Gävleborgs län -- ett framtidslän
Sammanfattning
Gävleborg är ett bra industrilän och kommer även framöver att vara det. Men, det förutsätter en sammanhållen strategi för att vi skall hålla jämna steg med andra län.
Vi anser att man bör utnyttja de möjligheter som regionen erbjuder inför 90-talet. Det bör i första hand ske genom offensiva satsningar på i huvudsak tre huvudområden.
1. FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTURhöjd utbildningsnivåinvesteringar i väg och järnvägar 2. STÖD NÄRINGSLIVETS UTVECKLING 3. MILJÖSTRATEGISKA ÅTGÄRDER
Vi föreslår i denna motion en rad områden där en offensiv satsning skall ske.
Bakgrund
Stora strukturella förändringar har genomförts i Gävleborg under 80-talet. Detta har skett utan några omfattande samhällsstöd i form av paket, vilket regeringen utdelat till andra landsdelar med vikande sysselsättning.
Dessa förändringar har gjorts, inte enbart inom industrin utan också inom den offentliga sektorn. Förändringarna pågår fortfarande. De är nödvändiga för att vi överhuvudtaget skall vara konkurrenskraftiga. Nära 4 000 arbetstillfällen har försvunnit under 80-talet.
Nu sker förändringarna snabbt i och med att vi går ner i en konjunktursvacka. I länet är idag 4 905 (i dec -90) personer arbetslösa och siffrorna ökar snabbt som en följd av en svag ekonomisk politik. Den har successivt försämrats under senare hälften av 80-talet.
Gävleborg är ett län som i många avseenden har ett geografiskt mellanläge. Vi hör till Norrland. Ibland räknas bara de fyra nordligaste länen. Ett par kommuner hör till Bergslagsregionen, några till inlandet och några till kustregionen.
Befolkningsutvecklingen i länet
I nedanstående tabell redovisas folkmängdens utveckling kommunvis under 1980-talet.
Kommun 1980 1990
Bollnäs 27 877 28 085 Gävle 87 378 88 583 Hofors 13 170 12 031 Hudiksvall 37 538 38 350 Ljusdal 21 595 21 160 Nordanstig 11 962 11 547 Ockelbo 6 663 6 488 Ovanåker 13 785 13 555 Sandviken 42 866 39 913 Söderhamn 31 186 29 626 Länet 294 020 289 338
Som framgår av denna tabell är det Sandvikens kommun som minskat mest under 80-talet. Totalt för hela länet har en minskning skett.
Antalet förvärsarbetande har ökat med 2,4 % i Gävleborgs län under den redovisade perioden. Motsvarande tal för hela riket är 4,5 %.
Vi tillhör Norrland!
Därför skall vi också behandlas utifrån statliga utgångspunkter som ett Norrlandslän. Gävleborg skall ha samma utgångspunkt för bedömning av regionalpolitiken, statsbidrag och försörjningsberedskapen som de andra Norrlandslänen.
Kvinnor och ungdomar flyttar
Länet har förlorat sammanlagt 3 400 ungdomar i åldern 15--24 år under 80-talet. Av dessa var 2 100 kvinnor. De flesta ungdomarna har flyttat till Stockholmsområdet. Detta har också lett till att länet har 4 000 färre kvinnor i åldrarna 18--44 år. Störst är kvinnounderskottet i Sandviken.
Vi anser att en av regionens kärnfrågor är att få arbete för kvinnor. Landsbygden och mindre orter kan på sikt inte överleva om inte kvinnosysselsättningen ökar.
Centerns strategi för en offensiv utveckling 1. Förbättrad infrastruktur -- Utbildning
Vårt län har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet. Enligt SCBs senaste statistik ligger Gävleborg i botten i utbildningsligan. 11,2 procent av befolkningen har någon form av eftergymnasial utbildning i länet, mot 15 procent av befolkningen för hela riket. Det kan vara ett resultat av att välutbildad ungdom flyttat.
En mycket positiv utveckling är att allt fler går vidare från gymnasium till högskolestudier. Idag är den siffran högre än genomsnittet i riket. Här tror vi att närheten till Högskolan Gävleborg betytt mycket för ett ökat utbildningsintresse.
Utöver utbildningen på den grundläggande skolutbildningen måste det finnas yrkesmässigt inriktade skolmöjligheter i länet. Komvux samt studieförbundens utbildning är andra viktiga komplement för en förhöjd utbildningsnivå.
