svagaste i samhället. Om
företagen inte kan sälja sina varor och arbetslösheten ökar
visar erfarenheten att detta ofta drabbar kvinnorna värst.
Men även effekterna av en dålig ekonomi i den lilla världen
drabbar ofta kvinnorna värre, genom att deras arbete i hem
och familj riskerar att öka och bli tyngre och omodernare.
6.1 Skatter -- kvinnoarbete
I Sverige förvärvsarbetar drygt 80 procent av kvinnorna
(minus fel i statistiken cirka 17 procent; se under 8.
Förvärsfrekvens). I Finland förvärvsarbetar 73 procent
kvinnor. Skattetrycket är i Sverige cirka 56 procent av BNP,
medan Finland klarar sig med 38 procent. Det finns inget
fastställt samband mellan högt skattetryck och hög kvinnlig
förvärvsfrekvens. Snarare vore det en förolämpning mot
kvinnor att hävda att deras deltagande på arbetsmarknaden
vore beroende av skattefinansiering.
I lutheranska länder i Skandinavien och i övriga
Nordeuropa förvärvsarbetar fler kvinnor än i de katolska
länderna i Sydeuropa. Skulle skattetrycket sänkas till 40
procent, så skulle den offentliga sektorn givetvis minska.
Men vårdarbete skulle inte försvinna på grund av detta.
Behovet av barnomsorg och vård är relativt konstant.
Istället skulle dessa arbeten i högre utsträckning skötas
inom den privata tjänsteproducerande sektorn. Detta skulle
förbättra samhällsekonomin, eftersom privat produktion
visat sig billigare och effektivare än offentlig. Därtill är den
oftast mer serviceinriktad och flexibel det vill säga bättre
förändringsanpassad -- något som blir alltmer väsentligt i
den moderna världen. Ett ökat privat inslag i vårdsektorn
skulle ge kvinnorna större valfrihet att starta eget och pröva
nya idéer samt att välja andra arbetsgivare. Kvinnors
traditionella arbetsmarknad skulle sannolikt öka och inte
minska på en fri marknad mot bakgrund av att alla
undersökningar visar att människor mer efterfrågar tjänster
än nya saker. Erfarenheten från länder med fri marknad
visar att det just är tjänstesektorn som expanderar.
Förutsättningen för att denna efterfrågan skall kunna ta sig
konkreta uttryck är att samhällsekonomin är i balans. Detta
mål uppnås lättare om Sverige blir medlem i EG.
Socialisten och Europaparlamentsledamoten Marijke
van Hemeldonck framförde detta mycket oförblommerat
på regeringens EG-seminarium ''Kvinna i Europa'': ''Jag
skall var mycket rättfram. Jag anser att diskussionen i
Sverige inte skulle handla om huruvida ni skall gå med i EG
eller inte. Antingen går ni under eller också går ni med.
Frågan är: på vilka villkor?''
7. Inte bara ekonomi
I Sverige tycks många tro att medlemskap eller inte i EG
mest är en fråga om ekonomi. Så är inte fallet. EG handlar
om så mycket mer. EG berör varje medborgare i ett land.
En av EG:s viktigaste principer, subsidiaritetsprincipen,
innebär att besluten skall tas på lägsta möjliga nivå. Denna
tanke om närhet liknar tankar som framförts i vårt land
under beteckningar som ''decentralisering'' eller
''brukarinflytande''. Vissa beslut flyttar ner i hierarkin,
medan andra, som kräver övernationella beslut i en
internationaliserad värld, flyttas upp. Besluten om den
enskildes vardag tas i vårt land i praktiken ofta på kollektiv
nivå. Individuella hänsyn tas inte. Den enskilde drabbas.
Just Sverige är ett land där fler beslut måste tas på lägre
nivå, medan andra måste tas på högre nivå, bland annat på
grund av vårt internationella ekonomiska beroende,
signifikant för ett litet exportberoende land. På denna
punkt är Sverige i behov av en snar EG-anpassning.
7.1 Fredsrörelse
EG startade som en fredsrörelse under devisen ''Aldrig
mera krig mellan Europas länder. Länder som samarbetar
krigar inte''. EG har på denna punkt hittills lyckats. Några
militära sammanstötningar mellan medlemsländerna har
inte inträffat, trots den krigiska historia som till exempel
kan uppvisas i relationerna mellan Frankrike och Tyskland.
