Motion till riksdagen
1990/91:A747
av Birger Rosqvist m.fl. (s)

Översyn av medbestämmandelagen


Sedan länge lever det svenska näringslivet i en
internationaliserad värld. Svenska företag har inom
respektive bransch tvingats konkurrera med företag från
andra länder. Denna konkurrens är i många stycken av godo
och har bland annat lett till ett rationellt och modernt
svenskt näringsliv.
Snart kan vårt land stå inför en ny fas, varigenom vårt
näringsliv i ökad utsträckning tvingas bedriva verksamhet i
hård internationell konkurrens. I Sveriges riksdag finns
numera en bred majoritet för svenskt deltagande vad avser
EGs gemensamma marknad. Anslutning till en sådan
marknad kräver dock en analys av vilka villkor som skall
gälla på svensk arbetsmarknad. En sådan anslutning kräver
också en metod att försvara och utveckla den svenska
modellen med full sysselsättning samt en rättvis fördelning
av välståndet.
I Sverige har länge rått en bred uppfattning om
konkurrensens fördelar. Denna konkurrens har exempelvis
tvingat fram tekniskt mer fulländade företag. Samtidigt som
teknisk utveckling blivit en konsekvens av konkurrensen
har svenska företags ökade konkurrenskraft möjliggjorts
genom denna tekniska utveckling. Konkurrenskraften har
också möjliggjorts och stärkts genom att företagen haft
tillgång till välutbildad arbetskraft. Däremot har det
svenska samhället aldrig kunnat acceptera stora
löneskillnader såsom ett konkurrensvapen.
I början av 1900-talet konkurrerade enskilda
arbetstagare om arbetstillfällena genom att bjuda under
varandra vad gällde löner och andra anställningsvillkor.
Denna osunda konkurrens kom att upphävas genom
löntagarnas organisering i fackföreningar, vilka ingick
kollektivavtal med arbetsgivarna. Kollektivavtalens
tillämpning på även oorganiserade bidrog ytterligare till att
motverka en osund lönekonkurrens. Konkurrens skulle ske
på lika villkor.
Det är ett villkor för utländska företag, som kommer till
Sverige med egen arbetskraft, att de -- för arbete i vårt
land -- i huvudsak skall tillämpa samma villkor som gäller
för svenska företag. I annat fall får inte företagen
arbetstillstånd för sina arbetstagare. Det är i sammanhanget
helt betydelselöst huruvida det utländska företaget för de
ifrågavarande uppgifterna har kollektivavtal med en facklig
organisation i hemlandet eller ej.
Även denna regel är ett uttryck för principen att
konkurrens skall ske på lika villkor. Svenska kollektivavtal
skall inte kunna kringgås.
EGs princip om bl.a. fri rörlighet av kapital, arbetskraft
samt tjänster kan komma att skapa en helt ny
konkurrenssituation för svenska företag och svenska
löntagare. Ett svenskt medlemskap i EG innebär en vidgad
möjlighet för utländska företag att etablera sig i Sverige.
Dessa företag blir då i vårt land svenska juridiska personer.
Ett sådant medlemskap skapar också frihet för utländsk
arbetskraft att söka sig till vårt land för att söka jobb i
svenska företag. Såväl de utländska företagen som den
utländska arbetskraften måste dock här i landet konkurrera
på samma villkor som svenska företag och svenska
löntagare.
Svensk anslutning till EG kan dock ge upphov till en
konkurrens av det osunda slaget. Företag som är etablerade
inom ett EG-land har rätt att fritt saluföra sina tjänster i
andra medlemsländer. Här uppstår då en risk för s.k. ''social
dumping''. Därmed menas att företag från låglöneländer tar
med sig arbetskraft från hemlandet för utförande av
verksamhet i ett värdland. Företaget tillämpar på
arbetskraften de löneoch anställningsvillkor som gäller i
hemlandet och konkurrerar därmed med värdlandets
företag på ett osunt sätt. Ett företag registrerat i Spanien
kan t.ex. anställa arbetskraft från hela Europa och sluta
kollektivavtal med en spansk fackförening för arbete i hela
Europa. Efter spanska förhållanden kan kollektivavtalet te
sig rimligt medan det är långt under den nivå som gäller
exempelvis i Sverige. Detta företag har då -- enligt
Romfördraget -- rätt att komma till Sverige och utföra
arbete här med egen arbetskraft. Inom EG kan detta ske
utan tillstånd.
Vad en sådan osund konkurrens om arbetstillfällena kan
leda till har vi bland annat sett på sjöfartens område. Det
kan räcka med att låta fartyg som ''Scandinavian Star'' eller
''Black Prince'' stå såsom ytterst målande exempel.
Det måste anses vara en grundläggande princip att
arbete som utförs i Sverige skall avlönas i enlighet med
svenska normer. Det måste också anses vara en
grundläggande princip att svenska fackliga organisationer
ytterst skall kunna använda sig av fackliga stridsåtgärder för
att tillse att arbete som utförs här i landet betalas i enlighet
med principer i svenska kollektivavtal. Denna typ av
principer står också i överensstämmelse med vad olika EG-
organ uttalat. Från fler håll inom EG har social dumping
förklarats vara något som måste förhindras.
Utgångspunkten är i stället att arbete skall utföras i enlighet
med villkoren i det land där arbetet utförs. EG-
kommissionen anser att riskerna för social dumping är ett så
stort problem att man just nu arbetar med förslag till
direktiv som skall tvinga medlemsländerna att införa
nationell lagstiftning som förhindrar denna form av osund
konkurrens. EG-domstolen har i flera mål förklarat att EG-
rätten inte hindrar medlemsstaterna att med hjälp av
nationella regler tvinga gästande företag att följa
värdlandets normer för anställningsvillkor.
Svenska lagar och svenska avtal skall självfallet gälla för
allt arbete som utförs i Sverige. Denna självklara princip
har gällt i Sverige fram till hösten 1989. Arbetsdomstolen
hade vid flera tillfällen tidigare funnit att fackliga åtgärder
för att hävda principen var lagliga. Genom den s.k.
Britannia-domen förändrades i grunden det svenska
rättsläget. Domstolen kom plötsligt till motsatt uppfattning.
Numera är svenska fackliga organisationer förhindrade att
hävda svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt vad
gäller utländska företag som utför arbete i Sverige. Detta
står inte i överensstämmelse med det syfte riksdagen hade
när reglerna om fredsplikt i medbestämmandelagen antogs.
Genom Britannia-domen kan det svenska
välfärdsbygget på mycket kort tid raseras. Stora delar av det
svenska löntagarkollektivet kan komma att tvingas sälja sig
för oanständigt låga löner. En stor del av det svenska
socialförsäkringssystemet kan på kort tid falla samman.
För att undvika social dumping, för att tillse att arbete
som utförs i Sverige betalas enligt svenska principer, och för
att skapa en garanti för att den traditionella modellen håller
inför mötet med en alltmer internationaliserad omvärld,
måste den svenska arbetsrätten återställas till det läge den
hade före Britannia-domen. Svenska fackliga
organisationer ges därmed möjlighet att hävda svenska
kollektivavtal för arbete som utförs i Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sådan ändring i
medbestämmandelagen att den ordning och det rättsläge
som gällde före den s.k. Britannia-domen återställs.

Stockholm den 23 januari 1991

Birger Rosqvist (s)

Sven-Gösta Signell (s)

Anita Modin (s)

Sven-Åke Nygårds (s)

Nils Nordh (s)

Lennart Nilsson (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s)