Stärk Högskolan Gävleborg (Gävle/Sandviken)
Rättvisare regional fördelning av högskoleutbildning var ett av målen i 1977 års högskolereform. Högskolan Gävleborg har tillkommit tack vare centerns aktiva stöd. Vi tror på denna strukturreform. Detta har skett i hård kamp mot de krafter som ensidigt väljer att stödja de stora universiteten. Detta är en kamp som måste fortsätta.
På sikt bör utökade medel tillföras skolan för att nödvändiga lokalresurser kan skapas.
Fortsatt satsning skall ske på OBS-regionen och NHL- regionen. Det är viktigt att dessa utbildningar permanentas så att vi får en stabil planeringsgrund att stå på. Medel bör därför anslås till fasta utbildningsresurser. Det är viktigt att den delen av högskolan kan förbättra sina resultat och att utbildningens kvalitet hålls på en god nivå.
Medel till insatser av infrastrukturell natur har avsatts i centerns partimotion med 1 miljard kronor. Detta är ett resultat av utförsäljningen av statliga företag. Medel till ut- och ombyggnad av lokaler bör anslås till Högskolan Gävleborg. Det bör delvis ske i form av medel till lokaler i det område där skolan ligger. På detta sätt kan framtida utbyggnad ske etappvis. För detta ändamål bör riksdagen anslå 9 miljoner kronor.
Bidrag till fasta utbildningsresurser samt inventarier bör decentraliseras till OBS- samt NHL-regionen för investering i utbildning, inventarier eller investering. Till detta bör anslås ett belopp av 1,2 miljoner kronor. Totalt anser vi att 10,2 milj skall tillföras Högskolan som en del av infrastruktursatsningarna i Högskolan Gävleborg.
Grund- och vidareutbildning för lokalvårdare
Städbranschen i länet sysselsätter idag 6 000--10 000 personer. Ser man på städbranschen i landet finner man att det är ca 150 000 anställda.
Det är nu hög tid att samhället engagerar sig så att vi får fram en bättre utbildning dels ifråga om teknik, ergonomi, dels en allmänt breddad utbildning av yrket. En ökad status samt en bättre kunskapsbakgrund är nödvändig för denna yrkesgrupp.
På prov har en gymnasielinje i Uppsala och Tierp funnits. En ny utbildning i form av en permanent SR-linje bör startas på 3-årig gymnasienivå. SR står för begreppet Sanering och rengöring.
Vi anser att en ny gymnasieutbildning skall införas och den bör med fördel läggas till någon av länets kommuner.
Vägar och järnvägar
I den särskilda motion som vi lägger kring dessa frågor framhåller vi att det är nödvändigt att forma en strategi för Sveriges och varje regions utveckling under 1990-talet. Utgångspunkten skall vara, menar centern, att hela Sverige skall leva och utvecklas.
Ett lands och en regions utveckling och välstånd står i direkt förhållande till dess utbyggnad av infrastruktur. Enligt vår mening är infrastrukturen inte bara materiella tillgångar (t.ex. vägar och järnvägar) utan i lika hög grad icke materiella förutsättningar. Till dessa räknar vi utbildning och forskning.
Näringslivet och medborgarna ställer berättigade krav på att infrastrukturen är av god kvalitet. Inte minst kommer EGs inre marknad att leda till ökade krav på väl fungerande infrastruktur i länderna. Sverige och Gävleborg måste därför, oavsett om vi är medlemmar eller ej i EG, följa denna utveckling och göra motsvarande investeringar. Redan nu sker en kraftig anpassning ifråga om t.ex. brokvalitet m.m.
Kommunikationer
Centern har länge haft kravet på ett snabbtåg till Sundsvall från Stockholm. Enligt uppgift föreligger nu konkreta planer från SJs sida. Det innebär för ostkustregionen i länet goda möjligheter till snabbare kommunikationer. Vi anser därför att bannätet snabbt borde förbättras hela vägen Stockholm--Sundsvall.
En förutsättning för att länet som helhet skall ha glädje av detta är att man snabbar upp och ökar förbindelserna från västra Gästrikland till Gävle. På sträckan Ljusdal-- Gävle måste en kraftig förstärkning göras av Norra Stambanan genom länet. Det gäller såväl turtäthet som förstärkning av spåret för att möjliggöra snabbare tåg.
När det gäller inlandsbanan som också passerar länet måste denna livsnerv i Sveriges inland bevaras.
