Sydsverige och särskilt Skåne har liknats vid ''välmågans
rågade bord''. Det är inte dagens verklighet. Sydsverige har
hamnat i bakvattnet och befinner sig i landets ekonomisk-
geografiska utkant. Skåne har en rad ''inre hot''. Ett är
jordbrukets strukturproblem. Ett annat är den
befolkningskantring som skett från öster till väster d.v.s. allt
för få människor vill bo på Österlen och för många bosätter
sig runt städerna längs Öresund. Skåne har också en
utglesning från glesbygd till tätort inte minst till Malmö--
Lund-området.
''Yttre hot'' mot den sydsvenska regionen kommer
främst från Stockholm/ Uppsala/Arlanda. Det är en
uppenbar risk att Sydsverige på sikt blir en filialregion i
ekonomiskt avseende om vi i Skåne inte anlägger moteld.
Skåne har många plus-sidor. Vacker natur med rika
kulturtillgångar och rikliga naturresurser som bördiga
jordar och vatten. Vi har ett fördelaktigt geografiskt läge
inte minst nu när Tyskland enats och Europas östliga stater
kommer att utvecklas ekonomiskt. Här finns ett gammalt
universitet i Lund med internationellt gott rykte och en
högskola i Kristianstad med bl a unik utbildning i
polymerteknik. Skåne kan betraktas som en komplett
region, alla branscher finns, om än inte i varje kommun.
Skåne har stora resurser men det krävs sammanhållna och
samordnade insatser för att kunna utnyttja resurserna
maximalt.
Skånsk mobilisering
Skånes framtid bygger på att alla verksamma medel
används inklusive hjärnkraften. Det är slut med att åka till
Stockholm och uppvakta för att få nya pengar till regionen --
pengarna är slut. Skåne måste använda egna krafter och lita
på egna resurser och använda Skånes egen kreativitet för att
bygga framtiden. Byggstenarna är skåningarna i
kommunerna och länen. Samtidigt är det viktigt att Skåne
får sin rättmätiga andel av de resuser som trots allt finns i
statens budget.
Arbetsmarknad
Arbetsmarknadsläget i Skåne har försämrats radikalt
under 1990. Vid den senaste lågkonjunkturen i början på
80-talet tillhörde Skåne de värst drabbade regionerna. Det
finns tecken som tyder på att situationen blir densamma nu
när Sverige åter är på väg in i en allvarlig ekonomisk kris.
Redan 1991 kommer att innebära stora påfrestningar för de
båda Skånelänen. Januari 1991 har Malmöhus län 10 000
öppet arbetslösa, vilket är 50% ökning mot januari 1990.
Speciellt alarmerande är länets ungdomsarbetslöshet, vid
årsskiftet 1990/91 saknade 4 500 ungdomar mellan 16 och 24
år arbete. Vilket är 4,5 % i jämförelse med rikssnittet som
är 4,1.
Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårdast, men i
övrigt slår den lika hårt för män och kvinnor. Utomnordiska
invandrare och handikappade är mera utsatta i dåliga tider
och så även denna gång. De åtgärder som sätts in bör därför
i första hand stödja dessa gruppers möjligheter att öka sin
allmänna utbildningsnivå och genom fortbildning öka sina
yrkeskunskaper.
Det privata näringslivet bör stimuleras med att anställa
arbetslösa via inskolningsplatser och beredskapsarbeten.
Jobbklubbar bör organiseras i varje kommun som har
arbetslösa ungdomar. Antalet utbildningsplatser på AMU
bör utökas.
Anställningar med lönebidrag skall stimuleras och
genomföras i största möjliga utsträckning för
handikappade. Antalet beredskapsarbeten måste utökas.
Genom folkpartiet liberalernas förslag i partimotion om
högskolan med krav på kraftigt ökad dimensionering av
platserna i högskolornas grundutbildning kommer vi att
föra en långsiktigare utbildningspolitik för att motverka
arbetslöshet.
