Enligt 45 § MBL är arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganistion sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej möter, skriftligen varsla motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att vidtaga stridsåtgärd eller att utvidga pågående stridsåtgärd. Vidare skall varslet innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.
Däremot innebär inte MBLs bestämmelser att skyldighet föreligger för en facklig organisation att varsla en oorganiserad arbetsgivare vid exempelvis en sympatiblockad trots att varselinstitutet just tillkommit för att bereda den som åtgärden riktar sig emot möjlighet att förbereda eventuella motåtgärder.
Enligt gällande praxis bereds ej en oorganiserad arbetsgivare denna möjlighet, dvs. att under sju dagar förbereda/överväga motåtgärder.
Detta innebär att en oorganiserad arbetsgivare i dag är helt undantagen från varselskyldighet när han blir utsatt för sympatiåtgärder.
En oorganiserad arbetsgivare får i dag helt och fullt förlita sig på en ''välvillig'' facklig organisation alternativt en massmedial bevakning beträffande sympatiåtgärder.
En oorganiserad arbetsgivare omfattas med andra ord inte av själva grundtanken vid varsel då han inte bereds möjligheter att förbereda motåtgärder, överväga att exempelvis teckna hängavtal med facket etc. Det måste anses orimligt att den som utsätts för ett så omfattande ingrepp som en sympatiblockad inte skall få ett meddelande härom från den som utsätter vederbörande för sympatiblockaden.
Mot bakgrund av det anförda, bör begreppet motpart i 45 § MBL förtydligas med den konsekvensen att varselskyldigheten utvidgas till att omfatta oorganiserade arbetsgivare vid sympatiåtgärder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förtydligande av begreppet motpart i 45 § MBL i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 22 januari 1991 Bengt Harding Olson (fp) Ulla Orring (fp) Stig Bertilsson (m) Gunhild Bolander (c)