En förutsättning för väl fungerande infrastruktur är att transporter från länet kan ske åt olika håll. Vi ser med oro på den oklarhet som råder ifråga om trafiken Gävle-- Sandviken--Örebro. Det är olyckligt om den trafiken försämras, eftersom det kan leda till att trafiken går över Stockholm vid resor mot t.ex. Karlstad och Göteborg. Vi anvisar för detta ändamål medel.
Vägar
Det är av vikt att medel som tilldelas länets vägar också sker till de mindre länsvägarna samt det enskilda vägnätet.
Särskilt bör bärighetshöjande åtgärder för skogsbilnätet tillföras så att leverans av virke kan ske under en större del av året. Det nuvarande grusvägsnätet bör erhålla en större del av anslagen än idag. Vi vill här hänvisa till den särskilt avlämnade motionen om kommunikationer i Gävleborg.
Vägverkets nya regionindelning
Vägverket har i december 1990 till regeringen redovisat sitt förslag, bl.a. en ny regional organisation. Enligt verkets förslag skall den länsanknutna vägförvaltningen centraliseras till sex regioner. Enligt förslaget skall vägförvaltningen i Gävle då centraliseras tillsammans med andra länsvägförvaltningar till en region.
För Gävleborgs del skulle vi ingå i en region tillsammans med Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län. Som huvudort föreslås Sundsvall.
Under förutsättning att en sådan omorganisation överhuvudtaget skall ske är en lokalisering av flera skäl naturlig till Gävle. En samverkan och på sikt en ökad samverkan med den infrastrukturella planeringen och produktionen som görs inom Banverket och vägverket har av vissa ansetts naturlig. Skulle detta ske bör en samverkan underlättas så att man i en framtid inte står inför en ytterligare omgång av organisationsförändringar.
Vi förordar en decentraliserad organisation av statliga verk och myndigheter. Ännu framgår inte klart vilken roll de lokala vägdistrikten, i vårt fall Gästrikland, västra Hälsingland samt östra Hälsingland skulle få.
Ett slutligt ställningstagande kring dessa frågor måste ske först då hela myndighetens organisationsförändringar föreligger.
Glesbygds- samt offertstöd för marknadsföringsinsatser
Inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet och glesbygdsstödet kan enligt gällande regler stöd utgå också för immateriella investeringar av typen marknadsföringsinsatser. Det finns dock mellan de två stödformerna en oförklarlig skillnad.
Inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet kan stöd för immateriella investeringar utgå separat. För glesbygdsstödet kan immateriella investeringar stödjas endast när stöd utgår för en materiell investering. Detta anser vi vara olyckligt. Ett företag som i övrigt uppfyller alla villkor för glesbygdsstödet, men som inte behöver investera i t.ex. maskiner utan har brister i sin marknadsföring, kan inte få stöd för detta. Eftersom denna möjlighet finns inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet bör möjligheten också öppnas inom ramen för glesbygdsstöd.
Vid fjolårets riksdag öppnades möjligheten att ge offertstöd till företag som beslutar förlägga verksamhet utanför storstadsområdet. Under senare år har flera lyckade satsningar gjorts med hjälp av denna möjlighet. Den tolkning av riksdagens beslut som görs är att stöd endast kan utgå när verksamheter flyttas från Storstockholmsområdet. Detta är en olycklig åtgärd och en olycklig begränsning. Även flyttningar från andra storstadsregioner bör innefattas i stödet.
Lincentrum i Hälsingland
Projektet ''Linlandet Hälsingland'', som startades 1988 och är ett treårigt projekt, har som uppgift att lyfta fram linets möjligheter på alla olika nivåer. Från produktion till marknadsföring av de genuina produkter som tas fram.
Genom satsningen på ett linspinneri i Hälsingland har intresset för en utveckling av en nygammal råvara hamnat i fokus. Spinneriet beräknar att när man har nått full produktion kommer man att spinna 50 ton lingarn. För att inte vara beroende av import av lin, som man är idag, är det angeläget att nya metoder kommer fram för rötning och torkning. Sedan behövs ytterligare ny teknik.
Det är nu viktigt att projektet ''Linlandet Hälsingland'' permanentas och organiseras i ett lincentrum med en ansvarig linkonsulent. Den löpande verksamheten bör samfinansieras mellan stat och berörda kommuner. Eftersom konsulenten skall ha rikstäckande uppgifter är det naturligt med en statlig del i detta. Vi anser att en kostnad på 1,4 miljoner skall tas ur medlen för infrastruktursatsningar.