EG:s säkerhetspolitiska gemensamma arbete syftar just
till en fredligare värld såsom till exempel gemensam
bekämpning av terrorister. Terroristdåd drabbar ofta
oskyldiga kvinnor och barn, varför detta samarbete inte
minst är till nytta för dem.
7.2 Miljöfrågor
Miljöfrågan anses liksom fredsfrågan vara ett område
som djupt engagerar kvinnor. Inte heller miljöfrågorna kan
lösas enbart på nationell bas. Det är nödvändigt att
åstadkomma övernationella miljöbeslut. Föga hjälper
aldrig så hårda restriktioner för våra svenska åtta miljoner
människor om samtidigt 350 miljoner EG-människor inte
omfattas av samma restriktioner. De länder som vill ha
högre nationella miljökrav har alla möjligheter att bibehålla
sådana i EG så länge miljökraven inte används som
förtäckta handelshinder. Däremot hindras länder från att
hålla ett alltför lågt miljöskydd. Som exempel kan nämnas
frågan om avgasrening (katalysatorer) som ju visar att
miljöfrågorna blir mest effektivt hanterade om det sker
övernationellt. Länder med höga miljökrav driver på andra.
7.3 Arbets- och studiemöjligheter
EG erbjuder med sin stora marknad helt nya
arbetsmöjligheter. För svenska kvinnor uppstår nya starta
eget-möjligheter. Möjligheterna att studera i andra länder
kommer att öka påtagligt, bland annat genom de många
samarbetsprojekt som finns på högskolenivå. Studier från
ett land kommer att accepteras i annat land och studenterna
kan få en färdig examen, av vilken vissa delar lästs i olika
länder. Förutom de vänskapsband och den språk- och
kulturkännedom om andra europeiska länder som kommer
att uppstå, skapas här helt nya möjligheter för kreativitet
och nya idéer att blomma. Man räknar med en enorm
utveckling av nya typer av arbeten. Fem till sju miljoner nya
arbeten beräknas växa fram, varav många så kallade
atypiska, med olika former av arbetstider. En påtaglig
tillväxtökning i alla medlemsländer samt en relativ
prissänkning på grund av den stora marknaden har
förutsetts.
Här öppnas helt nya arbetsmöjligheter för kvinnor. Fri
etableringsrätt inom vårdsektorn skulle ge många svenska
kvinnor helt nya möjligheter till yrkesutveckling.
8. Förvärvsfrekvens
Den kvinnliga förvärvsfrekvensen är lägre i Europa än i
Sverige, men tendensen är densamma det vill säga den
kvinnliga förvärvsfrekvensen ökar långsiktigt i Europa
generellt. Det finns givetvis korta enstaka fluktuationer i
denna enhetliga trend. Den svenska kvinnliga
förvärvsfrekvensen tenderar till att bli övervärderad på
grund av att de föräldralediga räknas in i statistiken till
skillnad från i andra länder där denna grupp inte räknas in i
arbetskraften. Detta statistikfel har angetts innebära en
felsiffra på cirka 17 procent. I Sverige steg kvinnlig
förvärvsfrekvens starkt på kort tid, medan männens sjönk
något. Samtidigt steg sjukfrekvensen bland kvinnor under
80-talet med 50 procent, medan männens sjuklighet ökade
med 15 procent.
I många EG-länder ligger den kvinnliga
förvärvsfrekvensen över 50 procent, medan den i andra
ligger mycket lågt. Samtidigt kan konstateras att den ligger
högre i protestantiska nordeuropeiska länder än i
Sydeuropa där den katolska religionen dominerar. Det kan
konstateras att det blir allt vanligare i unga familjer i EG
att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Det finns omkring 60
miljoner yrkesarbetande kvinnor i EG. Den största
ökningen av antalet arbetare i Storbritannien återfinns i
gruppen kvinnor med barn i skolåldern.
