Inom hela arbetslivet pågår sedan flera år ett intensivt
förändringsarbete. Utvecklingsarbetet syftar till att få en
decentraliserad verksamhet, där ansvar och befogenheter
flyttas så långt ut i organisationen som möjligt. Detta gäller
inte minst den offentliga sektorn, som haft en mycket
hierarkisk och centralstyrd organisation.
En decentraliserad organisation ställer mycket stora
krav på cheferna såväl de högsta cheferna som chefer på låg
och mellannivå. Det får till följd att ett chefsförordnande
regelmässigt behöver begränsas i tiden, eftersom de allra
flesta inte orkar med det engagemang som är nödvändigt
mer än under ett visst antal år.
De högsta cheferna anställs numera också i allmänhet på
begränsad tid s.k. visstidsförordnanden. Det ställer sig i
regel svårt att hitta andra lämpliga arbetsuppgifter inom
organisationen för denna grupp efter förordnandetidens
utgång. I anställningsvillkoren ingår därför oftast en
överenskommelse om någon form av avgångsvederlag eller
pension.
Det är däremot inte rimligt att den mycket stora gruppen
chefer på låg och mellannivå skall behöva lämna arbetslivet
långt före pensionsåldern bara därför att de åtagit sig ett
chefsskap under ett antal år. Det skulle dessutom ställa sig
mycket dyrt för arbetsgivaren att behöva betala pension för
dem under många år.
Chefer på låg och mellannivå har i motsats till de högsta
cheferna i allmänhet också haft en sådan anställning inom
organisationen som de skulle kunna återvända till. Det
gäller t.ex. alla avdelningsföreståndare inom sjukvården.
För dem måste det ges möjlighet att ha kvar sin
tillsvidareanställning som sjuksköterska, som de kan
återvända till efter ett antal år som chef. De nuvarande
bestämmelserna i lagen om anställningsskydd hindrar en
sådan för alla parter praktisk lösning.
Det ställs i dag stora krav på den offentliga
verksamheten. Möjligheten att anställa även första linjens
chefer under begränsad tid är ett viktigt inslag för att
förbättra effektiviteten. Det kan därför inte vara rimligt att
lagen om anställningsskydd skall förhindra en sådan
utveckling. I synnerhet som det inte på något sätt kan anses
strida mot intentionerna i lagen om anställningstrygghet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av bestämmelserna i
lagen om anställningsskydd så att den ger möjlighet att
anställa chefer under begränsad tid med bibehållen
tillsvidareanställning i botten.
Stockholm den 24 januari 1991
Gunnar Thollander (s)
Barbro Andersson (s)
Ingrid Andersson (s)
Björn Kaaling (s)