Järnriket
Gästrikland har en obruten tradition av järnhantering under lång tid. Den har präglat landskapet och dess människor. Hösten -88 startades, som ett led i Bergslagssatsningen, ett treårigt projekt som syftar till att utveckla landskapets gruvor, hyttor, smedjor, herrgårdar, arbetarbostäder, forböndernas liv samt moderna industrier till en gemensam attraktion. Man presenterar också industrins och arbetets historia.
Projektet är ett samarbete mellan kultur- och turistintressen men är också att ses som ett av de få konkreta bevisen på att landsbygden kan utvecklas i den lilla orten för att visa gångna tider. Detta är en del av den satsning på Bergslagsregionen som bör ske och en del av en nödvändig infrastruktursatsning.
Medel till detta bör anslås ur Bergslagspaketet.
Länsmuseerna -- förlorarna
I regeringens proposition 1989 utlovades att det statliga kulturstödet skulle förstärkas med 300 miljoner under perioden 1989/90--1991/92.
Den förre statssekreteraren i utbildningsdepartementet fick kulturministerns uppdrag att göra en utredning om inriktning och former. Rapporten som kom, gav en god och positiv bild av vilken betydelse länsmuseerna hade som samordnare i länet för kulturen. Där stod:
Länsmuseerna har en särställning i förhållande till andra länsinstitutioner genom den centrala roll de spelar inom kulturmiljövårdens organisation.
Med hänsyn till vad som sagts om länsmuseernas centrala roll i kulturmiljövården finns det anledning att förorda en allmän förstärkning av länsmuseistödet. Den genomsnittliga nivån på statsbidragsstödda årsverken bör höjas med 10 grundbelopp.
I samband med budgetkraven inför 1990/91 begärde länsmuseet i Gävleborg 10 nya grundbelopp. För budgetåret har museet erhållt 3 nya grundbelopp. I sin långsiktiga planering har man förutsatt att man skulle få resterande grundbelopp under budgetåret 1991/92. Vi ser det som angeläget att regeringen ser över museernas ekonomiska situation.
Årets budgetproposition blev därför en svår missräkning för länsmuseet i Gävleborg. Återigen skjuts genomförandet av den reform som var socialdemokraternas vallöfte på en oviss framtid.
Vi vill samtidigt fästa riksdagens uppmärksamhet på att villkoren ändras för lönebidragsanställda. Detta är ett särskilt problem eftersom museerna i genomsnitt har 34 % av det totala antalet anställda finansierade på detta sätt.
Regeringen bör på denna punkt återkomma till riksdagen med nytt förslag.
Skogstekniskt museum i Skålsjön
Skogen spelar en avgörande roll för arbetslivet i länet. Därför är det viktigt att bevara och vidmakthålla kunskapen om de ekologiska sambanden. I Gävleborg finns en samling kring ett kulturpolitiskt intressant projekt som har bäring mot skog och skogsmiljö. Man bör se dem som en helhet: Skogsmuseet Silvanum med tillhörande trädgård Valls Hage. Albert Vikstens skogsarbetarby i Färila, Flottningsmuseet i Gysinge samt ett utvecklat skogstekniskt museum vid Skålsjögården i Ovanåkers kommun.
Det skogstekniska museet vid Skålsjön i Ovanåker måste nu få sina resurser för att denna helhet skall ernås i länet. Det är av stort nordiskt intresse att man dokumenterar den snabba utveckling som ägt rum inom skogsbruket och dess mekanisering. Detta är inte minst viktigt med hänsyn till den fortsatta strukturomvandlingen inom nordisk skogsmaterielindustri.
En förutsättning för projektet är att avnämarna, dvs. arbetsgivarna på skogens område, också tar sin del av en sådan verksamhet.
Denna satsning är av stort intresse och bör därför snarast komma till stånd. En sådan satsning stämmer utomordentligt väl med de förhoppningar som fanns i Statens kulturråds museiutredning, där man hävdade att de regionala och lokala museerna utgör en mycket stor utbildnings- och folkbildningsresurs inom området Ekologisk kunskapsspridning.
Vi föreslår att 1 miljon som satsning på infrastruktursatsning anslås för denna uppgift.