9. Barnfamiljernas ekonomi
Den ökande förvärvsfrekvensen bland unga kvinnor i
EG grundar sig ibland på en önskan om bättre standard,
men också på att det blir alltmer självklart att kvinnor har
ett eget yrkesliv. Samtidigt kan det i många EG-länder vara
omöjligt att förstå den situation som råder i Sverige, att det
faktiskt inte går att försörja en familj på en lön. Det svenska
opinionsinstitutet Demoskop har undersökt tio länder för
att fastställa om förvärvsarbetet ''bara är ett jobb'' för
kvinnan eller om det finns en medvetenhet om potentiella
yrkesmässiga utvecklingsmöjligheter i synen på
förvärvsarbetet. Därvid har Demoskop kunnat fastställa att
Sverige och Tyskland tyvärr intar bottenplatserna, det vill
säga, där finns flest kvinnor som ser förvärvsarbetet endast
som en inkomstkälla.
9.1 Valfrihet
Valfriheten att själv välja att vårda sina barn är mer
begränsad i Sverige än i många andra europeiska länder.
Den familjepolitik som ger föräldrar möjlighet att ge sina
barn den vård och tid barnen behöver är väl utvecklad i EG-
länder som Frankrike, Belgien och i viss mån Tyskland, en
familjepolitik som i allmänhet löper upp till dess barnen
studerat färdigt.
9.1.1 Barnstöd
Förutom barnbidrag som i vissa familjesituationer är
högre i vissa EG-länder än i Sverige, tas i flera EG-länder
hänsyn till försörjningsbördan med cirka 6 000 till 11 000
kronor per barn. Detta sker i vissa länder via avdrag, i andra
via bidrag. Frankrike har ett bidrag på cirka 2 000 franc per
månad om barnet tas om hand i hemmet och något lägre
bidrag om barnet lämnas till godkänd institution. Det
franska systemet stöder särskilt större barnfamiljer. Särskilt
stöd ges också till ensamstående föräldrar i Frankrike och
Tyskland. Frankrike har en minimiinkomstgaranti
(trygghetsgaranti) för ensamstående med barn. För att
bättre möjliggöra reell valfrihet i Sverige bör snarast avdrag
för barntillsynskostnader införas, samtidigt som stödet till
barnomsorgen görs oberoende av vårdform.
9.1.2 Samband med familj -- skatter -- arbetsmarknad
Utformningen av familje-, skatte- och
arbetsmarknadspolitik är ''kommunicerande kärl'' för
barnfamiljer. Kravet på förvärvsarbete på båda föräldrarna
ligger tyngre i Sverige än i många europeiska familjer vad
gäller familjer med flera små barn. Svenska
småbarnsfamiljer återgår ofta tidigare till förvärvsarbete än
vad fallet är i många europeiska länder. Stödet till
barnfamiljerna är olika utformat i olika länder. Sverige har
en välutvecklad föräldraförsäkring, men ett sämre barnstöd
i andra avseenden. Det svenska systemet gynnar föräldrar
med heltids förvärvsarbete, medan en studerande till
exempel gynnas av det tyska systemet. Eftersom
bidragssystemen är olika utformade i olika länder är en
exakt jämförelse ofta svår att göra. Ett neutralt sätt att
fastställa barnstödet kan därför vara att mäta stödet till
barnfamiljerna i procent av disponibel inkomst. Sverige
utmärker sig då inte för någon topplacering: Belgien 22,9,
Nederländerna 18,9, Danmark 17,8, Frankrike 16,0 och
Sverige 13,9 procent.
9.1.3 Arbetstider
Svenska kvinnors arbetstider synes snarare öka än
tvärtom. Sextimmarsdagen är något vissa politiker talar om,
verkligeten går i motsatt riktning. De korta arbetstiderna är
männen förbehållna sett ur ett totalt tidsperspektiv.
Svenska kvinnor arbetar mer än någonsin. Från 16 års ålder
arbetar kvinnor alltid mer än män. Mot bakgrund av att de
svenska kvinnorna har nästan samma förvärvsfrekvens som
männen, samtidigt som de arbetar nästan dubbelt så mycket
i hemmet kan man anta att få europeiska kvinnor har så
långa totala arbetstider som de svenska. Svenska kvinnor
behöver kortare totala arbetstider genom att möjligheter till
hjälp med familj och hemarbete på olika sätt utökas.