Avreglera arbetsförmedlingen
Avskaffande av arbetsförmedlingsmonopolet skulle
kunna ha en dynamisk effekt på arbetsmarknaden.
Folkpartiet liberalerna har också krävt en avreglering i
partimotion om arbetsmarknaden. I Malmö finns Fosie
Personalservice som arbetar inom Fosie Industriby som
''personalavdelning att hyra'' för de småföretagare som inte
anser sig ha råd att ha egen sådan avdelning. De önskar rätt
till att också kunna förmedla personal inom och mellan
Industribyns företag. Detta har regeringen hittills nekat ge
dispens för.
Liberaler i Skåne anser att Fosie Personalserviceföretag
i Fosie Industriby snarast ska få en dispens från gällande
lagstiftning.
Att utbilda för att kunna reparera Skånes kulturhus
Byggnadsbranschen är extra utsatt för konjunkturens
svängningar. Eftersom Skåne har så många kulturhistoriskt
värdefulla byggnader borde där också finnas
vidareutbildning av byggnadsarbetare till hantverkare som
kan specialisera sig på att arbeta med dessa byggnader.
Utbildning
WHO-universitet till Malmö
Inom WHO finns förslag/planer på att inrätta ett
universitet för utbildning av studenter från olika delar av
världen i medicin-teknik. Planerna har framskridit långt och
redan i maj -90 fanns ett beslutsunderlag. Malmö finns med
som en alternativ lokalisering, där finns redan en
internationell högskola i FNs regi: World Maritime
University.
En förutsättning för en lokalisering till Malmö är att den
svenska regeringen visar sitt intresse t ex genom att skriva
till WHO. Liberaler i Skåne anser att regeringen ska visa ett
positivt intresse för ett internationellt FN-universitet i
Malmö som skall samla studenter från hela världen i arbete
med medicinsk teknik.
Forumskolorna
Rektorsämbetet i Lund/Malmö lämnade våren 1988 ett
förslag om konsthögskola i Malmö. Förslaget bygger på att
Forumskolorna är kvar och ger utbildningar av samma höga
kvalitet som de ger i dag. Formellt är Forumskolorna en
form av folkhögskoleutbildning. Folkhögskolekommittén
föreslår att studiemedel skall utgå under tre år till
folkhögskoleutbildningar, vilket innebär att Forumskolorna
inte skulle komma ifråga eftersom deras utbildningar är fem
år. Forumstudenternas rätt till studiemedel måste
garanteras liksom skolornas verksamhet intill dess en
konsthögskola upprättats.
Liberaler i Skåne anser att det är viktigt att det även i
fortsättningen blir möjligt att ge studiemedel till
folkhögskoleutbildningar som varar längre än tre år.
Konsthögskola
Konsthögskolan i Skåne har prioriterats av Lunds
universitet. UHÄ tog, trots positiva remissvar, inte upp
frågan i sitt budgetförslag för senaste treårsperioden -- en
teaterhögskola i Luleå gick före. Det är oacceptabelt att det
söder om Göteborg och Stockholm inte finns någon
konsthögskola.
Liberaler i Skåne anser att i nästa tre-årsbudget bör det
finnas förslag om en konsthögskola i Skåne.
Professuren i humanekologi bör placeras i ekologihuset
Vid universitetet i Lund skall byggas ett ekologihus, för
140 miljoner. Samtidigt har en professur i humanekologi
inrättats i Lund. Det vore naturligt att den tjänsten
placerades i det nya ekologihuset. Men eftersom tjänsten
tillkom efter det att lokalplanen för nybygget var fastställd
finns det i nuvarande läge inte plats till en sådan rent fysiskt.
Liberaler i Skåne anser att det skall bereda plats för
professuren i humanekologi i ekologihuset för att stärka den
tvärvetenskapliga karaktären av både husets funktion och
professurens arbetsområde. Detta bör kunna ske utan att
planen för bygget försenas.