2. Stöd näringslivets utveckling
Näringslivet behöver klara spelregler och landet en god ekonomi. Den internationella högkonjunkturen har under ett antal år under 80-talet lett till att länets industrier haft en god utveckling. Efterfrågan på arbetskraft har varit relativt god. Detta gällde fram till 1989. Därefter har situationen försämrats.
Den devalvering som regeringen genomförde 1983 gav frukt några år. Men efter 1985 har Sverige återigen tappat marknadsandelar.
Den tredje vägens politik som socialdemokraterna gått till val på under 80-talet har nu torpederats. Regeringens ekonomiska politik blir allvarlig för Gävleborg eftersom vi är ett mycket exportberoende län och skall konkurrera på den internationella marknaden.
Det som främst är oroande är att:Våra timlönekostnader har stigit med 11 %, vilket är högre än i konkurrentländerna.Våra konsumentpriser har stigit med över 11 %, varav 4 % genom politiska beslut.Vår ökning av BNP är för låg jämfört med omvärlden. Regeringens stelbenta sätt att inte ge de mindre och medelstora företagen rätt att använda sina investeringsmedel har varit mycket negativt för de mindre och medelstora företagen i vårt län. Vi registrerar med tillfredsställelse att regeringen nu möjliggör detta frisläpp.Skattereformens felaktiga finansiering innebär att man hårdbeskattar boende, mat, resor till och från arbete samt kultur. Det är låginkomsttagarna och pendlarna som får betala skattereformen.
Arbetsmarknaden inger oro
Redan nu (jan -91) inger arbetsmarknadsläget i Gävleborg stor oro. Ett stort antal varsel har lagts ut och fortsätter lågkonjunkturen ytterligare, vilket mycket idag talar för, blir effekterna mycket oroande. Under perioden 9101--9103 beräknas varsel för nära 450 personer att träda i kraft. Dels i form av uppsägning, dels i form av permittering samt korttidsvecka.
Gävleborg hårt drabbat av konkurser 1990 var Gävleborg det län som drabbades mest av konkurser, som uppgick till 253 st. Det innebar en ökning med 97 % sedan föregående år och detta inger mycket stort bekymmer för framtiden. Det speglar dels den ekonomiska utvecklingen, dels de svårigheter som de små och medelstora företagen arbetar med.
Lita aldrig på ekonomernas rikssiffror!
I dec -90 var 2,8 % arbetslösa i länet. Räknar man också in övriga utan arbete samt personer i olika former av åtgärder (dvs. samtliga sökanden vid AF), är siffran för Gävleborg i dec -90 8,0 %. Vid Bollnäs och Ljusdals arbetsförmedlingar är mer än 12 % av befolkningen föremål för insatser från arbetsmarknaden.
Det totala antalet arbetslösa är vid samma tidpunkt 4 905 vilket innebär att man är nere i de siffertal som rådde under andra hälften av 70-talet. I den försämring som ägt rum är det i åldersläget 55 år och äldre som den största ökningen ligger.
Ungdomen är en grupp som drabbats kraftigt av den förda socialdemokratiska politiken. Totalt är 4,5 procent av 18--19-åringarna arbetslösa och utan arbete. I åldersgruppen 20--24 år är situationen ännu allvarligare. Där är det mer än 6,5 % som är utan arbete.
Nedbrutet ser man att arbetslösheten är högst i Ljusdal med 4,2 % arbetslösa i åldern 16--64 år. Lägst är den i Hofors med endast 1,2 procent. Det senare har att göra med en låg sysselsättningsgrad för kvinnor, hög sjukfrånvaro och hög andel förtidspensionerade. Även Gävle--Sandviken, som är den största regionen i länet, har en ungdomsarbetslöshet kring 5--6 % i åldersgruppen 20--24 år.
Vi reagerar skarpt mot talet om medeltal då det gäller arbetslösheten. Det finns nämligen, om man ser landet som helhet, betydande variationer i olika regioner.
Det är av dessa skäl, som vi tagit upp här, vi ser det nödvändigt att Länsarbetsnämnden i Gävleborg tillförs ytterligare arbetsmarknadsresurser med 50 milj kr.
Förnya arbetslivet -- 90-talets fråga
Totalt hade 15 200 personer i länet förtidspension eller sjukbidrag i dec -89. Av dessa hade 13 200 förtidspension. Antalet förtidspensionerade, 60--64 år, av arbetsmarknadsskäl var 486.