10. Löner
Svenska kvinnor tjänar mindre än män inom i stort sett
alla yrkes- respektive åldersgrupper, trots stora
låglönesatsningar. I de flesta EG-länder ligger
kvinnolönerna på 70 till 80 procent av männens löner. En
successiv förbättring har pågått där såväl som hos oss. Nu
har ILO visat och hävdat att det skulle föreligga ett
internationellt trendstopp vad gäller minskande
löneskillnader mellan kvinnor och män. Det har
konstaterats att löneskillnaderna till och med är ökande i
vissa svenska grupper. Kvinnor arbetar i Sverige i de
socialiserade sektorerna. Ett vanligt sätt att höja lönen är
genom att byta arbetsgivare. Detta försvåras för svenska
kvinnor på grund av vårdmonopolen. Även möjligheten att
starta eget har under lång tid försvårats genom det
socialistiska regelsystemet.
10.1 EG:s likalönedirektiv -- arbetsvärdering
EG:s lagstiftning på jämställdhetsområdet går i vissa
avseenden längre än den svenska. Detta gäller bland annat
likalönedirektivets möjlighet till arbetsvärdering. EG-
kvinnorna har en ovillkorlig rätt att vända sig till domstol,
utan att därmed riskera avsked och kräva samma lön som
en man som gör ett likvärdigt arbete. På senare år har
domstolen börjat använda sig av ''omvänd bevisföring'',
vilket innebär att det är arbetsgivaren som måste belägga att
det inte rör sig om diskriminering.
Den svenska lagstiftningen kommer nu att EG-anpassas
på flera punkter. Proposition väntas under våren 1991.
Därigenom har EG redan påverkat den svenska
lagstiftningen positivt så att svenska kvinnor kan förväntas
få ett bättre lagskydd i dessa frågor. Ärendena kommer i
Sverige sannolikt även fortsättningsvis att handläggas av
specialdomstol, arbetsmarknadsdomstolen, till skillnad
från i EG-länderna där ärendena avgörs vid vanlig domstol.
Det är därför särskilt viktigt att vid sådana mål bevaka
att kvinnan inte hamnar i samma situation som den som
inträffade i bostadsdomstolen i Langborger-fallet, där
Sverige sedermera blev fällt i Europadomstolen. Viss risk
kan således finnas att båda parter, arbetsgivar- och
arbetstagarorganisation, har ett gemensamt intresse av att
fälla kvinnan på grund av de stora kostnader som kan
drabba stat och kommun om kvinnan är offentliganställd.
De svenska monopoliserade arbetsmarknaderna med
kollektivavtal över större delen av arbetsmarknaden kan
riskera att drabba kvinnors möjligheter till förbättrad
löneutveckling. Då skulle duktiga kvinnor inte få möjlighet
att ge ''draghjälp'' i lönehänseende.
Den objektiva arbetsvärdering man försöker tillämpa i
EG har gynnat kvinnor. Ett av de mera kända rättsfallen är
den kokerska som gick till högsta engelska nationella
instans, House of Lords, och krävde samma lön som en
manlig maskinist. Lorderna värderade hennes arbete lika
högt och hon fick en 30 procentig lönehöjning.
10.2 Prestation
Det är synnerligen angeläget att det viktigaste kriteriet
vid arbetsvärdering blir prestation. Lönen bör beräknas
enligt prestation per tidsenhet. Tidsåtgången är ett viktigt
kriterium. Givetvis måste även buller och arbetsmiljö vägas
in, men prestationen får inte nedvärderas, då förlorar hela
arbetsmarknaden i effektivitet.
Om mått för objektiv bedömning av prestation kan tas
fram och tillämpas kommer kvinnor att vinna på det. Det
är ju just den subjektiva negativa värderingen som nu ofta
drabbar kvinnor. Det är därför synnerligen viktigt att
arbetskravet noggrant analyseras vid arbetsvärdering för att
insatsen skall kunna mätas på ett rättvist sätt.