Högskolan i Kristianstads lokaler
Högskolans lokaler är under all kritik. Byggnaderna
spricker på grund av dålig pålning. Yrkesinspektionen är
inblandad och hotar att stänga lokalerna. Lokalernas dåliga
tillstånd är inget nytt problem men högskolan har fått dåligt
gehör av byggnadsstyrelsen, som f.n. ansvarar för alla
lokaler för universitet och högskolor. Om anslagen för
lokaler till högskolan i statsbudgeten fördelades som
folkpartiet liberalerna önskar skulle situationen kanske
kunnat undvikas.
Liberaler i Skåne anser att högskolan i Kristianstad själv
skall kunna ta ansvar för sina lokaler utifrån ett eget
lokalanslag.
Polymertekniska utbildningen vid högskolan i
Kristianstad
Där ges den enda polymertekniska utbildningen i landet.
Den är av tvärvetenskaplig karaktär och omfattar både
kemi och maskintekniska ämnen. Nu är den omvandlad till
en allmän utbildningslinje och har definierats som
tillhörande maskinteknik. Detta opponerar både lärare och
studenter sig emot. De menar att det ger fel signal om vad
utbildningen innehåller och det kan försvåra rekrytering av
intresserade studenter.
Liberaler i Skåne anser att utbildningen i polymerteknik
i Kristianstad skall fortsätta att vara en lokal linje.
Kultur
Skånska Teatern
Teatern har ca 2,3 milj.kr. i stöd från statens kulturråd
utöver det stöd som ges av Landskrona kommun och
landstinget. Av teatern krävs att den spelar in 40% av sina
kostnader själva. Detta gör att man lever i osäkerhet inför
varje spelår. Vi anser att Skånska Teaterns verksamhet är
mycket viktig för Skåne och att dess fortlevnad måste
garanteras av statliga medel. Kulturministern ger i årets
budget kulturrådet i uppdrag att pröva om inte Folkoperan
i Stockholm bör betraktas som en regional teater. Liberaler
i Skåne anser att uppdraget till kulturrådet bör omfatta
Skånska Teatern i Landskrona av samma skäl som för
Folkoperan i Stockholm, så att Skånska teatern i
fortsättningen får anslag som regional teater.
Ystads Teater
Teatern har funnits i snart 100 år. Verksamheten är ett
vitalt inslag i kulturlivet i hela Skåne. Ystadsborna älskar sin
teater, vilket också syns i besökssiffrorna. Flitigt nyttjande
och otidsenliga installationer gör att huset måste renoveras
invändigt. Detta har inte stiftelsen råd att göra på egen
hand. Man har därför i olika omgångar sökt bidrag från
olika konton.
Kulturministern har i en frågedebatt verifierat att Ystads
teater tillhör den kategori som kan komma ifråga för
statsbidrag. Beslut om bidrag ska f.n. fattas av plan- och
bostadsverket inom ramen för anslaget för
investeringsbidrag till vissa icke statliga kulturlokaler.
Folkpartiet liberalerna har i partimotion om
kulturfrågor krävt att Riksteaterns resurser inte skall skäras
ner. Detta har direkt positiv effekt på Ystads teaters
möjligheter att även i fortsättningen visa många
föreställningar.
Liberaler i Skåne anser att beslut om bidrag har förhalats
tillräckligt länge och så får inte ske ytterligare. Ystads
teaters 100-årsdag den 12 februari 1994 bör kunna firas i ett
renoverat teaterhus.
Symfoniorkestern i Helsingborg
Helsingborgs konsertförening är en ideell förening vars
syfte är att hålla en symfoniorkester som ger konserter i
Helsingborg och omgivande regioner. Orkestern har under
många år haft stora konstnärliga framgångar och anlitats
flitigt av radio och TV. Föreningen har organiserat ett
transportsystem för att många människor från omgivande
orter ska kunna komma och lyssna till musiken. De lever
under en knapp ekonomi och med synnerligen låga
statsbidrag. Trots en positiv utredning som
rekommenderade högre statsbidrag har statsbidraget inte
ökats.