Gävleborg har ett mycket högt ohälsotal. Bland de högsta i landet. 1990-talet måste därför bli det decennium då man på allvar tar itu med det höga antalet förtidspensionerade och långtidssjuka. Ser man kommunvis vid samma tid hade Hofors det högsta sjuktalet, därefter kommer Söderhamn.
Den nyligen startade arbetslivsfonden kommer att kunna ge bra exempel på hur förändrad organisation och satsning på rehabilitering kan ge en förnyelse inom arbetslivet som alla har glädje av. Både arbetstagare, arbetsgivare och samhället, dvs. främst dess skattebetalare. Detta genom att:Företagen och offentlig sektor måste få ner sjukfrånvaron.I dag lägger samhället ner ca 50 miljarder på dem som står utanför arbetsmarknadenDen enskilde måste slippa lidande.
För centern har det varit naturligt att medverka till arbetslivsfondens verksamhet. Nu går pengarna tillbaka till arbetsgivarna/företagen i Gävleborg istället för den sedvanliga skattehöjningsvägen. När såg man några höjda momser gå tillbaka till företagen?
Vi vill samtidigt aktualisera frågan om hur effektiv rehabiliteringen är och vilka insatser som ger det bästa resultatet. Det är viktigt att vi fortlöpande följer upp hur vi satsar medel på rehabilitering samt studerar hur den slår ut.
Avskaffa löntagarfonderna
Under åren 1984--1989 har ca 200 miljoner betalats in i löntagarfondsavgifter från arbetsgivarna i vårt län. Löntagarfonderna har inte kunnat redovisa vad de givit i form av ökad sysselsättning för länet. Dessutom innebär det en urgröpt blandekonomi. Därför bör löntagarfonderna avskaffas.
Fondernas medel som i jan -91 innehöll ca 21 miljarder kronor bör betalas tillbakadels genom återbetalning till landets invånare,dels till högre utbildning och forskning samt speciellt till miljöstrategisk forskning.
Medlen skulle genom detta förslag återgå till löntagare och studerande i Gävleborg.
Vi anser att löntagarfonderna skall avskaffas.
Regional balans
Länet har också en inomregional obalans eftersom den omstrukturering som ägt rum av skogsindustri, stål och psykiatri främst drabbat sysselsättningen i länets inlandskommuner. Förändringar för stål och skogsindustrin kan slå hårt på vissa orter.
Vi ser hur en förändrad marknad för exempelvis skogsmaskinindustrin grundligt kan förändra förutsättningarna för en bygd.
Hela Sverige skall leva-kampanjen måste fortsätta. Den uppbackning som man förväntat från regeringen och olika länsorgan har inte fortsatt. Det är nu viktigt att kampanjen fortsätter med ett offensivt arbete för att söka nya arbetsformer och nya näringar.
Vi ställer stora förhoppningar till att den nya Glesbygdsdelegationen skall stimulera till nya former för verksamhet i glesbygden.
Jord- och skogsbruk
Under de senaste 40 åren har åkerarealen minskat med nästan en tredjedel. Man kan med den jordbrukspolitik som idag förs tyvärr befara en ytterligare minskning av länets odlade arealer. Det vore mycket olyckligt om detta skulle leda till obrukade delar av landskapet på sina håll.
Vi anser att familjejordbruksföretagen skall dominera även i framtiden. Den situation som råder idag, att två av tre lantbrukare får sin huvudsakliga försörjning av sina inkomster från annan verksamhet, är mycket otillfredsställande. Detta är ett direkt resultat av jordbrukets svaga lönsamhet.
Det pågår nu en översyn av statens jordbruksnämnd som innebär att man föreslår en förändrad områdesindelning för länets jordbruk. Vi anser att detta inte får ske. Jordbruksbeslutet 1990 innebar att man slog fast att Norrlandsstödet av beredskaps och regionalpolitiska skäl skulle finnas kvar. Därigenom har det förutsatts att Norrlandsjordbruket, dvs. även Gävleborgs, inte skall få försämrade villkor.
Riksdagsbeslutet om att Norrlandsjordbruket skall hållas skadeslöst för avregleringen måste ligga fast.
Beträffande skogsvårdsavgiften, som slår mycket negativt, anser vi att den skatten bör upphöra.