10.3 Årsplan för jämställdhet
De svenska arbetsgivare som har kollektivavtal, det vill
säga cirka 90 procent av arbetsmarknaden, har tidigare
kunnat avstå från årlig jämställdhetsplan genom att hänvisa
till kollektivavtalet. Detta synes inte vara möjligt i de flesta
EG-länder och kommer sannolikt att ändras även här. Dock
kommer inte arbetsgivarna, såsom i Frankrike att tvingas
insända dessa planer för kontroll och efterlevnad, om
regerigen väljer den balanserade position som aviserats. Vi
förordar en EG-anpassning av den svenska
jämställdhetslagen som skulle ge svenska kvinnor bättre
skydd i jämställdhetsfrågor.
10.4 Pensioner
Svenska kvinnors pensionssituation är avsevärt sämre än
männens, precis som i de flesta andra länder. Situationen
har inte förändrats påtagligt, trots kvinnors inträde på
arbetsmarknaden. Detta grundar sig på att kvinnor under
lång tid ofta arbetar deltid och i andra fall på att de inte får
ihop de nödvändiga 30 åren. Bland de nya tecknarna av nya
privata pensionsförsäkringar har kvinnor varit i majoritet
de senaste åren. Denna sparform har dock drabbats av en
15 procentig avkastningsskatt, vilket försämrar möjligheten
för dagens kvinnor att spara till en trygg ålderdom jämfört
med tidigare generationers. Inte minst för kvinnornas skull
bör denna skatt avskaffas. Det krävs många nya åtgärder
för att frigöra viljan till penionssparande. Samtidigt måste
ATP-systemet anpassas till den ekonomiska verkligheten.
Fostran av barn ger i vissa andra länder bättre pension
än i Sverige. I Tyskland och Österrike finns till exempel
möjlighet att räkna pensionstid för vård av barn under sju
år. En motsvarande rätt för svenska kvinnor, som de
borgerliga länge krävt, skulle påtagligt höja pensionen för
många svenska kvinnor som inte får ihop de nödvändiga 30
åren för full pension. En sådan rätt skulle kunna räknas
automatiskt i samband med att RSV och RFV fastställer
pensionspoängen för året. Kvinnors pensionssituation är ett
område där europeiska kvinnor skulle kunna ge varandra
stor hjälp.
11. Karriärer
Trots det stora svenska kvinnliga deltagandet på
arbetsmarknaden toppas endast ett börsföretag av en
kvinna. I Frankrike till exempel är det fler, men där
accepteras på ett annat sätt än hos oss att det krävs hjälp för
att hinna klara både karriär och stor familj och att denna
hjälp måste kunna finansieras av familjerna. Sverige bör i
detta avseende ta intryck av den hänsyn till realiteterna i
detta avseende som finns i flera europeiska lagstiftningar.
11.1 Mytbildning
Förutom den direkta jämställdhetslagstiftningen utgår
svensk lagstiftning, i större utsträckning än på andra håll,
från att kvinnor och män är jämställda trots att de ''de facto''
inte är det. Detta riskerar att cementera könsorättvisor, att
göra lagstiftningen ''könsblind''. Ett sådant synsätt är
främmande för EG-rätten, där man konstaterar att
orättvisor finns och koncentrerar sig på att vidta åtgärder
mot dem. Därmed inte sagt att alla problem avskaffas med
ett drag. Viktigt är dock att erkänna problemen som man
gör inom EG. Det är då också lättare att finna lämpliga
lösningar. En mytbildning som grundar sig på att det är
möjligt att ta fullt föräldraansvar för en stor barnaskara och
familj, samtidigt som en topprestation utförs på
arbetsmarknaden, snarare stjälper än hjälper kvinnorna. I
flera andra länder erkänner man att detta stora ansvar
kräver hjälp och lagstiftar därefter. När arbetskravet inte
erkänns riskerar prestationen att nedvärderas.
Fostrargärningen måste få ett större erkännande och
befintliga könsorättvisor påvisas och erkänns.
11.2 Förvärvsarbetar -- men blir inte chefer
Svenska kvinnor förvärvsarbetar i mycket hög
utsträckning när barnen är små. Samtidigt konstaterar
opinionsinstitutet Demoskop att majoriteten svenska
kvinnor skulle vilja ta hand om sina små barn själva. Därtill
har de en ganska negativ syn på sin egen insats på
arbetsmarknaden, genom att de i större utsträckning än på
andra håll ser arbetet endast som ett sätt att hämta pengar.