Liberaler i Skåne anser att statsbidragen till
Helsingborgs symfoniorkester bör ökas i enlighet med den
utredning som föreslog det.
Skånska slott och herresäten
Skåne har många slott som är kulturskatter för hela
Sverige. Dessa oftast överstora byggnader har kunnat
underhållas av sina ägare tack vare att underhåll på
bostaden varit avdragsgill. Den möjligheten är nu borta.
Liberaler i Skåne anser att den utredning som nu arbetar
med att bevara större gårdar och industriminnen borde få i
tilläggsdirektiv att ta fram konkreta förslag till hur ett stöd
ska utformas i syfte att bevara de skånska slotten.
Kommunikationer
Vägnätet
Skåne är ett mycket tätt befolkat landskap. I Malmöhus
län bor det till exempel 155 personer per kvadratkilometer,
vilket skall jämföras med riksgenomsnittets 21. Av den
anledningen är vägnätet i Skåne av stor regionalpolitisk
betydelse.
Utbyggnader och standardförbättringar som stimulerar
kontakterna inom regionen och utjämnar den ekonomiska
utvecklingen bör därför ha en hög prioritet. Detta gäller
vägarna E 66, E 6 och E 4 samt riksvägarna 10, 12, 17, 21,
23, 108 och 109. I Kristianstads län är behoven främst
koncentrerade till vägar i nord-sydlig riktning.
På sikt är det särskilt angeläget att bärigheten på de
skånska vägarna tillgodoser kontinentens normer och
Europeiska gemenskapens krav. Malmöhus län är
transitområde för drygt 70 procent av export- och
importgodset i Sverige och den i särklass viktigaste
transportregionen.
Kollektivtrafiken
Ett riksdagsbeslut 1978 slog fast att en huvudman i varje
län skulle ha ansvar för kollektivtrafiken. Skåningar i
Sveriges riksdag påpekade redan då att denna reglering
skulle komma att fungera som en administrativ spärr mellan
kollektivtrafiksatsningar i Malmöhus och Kristianstads län.
Farhågorna har besannats, därför bör beslutet rivas upp.
Järnvägar
För mindre än sex år sedan förordade statens järnvägar
en total nedläggning av lokaltågtrafiken. Det gällde även de
bandelar som de skånska Pågatågen i dag trafikerar. Trots
att järnvägen bevisligen har möjlighet att utvecklas positivt
är stora delar av det kvarvarande skånska järnvägsnätet
föremål för utredningar som syftar till nedläggning. Detta
är mycket förvånande och beklagligt eftersom flertalet av
dessa banor går mellan förhållandevis stora tätorter och
genom tätbefolkade bygder. Nedlagd är t ex persontrafiken
Malmö--Trelleborg och Malmö--Staffanstorp--Dalby.
Ovissheten om framtiden för den spårbundna
kollektivtrafiken påverkar tyvärr utvecklingsmöjligheterna
negativt i båda Skånelänen. Österlen är ett talande
exempel.
Trots ett ökat miljömedvetande tycks vår förmåga att ta
itu med kollektivtrafiken på järnväg avta. Det är hög tid att
infria löftet om dubbelspår på Västkustbanan. Trots att tio
år har gått sedan beslutet fattades har bara 20 kilometer av
banans totalt 285 gjorts färdig.
Elektrifiering av banan Malmö--Ystad har förhalats i
åratal. Förbättringen är kostnadsberäknad till 73 miljoner
och skulle ge väsentliga miljöfördelar framför dagens
dieseldrift.
Riksdagen bör därför uttala att SJ vid förhandlingar med
Pågatågens huvudman skall ställa sig positivt till ett
utnyttjande av dessa bandelar för regional kollektivtrafik.