Utveckla Gävleborg med särskilda insatser för Gävleborg
Det är inte rimligt att en akut industrikris behandlas helt annorlunda än en kontinuerligt pågående strukturförändring med minskade arbetstillfällen. När storstaden Malmö drabbades av nedläggning av Kockums varv skyndade regeringen fram med nya pengar (800 milj). Exempel finns på ytterligare paket i miljardklassen.
Redan vid riksmötet l985/86 väckte vi från centerns sida en motion om ett X-paket (Gävleborg är X län). Förslaget tilldrog sig stort intresse i så gott som alla kommuner i länet, men avslogs dessvärre av riksdagen.
Länsstyrelsen har därefter utarbetat ett X-paket. En rad myndigheter, organisationer och näringsliv har påbörjat ett brett och aktivt arbete med en gemensam länsstrategi.
Arbetet i länsstyrelsen fortsätter. Men det undanröjer inte behovet av aktivare regeringsinsatser i likhet med de initiativ som man tagit i samband med satsningar på andra regioner.
Även om stödområdets gränser ligger fast är det viktigt att möjligheter ges för de investeringar som kan ske för att ersätta arbetstillfällen som förloras.
Länsanslaget till Gävleborg som anslås i regeringens budgetproposition överensstämmer enligt vår mening inte med de behov som finns för att utveckla näringslivsstrukturen.
Vi anser att länsanslaget bör ökas till 85 milj. Vi anser också att åtgärder bör vidtagas för att presentera sammanhållna insatser för att utveckla Gävleborg och att projekt som är nödvändiga ur arbetsmarknadssynpunkt kan erhålla stöd som om det låg inom stödområdet.
3. Bättre miljö
Länet har naturliga förutsättningar för en bra natur och livsmiljö. För en framåtsyftande energipolitik bör nu en ordentlig satsning göras på biobränsle i länet. En sjöbaserad vindkraftsanläggning bör utvecklas utefter Jungfrukusten.
Det gäller också att ta lärdom av Tjernobylkatastrofen, som gav länets invånare ett konkret exempel på vad som kan hända med kärnkraft. Vi har nu sett hur två anläggningar i Tjernobyl och Harrisburg visat hur man felbedömt riskerna med kärnkraft.
Vi reagerar kraftigt mot den nonchalans som de centrala myndigheterna inklusive regeringen visat genom att inte arbeta för en kraftfull uppföljning av Tjernobylkatastrofen samt inte visat ett ordentligt agerande mot den sovjetiska regeringen för de miljöskador man åsamkat Norrlandskusten.
Många av länets sjöar är starkt angripa av försurningen. I den mån kalkning kan var ett sätt för sjöarna att överleva bör detta ske.
Frågan om farligt gods genom länet bör fortlöpande följas av kommunerna och det är viktigt att dessa frågor samordnas i händelse av olyckor.
Miljön efter havskusten bör följas upp bättre. Vi kunde se hur katastrofen med tankern ''Thuntank'' skapade stora miljöproblem under lång tid. Det bör vara en självklarhet att tankers som transporterar olja skall vara försedda med dubbla bottnar.
Miljöförstöringen av Östersjön har gått långt. Men även om de baltiska länderna och tidigare DDR samt Polen svarar för en stor del, kommer också betydande miljöutsläpp från den svenska industrin.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen anslår 10,2 milj. kr. som infrastruktursatsning för lokal och investeringsanslag för Högskolan i Gävleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad satsning på utbildning i Gävleborg,
3. att riksdagen beslutar att införa gymnasieutbildning för lokalvårdare,
[att riksdagen beslutar anslå 1,2 milj. kr. till projektet ''Lincentrum Hälsingland'',1]
[att riksdagen beslutar se över länsmuseernas ekonomiska situation,2]
4. att riksdagen beslutar om ytterligare 50 milj. kr. i arbetsmarknadsinsatser utöver vad som anges i budgetpropositionen,
[att riksdagen beslutar att löntagarfonderna skall avskaffas,3]
5. att riksdagen beslutar om en ökning av länsanslaget på 15 milj. kr. till Gävleborgs län,
6. att riksdagen beslutar att ett regionalpolitiskt stöd tillfälligt kan utgå av arbetsmarknadsskäl även till företag som ligger utanför stödområdet i Gävleborgs län,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöpolitiska åtgärder i Gävleborg.4]
Stockholm den 25 januari 1991 Gunnar Björk (c) Karin Starrin (c)
1 1990/91:N359 2 1990/91:Kr352 3 1990/91:Fi225 4 1990/91:Jo808
Bilaga