Trots den höga förvärvsfrekvensen är det tunnsått med
kvinnor i näringslivets topp. Kvinnorna synes nå upp till
mellanchefsnivå innan de slår i det så kalla de glastaket. Det
är något bättre på den offentliga sidan. EG synes inte så
enhetligt i dessa avseenden. Medvetenheten inom
kommissionen att få kvinnor på toppnivå är dock stor. Detta
drar med sig kvinnor på lägre nivåer, något som borde
uppmärksammas mer även hos oss. Systemet med en
mentor/stödperson bör på frivillig bas prövas i större
utsträckning.
11.3 Politisk representation
Sverige ligger på en tätposition när det gäller kvinnlig
politisk representativitet. Den bör vi bevara och vara stolta
över. Det går visserligen framåt för kvinnorna i de
nationella parlamenten i EG-länderna, men i olika takt.
Spanien har satsat hårt på att snabbt få fram kvinnor, på
andra håll har det gått långsammare. Alla länder ligger dock
efter oss, de flesta långt efter. Vid en EG-jämförelse har
Sverige på denna punkt en stark föredömlig position som vi
bör slå vakt om.
11.3.1 Valsystemen
En påverkande faktor är valsystemens utformning. Hur
stark denna faktor är i olika länder tvista de lärde om, men
det kan konstateras att majoritetsval visat sig missgynna
kvinnor, sannolikt beroende på de olika värdeskalor med
vilka män och kvinnor mäts. Dessa finns internationellt
belagda. Det är oerhört väsentligt att ett nytt framtida
valsystem i vårt land inte utformas så att
kvinnorepresentationen minskar på grund av att
valsystemet kommer att missgynna kvinnor. Denna debatt
finns i Tyskland, där det visat sig hartnär omöjligt för
kvinnor att komma in på den proportionella listan, om de
inte först vunnit en majoritetsvalkrets, ofta med dåliga
odds. Valsystemens effekt på den politiska
kvinnorepresentationen är sannolikt ett område där
kvinnorna, och samhället, har allt att vinna på ett nära EG-
samarbete. Här finns anledning att studera den
statsvetenskapliga forskningen inom länder med
majoritetsvalsystem. Samtidigt kan konstateras att Sverige
står sig väl vad gäller kvinnoforskning. Systemets effekter
på den kvinnliga representationen måste belysas och
uppmärksammas i högre utsträckning.
12. Fruktbart utbyte
Ett ökat utbyte mellan kvinnor i olika länder bör kunna
hjälpa kvinnorna att komma fortare fram när det gäller att
nå ett samhälle med lika möjligheter för män och kvinnor.
Sverige har här mycket att ge andra länder, men vi har också
en hel del att lära. Går vi till exempel utanför den direkt
bindande EG-rätten finner vi en hel del nätverk, som sysslar
med frågor som är intressanta ur svensk synvinkel, till
exempel hur man skall få män att bidra mera till det osynliga
arbetet. När det gäller rättshjälp vid bodelning har svenska
kvinnor ett avsevärt sämre läge än kvinnorna i EG-
länderna. På denna punkt krävs en förbättring. Rättshjälp
bör ges i hela bodelningsprocessen även i vårt land.
Ett annat område som verkligen finns anledning att se
över i vårt land ur jämställdhetssynpunkt är
sambeskattningen av förmögenhet. En person utan
förmögenhet (ofta kvinna) som arbetar och sparar kan
proportionellt sett drabbas mer av den svenska
sambeskattningen av förmögenhet än den som har
förmögenhet (ofta man) gör. Procentandelen på hennes
förmögenhetsskatt höjs på hennes eget lilla sparande (hon
har ofta lägre förvärvsinkomst) om hon är gift med en man
med kapital. Vid en skilsmässa kan han ta med sig hela den
förmögenhet, för vilken hon under ett långt liv betalat
förhöjd förmögenhetsskatt, såvida det finns
äktenskapsförord. Äktenskapsförord förekommer inte
alltför sällan i äktenskap där ena parten har förmögenhet.
Sambeskattning av förmögenhet kan således drabba
kvinnor negativt ur jämställdhetssynpunkt. I de flesta EG-
länder (i 7 av 12) tas ingen förmögenhetsskatt ut, något som
stimulerar sparandet och sparsamhet, inte sällan en kvinnlig
egenskap. Stimulansen för sparande måste öka även i vårt
land inte minst för att öka möjligheten för kvinnor att skapa
en ekonomisk trygghet och en tryggare ålderdom.