Järnvägstunnel genom Hallandsåsen
Västkustbanans sträckning över Hallandsåsen kräver en
tunnel eftersom stigningen, skarpa kurvor och stark lutning
gör att tågens hastighet måste sänkas avsevärt under hela
året. En järnvägstunnel skulle innebära att restiderna
förkortades betydligt, att 30 plankorsningar försvinner, och
att dubbelspår kan anläggas på sträckan Båstad--
Ängelholm.
Förslaget att bygga en tunnel genom Hallandsåsen är
lämnat av de tre berörda länsstyrelserna. Skälen för en
järnvägstunnel är starka och den bör byggas så snart som
möjligt. Den bör prioriteras inom ramen för de samlade
resurser som står till förfogande för trafikinvesteringar.
Flygplatser
Trängseln på Köpenhamns stortrafikflygplats Kastrup
har både beträffande utrymme och luftrum nått sitt tekniska
tak. Detta medför bl a onödigt långa transfertider för
passagerare i anslutande trafik från södra Sverige. Genom
att öppna Sturup för mer utrikes linjetrafik skulle
flygplatsen kunna avlasta Kastrup och även fungera som
knutpunkt för den omfattande regionaltrafiken. De
nuvarande förbindelserna bör i första hand kompletteras
med en ny linje till Frankfurt. En förutsättning är snabba
förbindelser mellan Sturup och Kastrup.
Näringslivets ökade krav på snabba kommunikationer
tillgodoses genom att Sverige ansluter sig till den
avreglering av luftfarten som sker i EG-länderna.
Från hela sydsvenska regionen finns ett fåtal
direktförbindelser med Stockholm men ingen annan inrikes
förbindelse. Detta är en direkt konsekvens av SAS och
Linjeflygs radiella linjestrategi. Fler inrikes förbindelser
behövs både från Ängelholm, Everöd (Kristianstad) och
Sturup. Stora investeringar har redan genomförts i
Ängelholm vilket medför möjlighet att ta emot större
flygplanstyper. Det är värdefullt att ett nära samarbete finns
mellan de tre skånska flygplatserna t.ex. vid omdirigeringar
p.g.a. dåligt väder. Bra vägar och goda allmänna
kommunikationer är en förutsättning för att flygplatserna
ska kunna utvecklas.
Fraktflygets nya förutsättningar är också intressant.
Sturups fördelaktiga geografiska läge gynnar flygplatsens
utveckling i detta hänseende. Därför är det viktigt att
flygföretagen bereds möjlighet att öppna trafik till Nordens
knutpunkter, t.ex. Oslo och Helsingfors. Sturups läge invid
fyra Europavägar gör flygplatsen till en idealisk central för
distribution av frakt mellan Norden och kontinenten.
Öresundsförbindelser
Förbindelserna med Danmark är lika viktiga för övriga
Sverige som de är för Skåne. Fasta förbindelser över
Öresund har diskuterats i flera decennier. Ovissheten om en
sådan skall komma till stånd och var den i så fall skall
lokaliseras har alltför länge bundit och försvårat de skånska
kommunernas planering.
De senaste decenniernas diskussioner om
Öresundsförbindelser har lärt oss att Öresund- och
kontinentförbindelserna måste få en helhetslösning. Det är
därför nödvändigt att förbättra bl.a. färjeförbindelserna för
såväl passagerare som gods- och järnvägstransporter. Det är
också angeläget att upprätthålla direkta, billiga och
tidsenliga båtförbindelser mellan Malmö och centrala
Köpenhamn.
Staten har ett ansvar för att förbindelserna över Sundet
styrs på ett rimligt sätt. I dag verkar det mera angeläget att
ordna fördelar för svävartrafik Malmö--Kastrup
(affärsresor till högt pris) än att lätta på Lex Öresund, så
att de vanliga båtarna kan klara konkurrensen och erbjuda
rimliga biljettpriser.
