Sex timmars arbetsdag är ett glömt begrepp i svensk
politik idag, då man till varje pris vill att varje människa
skall vara ute i ''produktionen''. Skatter sänks, så att
höginkomsttagare gynnas och kan vara ännu mer
produktiva. Barn och gamla tycks också vara ett glömt
begrepp. När 81% av kvinnorna och 85% av männen är ute
i lönearbete, så drabbar det den informella sektorn, vård av
och omsorg om gamla och barn. Ändå skulle samhället
bryta ihop om inte alla anhöriga ställde upp på sin fritid och
tog hand om sina närmaste.
I dagsläget är det emellertid så att den största bördan
ligger på kvinnorna. De är inte bara dubbelarbetande utan
också trippelarbetande. Förutom åtta timmars arbetsdag
skall tiden räcka till för barn och äldre anhöriga samt för
deltagande i föreningsliv. Det är inte konstigt att kvinnor i
en sådan situation väljer bort tunga chefsposter.
Den bortdribblade arbetstidsförkortningen borde kunna
tas upp som en del i löneförhandlingarna. På riksplanet kan
man enas om en årsarbetstid (idag ca 1865 timmar) på 1370
timmar år 2000 som motsvarar sex timmars arbetsdag, fem
dagars arbetsvecka och sex veckors semester.
Frivillighet
De anställda på varje arbetsplats skulle själva i samråd
med den lokala arbetsledningen på frivillig väg få bestämma
hur denna tid skall fördelas. Det kan vara 20-, 30- eller 56-
timmars arbetsvecka. En längre sammanhängande ledighet
osv.
Avtalsvägen har med framgång använts i många länder,
men i Sverige har det inte funnits större intresse av detta.
Som politiskt parti är det svårt att driva detta om inte facken
själva gör det.
Arbetstidslagen
I stället kan vi genom ändring i arbetstidslagen förkorta
den normala arbetstiden med tio timmar per vecka till 30-
timmars arbetsvecka. Reformen skall vara genomförd till år
2000. Flexibel arbetstid, som skissats ovan, skall gälla. Man
måste då i konsekvensens namn ge möjlighet till och tillåta
mer övertid, motsvarande de reducerade antalet tio
timmarna.
Arbetets värde och meningen med arbetet kommer att
betyda mer på 90-talet. En positiv effekt med flexibel
arbetstid är att man känner att man orkar med både arbete
och familj. En vinst är att man som föräldrar kan vara
hemma med sina barn mera under förskole- och
skolperioden och mer aktivt kan ställa upp på en nära
anhörig som behöver ens hjälp.
Livet är indelat i olika faser, ibland kan man arbeta mer
än normal arbetsdag medan andra gånger behöver man gå
ned i arbetstid för att klara av vardagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetstidsförkortning till år 2000.
Stockholm den 18 januari 1991
Eva Goe s (mp)
Anita Stenberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Marianne Samuelsson (mp)