Flera lagar ger de anställda rätt att vara lediga från
arbetet med eller utan lön. Ledigheten har på senare tid
utökats genom den successivt förlängda föräldraledigheten
samt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård.
Dessa lagar har tillkommit i det goda syftet att skapa
bättre fortbildnings- och föreningsvillkor för de anställda.
Ett problem med lagarna är att arbetsgivarens skyldigheter
ofta är uttryckta med abstrakta formuleringar i lagtexten.
Lagarna har därför blivit mycket svårhanterliga för den
enskilde arbetsgivaren. Detta gäller inte minst i mindre
företag som ofta har små administrativa resurser och där
behoven av långa varseltider är stora.
Mot bakgrund av bl.a. denna kritik tillsattes 1980 i
arbetsmarknadsdepartementet en översyn av de olika
ledighetslagarna. Detta utredningsarbete har emellertid
legat nere sedan 1982.
Bland de frågor som främst skulle granskas var bl.a.
varseltidernas längd vid återkomst från studier, begränsning
av studieledighetslagens bredd, problem i samband med
studier på arbetstid med timstudiestöd. Ytterligare en fråga
som skulle behöva utredas gäller ledighet för facklig
verksamhet. I dag gäller visserligen normen att ledigheten
inte får vara längre än vad som är skäligt med hänsyn till
förhållandena på arbetsplatsen. Men den mer omfattande
ledighet som det ibland kan bli fråga om kan slå mycket hårt
i ett mindre företag.
Problemen kvarstår med andra ord. Den lagtekniska
översyn som hänvisas till i arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1987/88:5 löser inte de ovan angivna
problemen. Inte heller den utredning som utskottet
hänvisar till (Au 1990/91 AU:2) angående arbetstids- occh
semesterområdet är avsedd att behandla de ovannämnda
frågorna. Därför är det av vikt att det arbete som
påbörjades 1980 får fortsätta så att förslag till förändringar
för att anpassa lagarna också till de mindre företagens
situation kan framläggas. En sådan anpassning får inte
förhindras bara därför att lagändringarna också omfattar
andra typer av företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående behovet av en översyn av
ledighetslagarna.
Stockholm den 16 januari 1991
Rune Backlund (c)
Ulf Melin (m)
Ingvar Eriksson (m)
Stig Bertilsson (m)
Gunhild Bolander (c)
Bengt Rosén (fp)