Liberaler i Skåne anser att beslut om den långsiktiga
planeringen av Öresundstrafiken bör fattas snarast och som
en helhetslösning. Trafiken till övriga Östersjöstater och till
Bornholm bör ingå i lösningen. Vi anser också att
konkurrens och valmöjligheter bör främjas i
Öresundstrafiken.
Regional godsterminal
Godshantering blir en allt viktigare fråga eftersom
Skånes betydelse som transitregion för import och
exportgods ökar. Regionala godsterminaler har en viktig
uppgift och det behövs fler än som finns i dag.
Liberaler i Skåne anser att en godsterminal borde
placeras i Hässleholm.
Miljö
Tillgången på god miljö och oförstörda naturtillgångar
och attraktiva boendemöjligheter blir allt viktigare för en
regions framtid. Det skånska landskapet med det allestädes
närvarande havet har konkurrensfördelar gentemot andra
regioner. Samtidigt är Skåne utsatt för många miljöhot från
kontinenten och de brittiska öarna.
Luftföroreningar
Luftföroreningarna är besvärliga i Skåne och stora
arealer skånsk skogsmark bär spår av miljöförstöringen. De
unika våtmarkerna och de kvarvarande ängarna hotas av
försurning. I Östersjön och Öresund har kvävehalten
fyradubblats under de sista hundra åren. Helsingborg hade
Sveriges sämsta luft 1987 enligt en utredning.
Skälderviken och Hanöbukten
Problemen i Hanöbukten är minst lika stora som de som
drabbade Laholmsbukten i slutet på 70-talet. Områden med
t.ex. ''döda'' bottnar växer och fisken visar skador och
fångsterna minskar t. ex. av ål. Nästan 2500 personer har sin
utkomst ur dessa vatten.
Utrotningshotade djur och växter
Av landets mer än 300 hotade arter bland djur och växter
finns nästan hälften i Skåne, som har två procent av landets
totala yta. 1988 konstaterade Naturvårdsverket att 14 olika
arter redan var utrotade i Skåne.
Liberaler i Skåne anser att riksdagens bevarandemål för
hotade djur och arter måste tas på allvar och det ekologiska
återuppbyggandet starta i Skåne.
Våtmarker
Det är viktigt att våtmarker som tidigare dikats ut i det
skånska jordbruket återskapas eller nyanläggs. Sjöar, kärr
och myrar är effektiva kvävefällor. På så vis kan på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt kväveutsläppen i havet
minska. Dessutom har våtmarkerna stor betydelse för
odlingslandskapets flora och fauna. Även
dikningsverksamheten i jordbruket och skogsbruket måste
radikalt minskas, den hotar stora naturvärden och skapar
risk för ökat kväve-läckage.
Vi liberaler i Skåne vill påpeka den stora vikten av ett
väl fungerande samarbete mellan naturvårdsmyndigheterna
och lantbruksnämnderna vid jordbruksnedläggningar så att
viktiga bevarandefrågor, t.ex. våtmarker, bevakas på bästa
sätt.
Urskogar
Skåne har fortfarande några urskogsliknande områden
kvar. Trycket mot dessa är särskilt stort i tättbefolkade
Skåne. Återstående få områden måste få ett bättre skydd
och bör säkerställas genom reservatsbildning.
Liberaler i Skåne vill understryka vikten av att
miljökonsekvensbeskrivningar görs innan exploatering och
brukningsmetoder tillåts som starkt påverkar naturmiljö,
flora och fauna.
Naturparker
I Skåne finns ett antal naturskyddade områden som
avsatts i första hand för att tillgodose sociala intressen.
Dessa områden har naturligtvis stor betydelse för växt- och
djurlivet särskilt i tätortsnära områden. Frågan är om inte
terminologin skapar osäkerhet om begreppet naturreservat
och att områdena skulle ha annat namn, förslagsvis kallas
naturparker.
