Motion till riksdagen
1990/91:A768
av Börje Hörnlund m.fl. (c)

En allmän arbetslöshetsförsäkring


Ett eget arbete utgör grunden för trygg och säker
försörjning. Ett eget arbete skänker egenvärde, sociala
kontakter, gemenskap och möjligheter till personlig
utveckling.
Den långsiktiga tryggheten för den enskilde tillgodoses
bäst genom en mer positiv näringslivsutveckling. Särskilt
småföretagens villkor och utveckling är avgörande för
möjligheterna till utveckling av hela vårt land.
Enligt vår uppfattning måste politiken inriktas på att
kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
minimeras till förmån för offensiva närings- och
regionalpolitiska satsningar. Med en mer strikt ''arbetslinje''
inom arbetsmarknadspolitiken skapas förutsättningar för
att statens totala kostnader för arbetsmarknadspolitik skall
kunna minska. En sådan politik skulle också skapa
utrymme för att införa en heltäckande
arbetslöshetsförsäkring.
Trygghetsförsäkring för alla
Det nuvarande systemet för ersättning vid arbetslöshet
innebär således att arbetslöshetsunderstöd kan lämnas i två
former. Ersättningen utgår antingen som dagpenning enligt
lagen om arbetslöshetsförsäkring eller som kontant
arbetsmarknadsstöd. Det finns vidare vissa grundläggande
villkor för att ersättning skall kunna utgå. Sökanden skall
vara arbetslös, vara arbetsför och beredd att ta lämpligt
arbete. Rätten till ersättning från arbetslöshetskassorna
utöver dessa gemensamma villkor förutsätter vidare att
vissa särskilda medlems- och arbetsvillkor är uppfyllda.
De senaste åren har närmare en tredjedel av de
arbetslösa ej kommit i åtnjutande av vare sig
arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS). Orsaken är att dessa arbetssökande med dagens
regler inte har kvalificerat sig för stöd genom tidigare
anställningar eller en tillräckligt lång arbetslöshet. Detta
innebär enligt vår uppfattning att gällande system för
arbetslöshetsunderstöd inte fyller de rättvise- och
trygghetskrav som måste ställas på en
arbetslöshetsförsäkring.
Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen betalas inte
längre med anslagsmedel utan med arbetsgivaravgifter och
finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna.
Enligt vår uppfattning bör en allmän
arbetslöshetsförsäkring för alla införas. Det är många som
helt saknar skydd vid arbetslöshet. Framför allt står kvinnor
och ungdomar utan försäkringsskydd. Vid uppkommen
arbetslöshet är de i många fall hänvisade till att söka
socialhjälp. Efter viss karenstid kan de komma i åtnjutande
av det begränsade skydd som KAS kan ge.
Från centerpartiets sida har vi i flera motioner framhållit
att allmän arbetslöshetsförsäkring måste införas. Vi har
understrukit att en allmän arbetslöshetsförsäkring skall ge
ett grundskydd på en rimlig nivå med möjlighet att bygga på
med avtalsenliga eller enskilt tecknade försäkringar. Vi har
också erinrat om den möjlighet till frivillig påbyggnad av
den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen som temporärt
gällde under l982.
Från socialdemokraternas sida har inget som helst
intresse visats för att ge de grupper som nu står utanför
ersättningssystemet en bättre ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet. Detta handlingssätt är anmärkningsvärt för ett
parti som tidigare i olika sammanhang påstått sig vara
företrädare för de sämst ställda grupperna i samhället med
en linje som också bl.a. manifesteras i formerna för
finansieringen av skatteomläggningen.
Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi från
centerpartiets sida motsatte oss att de särskilda fonder som
byggts upp som medelsreserv upplöstes och utskiftades
samt att tillgångarna tillföll de närstående
intresseorganisationerna.
Från centerpartiets sida ansåg vi att dessa fondmedel
borde ha utnyttjats inom ramen för det trygghetssystem de
var avsedda för. Vi konstaterade bl.a. att fonderna till
huvudsaklig del byggts upp med stöd av skattemedel. Det
fanns således enligt vår mening varken sakliga eller
historiska motiv att föra över de ca 2,2 miljarder kr som
fonderats till de organisationer som står bakom a-kassorna.
Dessa fondmedel borde istället enligt vår mening ha
utnyttjats för att bygga upp en ekonomisk bas för en allmän
trygghetsförsäkring.
Regeringens handlingssätt är desto mera
anmärkningsvärt, då man samtidigt hävdar att en allmän
arbetslöshetsförsäkring skulle bli betungande för
samhällsekonomin. Centerpartiet anser att en konsekvent
''arbetslinje'', d.v.s. att arbete och utbildning skall erbjudas
framför kontantstöd, minskar kostnaderna för samhället.
En reformerad allmän arbetslöshetsförsäkring måste
också innebära att egenavgifterna utjämnas och rättvisa
skapas för alla anställda och egenföretagare.
Vi kvarstår därför vid vårt krav på att en parlamentarisk
kommitté skall tillkallas med direktiv att snabbt lägga förslag
om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Hemställan

Men hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentariskt
sammansatt kommitté med direktiv att lägga förslag om en
allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad i
motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1991

Börje Hörnlund (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Roland Larsson (c)

Kersti Johansson (c)

Ivar Franzén (c)

Göran Engström (c)

Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)

Jan Hyttring (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Gunhild Bolander (c)

Marianne Andersson (c)

i Vårgårda