13. Dynamik
Viktigt är att lyfta blicken. Allt kommer inte att förbli i
Sverige som det är år 1991. Det handlar om vilket Europa
vi kommer att leva i om fem, tio och flera år. Situationen i
EG är inte något en gång för alla givet. Tvärtom pågår där
en förändringsprocess som går minst lika fort som hos oss.
EG utvecklas så snabbt att när denna motion behandlas i
riksdagen kommer mycket nytt att ha hänt. Här kan endast
skildras det aktuella läget i januari 1991. Nya projekt och
åtgärder växer fram i snabb takt och det är sannolikt att
åtgärderna successivt får effekt och kraftigt påskyndar
utvecklingen mot ökad jämställdhet inom EG-länderna.
Vid bedömningen av situationen i EG är det angeläget att
ha i minnet att processen gått olika långt i olika länder, att
det inte finns någon ''EG-jämställdhet'', utan att det
handlar om 12 länder med olika förhållanden på olika
områden.
14. Respekt
Jämställdhet handlar om respekten för kvinnan. Det
handlar inte bara om kvinnans insats på arbetsmarknaden,
utan även om det värde hennes insats tillmäts i den totala
samhällsbilden. Det så kallade osynliga arbetet, arbetet i
den lilla världen med bland annat den väsentliga
fostrarrollen tillmäts olika värde i olika kulturer. Kvinnors
välfärd påverkas av om det finns faktisk möjlighet att välja
i det svåra dilemmat barn/yrkesliv, om det överhuvud taget
är möjligt att enligt egna önskemål förena ett aktivt
ansvarstagande föräldraskap med önskad yrkesverksamhet.
Jämställdhetsåtgärder gör inte kvinnor och män omedelbart
jämställda, men det driver på utvecklingen i
könsutjämnande riktning. I EG, precis som i Sverige,
handlar det ytterst om ett tålmodigt arbete som syftar till
attitydförändringar som leder till ökad respekt för kvinnan
och hennes arbetsinsats.
Vi har här velat redovisa vår syn i dessa frågor mot
bakgrund av det förberedande arbete på ett svenskt
medlemskap i EG som nu måste ske. Vi har här velat betona
de förhållanden som råder när det gäller kvinnans ställning
på olika områden. Vi förutsätter att regeringen lägger vikt
vid att såväl försvara som förbättra den jämställdhet som vi
uppnått i vårt land och att internationellt verka för samma
mål i det kommande EG-samarbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
nödvändigheten av att regeringen i det pågående
förberedelsearbetet till ett EG-medlemskap särskilt beaktar
kvinnornas situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om informationen om EGs
jämställdhetsarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effekten för kvinnorna av dålig
samhällsekonomi,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattetrycket och den offentliga
sektorn,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en svensk EG-anpassning vad
gäller beslutsnivåer,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av EG-samarbete vad
gäller terroristbekämpning,2]
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om EGs betydelse för kvinnornas
arbetsmarknad,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de utbildningsmöjligheter ett
EG-medlemskap erbjuder,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag till
barntillsynskostnader,3]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till
barnomsorgsstöd som är oberoende av
barnomsorgsform,4]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prestationens betydelse vid
arbetsvärdering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en EG-anpassning av den
svenska jämställdhetslagen,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag som stärker
kvinnors pensionssituation i enlighet med vad som anförts i
motionen,5]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om erkännande av
fostrargärningen,5]
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska kvinnors politiska
representation samt om värdet av erfarenhetsutbyte med
EG-länderna vad gäller valsystemets betydelse för kvinnlig
politisk representation.
Stockholm den 23 januari 1991
Charlotte Cederschiöld (m)
Eva Björne (m)
Görel Bohlin (m)
Mona Saint Cyr (m)
Karin Falkmer (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Margareta Gard (m)
Margit Gennser (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Birgit Henriksson (m)
Inger Koch (m)
Gullan Lindblad (m)
Ing-Britt Nygren (m)
Sonja Rembo (m)
Ingrid Sundberg (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Margaretha af Ugglas (m)