Liberaler i Skåne anser att områden för rekreation inom
tättbefolkade områden kunde kallas naturparker och borde
vara en kommunal angelägenhet. Därför menar vi att
skyddet för sådana områden skulle kunna regleras i plan-
och bygglagen.
Skånskt utvecklingsorgan
Ett lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning
förutsätter samverkan mellan regionens län. För att stärka
samverkan krävs en organisation som ger stöd för regional
samverkan -- ett regionalt utvecklingsorgan. Det bör ha en
parlamentariskt vald sammansättning med beslutanderätt i
vissa frågor och rådgivande funktion i andra. Detta skulle
kunna ersätta vissa av länsstyrelsernas uppgifter och
landstingens men även fatta beslut i mellankommunala
angelägenheter. Till detta regionala organ kan knytas
regionala forskningsråd och utvecklingsgrupper för olika
näringar med personer från regionens näringsliv och
myndigheter.
Regionalt utvecklingsorgan som verksamhetsform är
hittills oprövad. En försöksverksamhet kräver
lagregleringar om bl a länsstyrelsernas möjlighet att
överlämna sin beslutanderätt i vissa frågor.
Liberaler i Skåne anser att ett regionalt utvecklingsorgan
bör prövas i Skåne för att samordna beslut och ge ökad
effektivitet.
Försvar
Den nyvunna internationella säkerheten vilar på
bräcklig grund. Det visar inte minst de aktuella kriserna i
Sovjet och Baltikum och kriget i Persiska viken. Vad som
än händer kommer området i södra Östersjön att under lång
tid vara av säkerhetspolitiskt intresse. Sydsverige är
dessutom ett attraktivt område för alla de stater som
behöver kust för t.ex. handelstransporter. Planeringen i dag
görs för många årtionden framöver och ingen kan förutsäga
hur världen då ser ut och vilka hotbilder som finns då. Det
är därför med oro vi skåningar betraktar hot om
omflyttningar och nedläggningar av militära förband och
ledningsorgan i vår närhet.
I samband med regeringens försvarsproposition under
februari 1991 återkommer liberaler i Skåne med krav på ett
starkt skånsk försvar.
Skånsk slagkraft
Skåne är ett bra landskap att leva och arbeta i. Det har
en internationell atmosfär och samtidigt en stark lokal
kultur. Att länet en gång tillhörde Danmark kan förklara
mycket av det skånska kynnet. Skånes problem kan lösas
men det kräver en helhetssyn och en insikt i vad Skåne
betyder för Sverige. Skåne är nu i behov av kraftfulla
utvecklingsinsatser. En regional, politisk och folklig
mobilisering i organiserade former skulle skapa en skånsk
slagkraft till fördel för hela Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om dispens från lagstiftningen
om arbetsförmedling för Fosie Personalservice i Malmö,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om placering av ett WHO
universitet i Malmö,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiemedel för elever vid
Forumskolorna i Skåne,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablerandet av en
konsthögskola i Skåne,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen i polymerteknik vid
högskolan i Kristianstad,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skånska Teatern i Landskrona
som regional teater,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidraget till Ystads teaters
renovering,5]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade statsbidrag till
Helsingborgs symfoniorkester,4]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
vägverket beaktar vad i motionen anförts om vägnätet i
Skåne vid prioriteringen av väginvesteringar,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret för kollektivtrafiken
som korsar de båda Skånelänen,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående järnvägarna i
Skåne,6]
[att riksdagens om sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägstunnel genom
Hallandsåsen,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygplatserna Sturup, Ängelholm
och Everöd,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en helhetslösning av Öresunds-
och kontinentförbindelser,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regional godsterminal i
Hässleholm,6]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljön i Skåne,7]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalt utvecklingsorgan.
Stockholm den 25 januari 1991
Margitta Edgren (fp)
Kjell-Arne Welin (fp)
Siw Persson (fp)
Bengt Harding Olson (fp)